Månadsarkiv: januari 2018

Om forskningens profilering och behovet av att profilera sig

Niklas Sandler, Vicerektor för forskning, Åbo Akademi

Profilering – ett ord som blivit vardag under de senaste åren i diskussionen om universiteten i Finland. I vår strategi 2015-2020 uttrycker också vi det att det är centralt för Åbo Akademi att ha en tydligare profilering av verksamheten. Enligt strategin innebär akademins profilering att vi strävar efter att i högre grad särskilja oss från andra universitet och betona områden som är utmärkande för akademin eller områden inom vilka akademin vill vara speciellt framstående. Inom forskningen har vi kunnat börja arbeta med profilering fr.o.m 2015 tack vare ett finansieringsinstrument som skapats just för detta ändamål och vi har lyckats mycket väl i de tre första omgångarna (Profi1, 2 och 3) och kommer att kunna rikta ca 8,2 miljoner euro i profileringen ända tills 2021. En underbar möjlighet för universitetet under dessa nedskärningarnas tider! Men drar alla nytta av detta? Det tror jag.

Finlands föregående regering beredde vägen för ett beslut om att 50 miljoner euro per år av basfinansieringen till universiteten överförs stegvis under 2015–2019 till forskningsanslag som konkurrensutsätts via Finlands Akademi för att användas för universitetens profilering. Idag är vi i mitten av den fjärde profileringsomgången (Profi4) och vi förbereder för tillfället oss för evalueringsintervjuerna med den internationella expertpanelen som äger rum i mitten av februari. Vi har kanske inte lyckats så bra med den interna kommunikationen om våra profilområden och hur vi har utvecklat dem. Jag gör ett försök här!

Vi har skapat fyra stycken tematiska profileringsområden i dagens läge och enligt den feedback vi fått i evalueringarna är de olika profilområdena väl valda och antalet profileringsområden optimalt för ett universitet i vår storleksklass. ÅAs profilområden inom forskning är: 1.) Minoritetsforskning, med fokus på minoritetskulturer och -identiteter, två- och flerspråkighet och språkinlärning samt diskriminering, lika rättigheter och demokrati. 2.) Molekylär process- och materialteknologi koncentrerar sig på användningen av biomassa, som råämne för nya miljövänliga kemikalier och funktionella material. 3.) Läkemedelsutveckling och diagnostik har forskningsfokus på nya bioaktiva ämnen, biovisualisering, läkemedelstillförsel och diagnostik för skräddarsydda lösningar för framtidens terapier. 4). Havet fokuserar sig på marin- och miljöbiologi, offentlig förvaltning och industriell ekonomi inom Östersjöforskning. De två sistnämnda profilområdena är gemensamma med Åbo universitet och alla områdena är starkt nätverkade med akademiska samarbetspartners och samhället omkring oss.

Den årliga rumban med profileringsansökningar har visat sig var otroligt arbetsdryg. Forskningsprofilering vid sidan om alla de ansökningar som regeringen och undervisningsministeriet vill ha i form av undervisningens spetsprojekt binder den akademiska och stödpersonalen alltför mycket i denna ansökningskarusell. Men vi måste hänga med spelet. Det kommer säkert nya regeringsperioder då vi kan börja fokusera mera på kärnverksamhet och strategiska satsningar med basfinansiering igen istället för att formulera otaliga separata ansökningar för all strategisk utveckling av verksamheten. Trots allt så har vi varit otroligt nöjda att kunna satsa på framtiden och förnyelse med dessa pengar som vi fått för forskningens profilering. Vad har vi då kunnat göra?

Implementeringen har pågått inom alla fyra profileringsområden och vi har kanaliserat investeringarna i första hand till tenure track-rekryteringar. Vi kunnat locka ett stort antal ansökningar från forskare med spännande bakgrunder och forskningsplaner. Hittills har vi anställt 8 tenure track professorer till de olika områdena och tre rekryteringar är på gång inom det tematiska området havet. Samtidigt har vi investerat medel för att upprätta ett gästprofessorsprogram och har nu 14 stycken internationella experter som stöder verksamheten inom profileringsområdena genom handledning, föreläsningar, intensivkurser, samarbetsprojekt och forskningsansökningar. Inom dessa dagar lanserar vi också ett internationellt mobilitetsprogram mellan våra samarbetspartners för att stöda utgående och inkommande forskare inom akademin.

Valet och utformandet av profilområdena och skrivandet av ansökningarna har varit dels toppstyrt men har nog skapats tillsammans med framstående engagemang av våra experter inom de olika områdena. Implementeringen har krävt mycket arbete och har inte alltid framskridit så snabbt som önskat men vi har ändå fått bra feedback från FA och expertpanelen, att vi har genuint visat att vi utvecklar våra profilområden långsiktigt. Top-down approachen har nu omvandlats till en bottom-up approach och forskarna skapar nu verksamheten och riktningen inom profilerna. Visserligen behövs också styrning från professorskåren och forskningsledarna.

Att vi skapat tematiska områden eller plattformar som sträcker sig utöver de klassiska ämnesgränser har varit spännande men samtidigt utmanande. Forskarna har drivits till möten med nya kollegor och lära sig om deras kompetenser och tankesätt. Det har visat sig att det tar tid att hitta en gemensam riktning och vision även om de tematiska områdena är relativt väldefinierade. Men allt detta är i linje med den gränsöverskridande verksamhet som vi vill ha vid ÅA! Det får ta tid sin. Nya möten skapar färska idéer för forskningen och därmed förnyelse. Och, förhoppningsvis, tycker jag, kan vi spränga alla silon och suddar ut disciplingränser!

Dessutom har vi kunnat anställa två stycken så kallade Grant writers som hjälper hela akademin med olika sorters forskningsansökningar med speciell fokus på EU och FA ansökningar. Kontakta dem på grantwriters@abo.fi om ni vill ha stöd och hjälp med era ansökningar!

Är profileringens väg vettig? Kan alla dra nytta av detta? Själv tycker jag att det är lättare att sälja vårt universitet utåt när vi har en tydlig profil och tydliga spetsområden att marknadsföra. Vi kan bli en aning attraktivare för studenter och forskare. Hela akademin och all forskning inom akademin drar nytta av det att vi har tydliga spetsar och tematiska helheter inom verksamheten. Spetsarna tryggar och stöder den bredd vi vill ha!

Målet med det nya finansieringsinstrumentet har varit att stödja och accelerera de finländska universitetens strategiska profilering och för att bidra till stärkandet av forskningens kvalitet. Jag tycker själv att vi lyckats bra hittills och vill här tacka alla de som varit med, planerat, visionerat och bidragit till profileringsansökningarna och drivit profilernas utveckling. Ett speciellt tack åt alla i administrationen som har måsta anpassa sig till de här centralt styrda FA projekt (Profi1,2 och 3)  som såsar till och stör de existerande stödprocesserna och har skapat nya stödbehov. Förlåt!

Det återstår förstås att bevisa och se om satsningarna är lyckade, för att effekterna mäts inte idag utom om flere år. Arbetet fortsätter och jag vill att alla som är intresserade att tar del av processen att utforma profilernas utveckling. Kontakta gärna mig eller profikoordinator Johanna Liinamaa (johanna.liinamaa@abo.fi) om ni vill veta mera och  och diskutera om forskningens profileringsverksamhet!

Trevlig fortsättning på vintern!

Niklas Sandler
Vicerektor för forskning

 

Roger, min företrädare

Ulla AchrénRoger är en viktig person för mig – Roger Broo var en viktig person för mig. Jag som betraktar mig som en rationell person med förmåga att ta itu med dagens uppgifter och utmaningar rappa tag, ser mig själv nu ofta stanna upp och tänka på den person som suttit på min stol i dryga 30 års tid före mig.

Jag är omgiven av Rogers konst i mitt rum. Visserligen kasserade jag ett antal tavlor med blodiga och oroliga motiv, samtidigt som jag uppskattar att han köpte konst för att stöda och uppmuntra unga konstnärer. Att i praktiken och i nuet leva som man lär fick många av oss uppleva både inom akademin och i de sammanhang där Roger var aktiv. Och sådana sammanhang fanns många. Sparsamhet och något som vi idag beskriver som ekologiskt tänkande var en egenskap som uppenbart fanns hos min företrädare som förvaltningsdirektör. Rogers skrivbord bestod av fyra enskilda bord i olika höjder och träslag, han hade samma – sedermera mycket slitna – skrivbordsstol under hela karriären, det behövdes stearinljus för att få dörrarna att glida i skåpen, mattan var fasttejpad i hörnen så den inte skulle korva sig, Aalto-stolarnas tyg hade rispat…

Högarna av papper och olika dokument på fönsterbräden och på bord var höga. Förklaringen till att Rogers rum var det enda rummet i FÄ-huset som inte hade några julljus på fönsterbräden var alltså denna. Tidigare var det kutym att på självständighetsdagen ha levande ljus på fönsterbräden…här var brandfaran stor. Ordning och reda hade Roger med sina dokument. Efter en kort funderare tog han tag i det efterlängtade papperet i en hög, drog med fart så att högen inte skulle rasa och sällan missade han rätt dokument.

Datorerna blev en stor utmaning för mången i synnerhet som det inte fanns bärbara datorer. Roger brukade utnyttja alla tomma ytor på ett papper till att skriva anteckningar, föredragningar, olika PM och brev. Det var en utmaning för sekreteraren Ann-Marie Ringwall-Moberg att tyda texten i kanten av en tågbiljett eller i möteshandlingarnas marginaler. Jag tror Ann-Marie var den enda inom förvaltningen som klarade av Rogers hieroglyfer.

Det konstnärliga i Roger dök upp i olika sammanhang. Legendariska var hans slipsar, västar och dikter. Jag lyckades faktiskt på en julfest vinna Roger i slipstävlingen när min man som gåva fått en slips tillverkad i trä. Den slog Rogers färggranna kreation med flera röster. Ingen av oss glömmer säkert den där gröna feministvästen som tillverkats till Kvinnoforum och som Roger bar, förmodligen för att han älskade den eller för att han ville markera sin respekt för Harriets, sin hustrus, forskning, kanske både och.

Roger var en av grundarna av det Nordiska samarbetet för universitetsadministratörer, NUAS, och dess verksamhet koordinerades från Åbo Akademi med Roger som dess första ordförande. Akademin har härefter haft en stark roll i administratörssamarbetet och i synnerhet via NUAS.

Stora stövlar att stiga i, fick jag höra när jag valdes till Rogers efterträdare. Och så var det. På min sida hade jag till all lycka den nya universitetslagen som Roger, och också jag i mitt tidigare jobb, hade haft sina fingrar i när det gällde beredningen av lagen, men som jag nu skulle implementera vid akademin i mitt nya jobb. Rogers anvisningar och vägledning till jobbet lade jag med stort värde bakom örat och ännu idag hittar jag hans handstil på ett antal dokument. Och jag njuter av den stora tavlan med studenterna som väntar på sina tentresultat. Tavlan är målad av Pauliina Turakka Purhonen, konstnären som också målat Rogers porträtt i rummet utanför konferensrummet i FÄ-huset. Där riktar han sin blick mot oss som slinker in och ut på möten.

Ulla