{"id":500,"date":"2012-09-24T12:11:37","date_gmt":"2012-09-24T10:11:37","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/?p=500"},"modified":"2013-04-22T16:44:26","modified_gmt":"2013-04-22T14:44:26","slug":"har-du-nangang-spant-dig-infor-ett-upptradande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/2012\/09\/24\/har-du-nangang-spant-dig-infor-ett-upptradande\/","title":{"rendered":"Har du n\u00e5ng\u00e5ng sp\u00e4nt dig inf\u00f6r ett upptr\u00e4dande?"},"content":{"rendered":"

Jag var f\u00f6rra v\u00e5ren p\u00e5 en utbildning som l\u00e4rde mig att blir ledare f\u00f6r en grupp som kunde \"\"<\/a>kallas \u201dAtt sp\u00e4nna sig och vara nerv\u00f6s f\u00f6r att upptr\u00e4da\u201d. Ett av budskapen i utbildningen var att acceptera att man sp\u00e4nner sig f\u00f6r olika situationer och olika former av upptr\u00e4danden – det \u00e4r en del av livet. Utbildningen utgick ifr\u00e5n en mera till\u00e5tande och accepterande attityd gentemot \u201dsp\u00e4nnare\u201d i v\u00e5r kultur. I \u00e5r kommer jag att starta en grupp d\u00e4r studenter som sp\u00e4nner sig f\u00e5r m\u00f6jlighet att i en trygg milj\u00f6 utveckla sin sj\u00e4lvk\u00e4nnedom i syfte att minska p\u00e5 denna r\u00e4dsla. <\/p>\n

Nya eller utmanande situationer som orsakar sp\u00e4ndhet eller nervositet kan vara t ex att tr\u00e4ffa nya m\u00e4nniskor, ett tentamenstillf\u00e4lle, att presentera sig, att svara eller fr\u00e5ga p\u00e5 en f\u00f6rel\u00e4sning eller att jobba i en ny grupp. Dessutom sp\u00e4nner sig m\u00e5nga inf\u00f6r ett upptr\u00e4dande eller f\u00f6r att vara i centrum f\u00f6r andras uppm\u00e4rksamhet. Vanliga fysiska symptom vi drabbas av inf\u00f6r ett anf\u00f6rande eller n\u00e5gon annan sp\u00e4nnande situation \u00e4r att pulsen \u00f6kar, andningen blir snabbare, vi kanske svettas mer \u00e4n normalt, k\u00e4nner en rodnad v\u00e4xa fram, h\u00e4nderna darrar, benen skakar och munnen k\u00e4nns torr. P\u00e5 psykiskt plan handlar det om en f\u00f6rs\u00e4mring av koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga, bristande tankef\u00f6rm\u00e5ga, sv\u00e5righet att uttrycka sig, r\u00e4dsla f\u00f6r vad andra ska t\u00e4nka eller en k\u00e4nsla av att vilja fly fr\u00e5n situationen. Skamk\u00e4nslor b\u00e5de under och efter ett upptr\u00e4dande \u00e4r inte heller ovanliga.<\/p>\n

Att sp\u00e4nna sig \u00e4r mycket vanligare \u00e4n man skulle tro. En nervositet, som inte tar \u00f6ver helt och h\u00e5llet, \u00e4r en naturlig del av livet. Av finl\u00e4ndarna \u00e4r det t ex kring 70 % som i n\u00e5gon situation sp\u00e4nt sig eller varit nerv\u00f6sa f\u00f6r att upptr\u00e4da. D\u00e5 man tittar p\u00e5 h\u00f6gskolestuderande upplever 30 % nervositet i situationer d\u00e4r man skall upptr\u00e4da och hos 10 % av dem orsakar sp\u00e4ndheten s\u00e5 stora besv\u00e4r att studieframg\u00e5ngen st\u00f6rs. Detta \u00e4r relativt h\u00f6ga siffror f\u00f6r att l\u00e5ta saken g\u00e5 f\u00f6rbi obem\u00e4rkt.<\/p>\n

Vad kan vi tillsammans g\u00f6ra?<\/strong>
\nNegativa f\u00f6ljder av social sp\u00e4nning \u00e4r att studeranden t ex undviker att muntligt besvara fr\u00e5gor p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar, att man uteblir fr\u00e5n kurser av r\u00e4dsla f\u00f6r muntligt framtr\u00e4dande och upplever det som sv\u00e5rt att skapa nya v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden. Det uppst\u00e5r ofta en ond cirkel d\u00e4r den som lider av social \u00e5ngest inte heller kommer \u00e5t att tr\u00e4na sina sociala f\u00e4rdigheter eller f\u00e5r positiv feedback, eftersom d\u00e5 hon\/han undviker sociala situationer. Tankarna och symptomen f\u00f6rst\u00e4rks och tr\u00f6skeln att ta kontakt stiger, allt f\u00f6r att undvika risken att bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r andras negativa bed\u00f6mning eller f\u00f6r\u00f6dmjukelse.<\/p>\n

L\u00e4rare och handledare har en viktig roll i att se till att undervisnings- och handledningssituationerna \u00e4r s\u00e5dana att alla v\u00e5gar ta del av och delta i dem. Det kan vara bra att se \u00f6ver sina undervisningsmetoder och samt str\u00e4va efter att g\u00f6ra momenten som inbegriper t ex upptr\u00e4danden s\u00e5 trygga och till\u00e5tande som m\u00f6jligt. Det \u00e4r synd ifall situationerna blir s\u00e5dana f\u00f6r studerandena att deras nervositetssymptom bara f\u00f6rst\u00e4rks.<\/p>\n

Jag tycker att det skulle vara viktigt att fundera p\u00e5 hur man kan beakta denna grupp h\u00f6gskolestuderanden och inte \u00f6ka deras nervositet. Mycket kan g\u00f6ras med hj\u00e4lp av f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, respektfullt bem\u00f6tande, pedagogik, atmosf\u00e4r, \u201dpublikf\u00e4rdigheter\u201d osv. Jag b\u00e4r mitt str\u00e5 till stacken genom att ordna 8-12 grupptr\u00e4ffar f\u00f6r studeranden. I gruppen \u00f6var vi oss p\u00e5 att acceptera att man h\u00f6r till dem som sp\u00e4nner sig och tillsammans skall vi hitta olika s\u00e4tt att hantera nervositet och f\u00f6rmildra den. Att man botas helt fr\u00e5n nervositet kan jag inte lova \u2013 och det \u00e4r inte meningen heller. Lite sp\u00e4ndhet beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00e5 aktivitetsniv\u00e5 p\u00e5 r\u00e4tt h\u00f6jd f\u00f6r att prestationen skall bli optimal \u2013 det har ocks\u00e5 toppidrottare f\u00e5tt l\u00e4ra sig! Men mycket kan g\u00f6ras f\u00f6r att hantera symptomen och hitta lugnet inom sig sj\u00e4lv. Om du \u00e4r studerande och blev intresserad, ta g\u00e4rna kontakt med mig (studiepsykolog@abo.fi) s\u00e5 ber\u00e4ttar jag mera!<\/p>\n

Klara Schauman-Ahlberg, studiepsykolog<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag var f\u00f6rra v\u00e5ren p\u00e5 en utbildning som l\u00e4rde mig att blir ledare f\u00f6r en grupp som kunde kallas \u201dAtt sp\u00e4nna sig och vara nerv\u00f6s f\u00f6r att upptr\u00e4da\u201d. Ett av budskapen i utbildningen var att acceptera att man sp\u00e4nner sig … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":169,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[36,38],"tags":[41,51],"class_list":["post-500","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-studentverksamhet","category-utveckling-av-undervisningen","tag-allmanfardigheter","tag-studiepsykolog"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/500","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/users\/169"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=500"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/500\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":504,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/500\/revisions\/504"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=500"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=500"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/larcentret\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=500"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}