{"id":721,"date":"2015-05-04T14:34:45","date_gmt":"2015-05-04T11:34:45","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/?p=721"},"modified":"2015-05-06T18:03:11","modified_gmt":"2015-05-06T15:03:11","slug":"nagra-tankar-kring-kursbocker-och-litteracitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/2015\/05\/04\/nagra-tankar-kring-kursbocker-och-litteracitet\/","title":{"rendered":"N\u00e5gra tankar kring kursb\u00f6cker och litteracitet"},"content":{"rendered":"

Under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren har jag l\u00e4st b\u00e5de bokhistoria vid Lunds universitet och Universitetspedagogik vid \u00c5A. Bokhistoria \u00e4r ett sp\u00e4nnande, tv\u00e4rvetenskapligt \u00e4mne, som omfattar b\u00e5de bokens materialitet och l\u00e4sandets historia. D\u00e4r snuddar man f\u00f6rst\u00e5s lite p\u00e5 inl\u00e4rning och l\u00e4sning. Minuskler, kapit\u00e4lband och blocktryck i alla \u00e4ra, men det \u00e4r l\u00e4sandet<\/em> som intresserar mig mest. L\u00e4sandets historia och samh\u00e4lleliga villkor, och l\u00e4sf\u00e4rdigheter i dagens digitala v\u00e4rld. L\u00e4sandet som en del av inl\u00e4rningen.<\/strong><\/p>\n

Best\u00e4llningsrundan f\u00f6r \u00e5rets kursb\u00f6cker \u00e4r \u00f6ver \u2013 en tidskr\u00e4vande process med m\u00e5nga moment. Kalkylering av antal b\u00f6cker per kurs, prisj\u00e4mf\u00f6relser, f\u00f6rhandskatalogisering. Best\u00e4llningar som skickas via f\u00f6rv\u00e4rvsavdelningen till bokhandeln. Brevv\u00e4xling med \u00e4mnena om upplagor, utm\u00f6nstring av \u00e4ldre, obsolet litteratur. N\u00e4sta arbetsmoment \u00e4r d\u00e5 b\u00f6ckerna anl\u00e4nder i maj-juni: uppackning, check av fakturor, ryggm\u00e4rkning, st\u00e4mpling, katalogisering och indexering av kursb\u00f6ckerna. Och till sist: Uppst\u00e4llning av nya fr\u00e4scha b\u00f6cker i bibliotekshyllan. Eller nya fr\u00e4scha e-b\u00f6cker i v\u00e5ra digitala samlingar!<\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte d\u00e4r processen slutar \u2013 utan nu tar det viktigaste vid om man fokuserar p\u00e5 studenternas l\u00e4rande: N\u00e4r studenterna l\u00e5nar och hur de l\u00e4ser b\u00f6ckerna, eller laddar ner e-b\u00f6cker\/texter: Kunskapsinh\u00e4mtning. Pluggande. Uppsatsskrivning. Hemuppgifter p\u00e5 n\u00e4tet. Anteckningar, reflektioner, associationer. Dialoger. B\u00f6ckerna \u00e4r inte l\u00e4ngre bara ett objekt bibliotekarien hanterat, utan f\u00f6rem\u00e5l med immateriellt informations- eller kunskapsinneh\u00e5ll, som p\u00e5 olika s\u00e4tt anv\u00e4nds i olika \u00e4mnen.<\/p>\n

Traditionellt har de humanistiska och r\u00e4ttsvetenskapliga \u00e4mnena varit mer \u201dboktunga\u201d \u00e4n naturvetenskap och teknik, men \u00e4ven h\u00e4r ser vi en \u00f6verg\u00e5ng till digitala texter, dvs. e-b\u00f6cker och elektroniska artiklar. Dels beror detta p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i den vetenskapliga publikationsverksamheten, men \u00e4ven p\u00e5 de olika pedagogiska metoderna \u00e4mnena till\u00e4mpar. Med dagens teknik har vi fantastiska m\u00f6jligheter att kombinera olika metoder och medier och stimulera inl\u00e4rning p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n tidigare.<\/p>\n

Det finns mycket tyckande och t\u00e4nkande kring l\u00e4sning. Kan man m\u00e4ta l\u00e4sf\u00e4rdigheter, och hur g\u00f6r man det? I debatten kring l\u00e4sf\u00e4rdigheterna n\u00e4mns ofta PISA-resultaten, och \u201draset\u201d under de senaste \u00e5ren i Sverige och Finland. PISA-m\u00e4tningarna utf\u00f6rs vart tredje \u00e5r och m\u00e4ter skolungdomars f\u00e4rdigheter i matematik och naturvetenskaper samt l\u00e4sf\u00e4rdigheter. Finland har legat i topp, men har tappat m\u00e5nga po\u00e4ng och ligger nu p\u00e5 sj\u00e4tte plats n\u00e4r det g\u00e4ller l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else (2009). Det \u00e4r vanskligt att s\u00e4ga vad som ligger bakom raset, men \u00e5tminstone kan man dra den slutsatsen att unga l\u00e4ser p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n tidigare. Det \u00e4r ocks\u00e5 intressant att konstatera att de svenskspr\u00e5kiga skoleleverna i Finland klarade sig s\u00e4mre \u00e4n de finskspr\u00e5kiga, men b\u00e4ttre \u00e4n elever i \u00f6vriga nordiska skolor.
\nMan kan st\u00e4lla sig kritisk till denna typ av ranking, d\u00e4r l\u00e4nder med helt olika ekonomier och kulturer j\u00e4mf\u00f6rs med varandra. \u00c5 andra sidan \u00e4r l\u00e4skunnighet en viktig framg\u00e5ngsfaktor, men det finns en risk f\u00f6r \u00f6vertolkning och utpekande av syndabockar f\u00f6r \u201draset\u201d (skolan, samh\u00e4llet, politikerna, medierna, TV:n, datorerna, mobiltelefonerna…), som f\u00f6ljt i debatten efter publiceringen av PISA-resultaten. Det \u00e4r viktigt med en nyanserad diskussion kring fr\u00e5gorna.<\/p>\n

Alla typer av l\u00e4sarunders\u00f6kningar visar sig vara knepiga att tolka. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 p\u00e5litliga uppgifter, och enk\u00e4ter \u00e4r inte alltid tillf\u00f6rlitliga. I flera svenska l\u00e4sarunders\u00f6kningar och menar att det skett sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar under en l\u00e5ng tidsperiod, men att det har skett ett st\u00f6rre glapp mellan de som l\u00e4ser mycket och icke-l\u00e4sare. Det intressanta \u00e4r ocks\u00e5 att det skett stora f\u00f6r\u00e4ndringar i l\u00e4svanorna, s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar man inte kan m\u00e4ta genom statistik: M\u00e4nniskor hanterar, diskuterar och interagerar med litteratur p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n tidigare. Detta beror inte minst p\u00e5 den digitala utvecklingen. I mitt tycke \u00e4r datorerna inte ett hot mot l\u00e4sandet, utan ett medel f\u00f6r en annan typ av l\u00e4sning och datorer och surfplattor ger l\u00e4sarna m\u00f6jligheter att reflektera offentligt \u00f6ver sin l\u00e4sning genom bloggning eller delning av egna texter. Detta kan f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 g\u00f6ras i akademiska studier. Vi b\u00f6r ocks\u00e5 stimulera den visuella l\u00e4skunnigheten hos v\u00e5ra studerande. Bilder och texter samverkar mycket mer i nymedier \u00e4n i tryckta b\u00f6cker.<\/p>\n

L\u00e4sforskaren Carita Kiili fr\u00e5n Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet har i sin doktorsavhandling<\/a> och i flera artiklar betonat de bl.a. de digitala och kollaborativa l\u00e4sf\u00e4rdigheterna i dagens universitetsstudier. I hennes modell f\u00f6r akademisk litteraritet st\u00f6der de olika f\u00e4rdigheterna varandra i utvecklande av ny kunskap och aktiva medborgarf\u00e4rdigheter.<\/p>\n

\"kiili\"<\/a><\/p>\n

Ur Kiili, M\u00e4kinen, Coiro: Rethinking Academic literacies. Designing multifaceted academic literacy experience for preservice teachers. Journal of Adolescent & Adult Litearcy 57 (3) November 2013.<\/a><\/p>\n

F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till vardagen: Utl\u00e5ningen eller nedladdningen av e-b\u00f6cker har stadigt \u00f6kat (likas\u00e5 utbudet) vid v\u00e5ra universitetsbibliotek. Trots att vi lever i ett postdigitalt samh\u00e4lle, kan biblioteket tyv\u00e4rr inte av bl.a. server- och upphovsr\u00e4ttsliga sk\u00e4l k\u00f6pa in enskilda titlar. Det finns uppenbara f\u00f6rdelar med e-b\u00f6cker (t.ex. tillg\u00e4nglighet och hyresinbesparingar) och det skall bli intressant att se hur l\u00e4rare och studerande upplever e-boksl\u00e4sning vid \u00c5A. En gradu \u00e4r under arbete vid Informationsvetenskap.<\/p>\n

Eva Costiander-Huld\u00e9n, ledande informationsspecialist, \u00c5bo Akademis bibliotek<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under de tv\u00e5 senaste \u00e5ren har jag l\u00e4st b\u00e5de bokhistoria vid Lunds universitet och Universitetspedagogik vid \u00c5A. Bokhistoria \u00e4r ett sp\u00e4nnande, tv\u00e4rvetenskapligt \u00e4mne, som omfattar b\u00e5de bokens materialitet och l\u00e4sandets historia. D\u00e4r snuddar man f\u00f6rst\u00e5s lite p\u00e5 inl\u00e4rning och l\u00e4sning. Minuskler, kapit\u00e4lband och blocktryck i alla \u00e4ra, men det \u00e4r l\u00e4sandet som intresserar mig mest. […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[71],"tags":[88,90,86,87,89],"class_list":["post-721","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3","tag-e-bocker","tag-inlarning","tag-lasning","tag-litteracitet","tag-pisa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/721","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=721"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/721\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":733,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/721\/revisions\/733"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=721"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=721"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=721"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}