Alla inlägg av Tapio Salmi

Dekanus korta och subjektiva ABC-bok

Tapio SalmiFör att hedra minnet av biskopen, språkgenin och reformatorn Mikael Agricola, som skrev en ABC-bok, har jag författat en egen ABC-bok. Ordvalet är fullkomligt subjektivt i denna mikrowikipedia.

A Arve Minna Arve är vår nya stadsdirektör, som jag gratulerade personligen efter valet.  Minna är bra, men hennes bror Kalle Arve är ännu bättre: han studerade och doktorerade vid Åbo Akademi och fick ett europeiskt pris för sin doktorsavhandling vars tema var utveckling av katalysatorer för bilavgasrening.

B Betyg En av dekanus’ uppgifter är att underteckna betyg: kandidat-, magister-, diplomingenjörs- och doktorsbetyg. Det är ett av de härligaste uppdragen jag har. Jag brukar gå till fakultetskansliet och fråga: finns det kaffe, finns det någonting att underteckna. En gång var var jag på Kastrup flygplats och kom ihåg att jag hade glömt att underteckna betygen. Malin Brännback, dekanus för FSE undertecknade dem, och fick därmed sitt namn i FNT:s historia.

C Café Jag tycker om att sitta i caféer och läsa och skriva.  Mitt favoritcafé är Vanalinna kohvik, i Kuressaare, på Ösel (Saaremaa).

D Dean-Dead Fakultetskoordinatorn (se Ö!) skulle en gång sända iväg Dekanusbrev –Letter from the Dean, men  istället stod det i e-posten ’Letter from the Dead’ – det blev en av de roligaste arbetsdagarna vi har haft på fakultetskansliet.

E Effektivitet Det ska vi alla eftersträva. Skenbar effektivitet är dock farlig vid ett universitet.

F FNT FNT är störst och vackrast!

G Gadolinia Det finns nostalgiska minnen från studietiden men Gadolinia-byggnaden ska rivas asap.

 H Hallucination Jag hade en natt en hallucination – utan LSD: regeringen hade plötsligt givit en miljard euro till finländska universitet och ÅA:s andel hämtades av Santa Claus till huvudbyggnaden.

I Illusion En och annan vid FNT lever fortfarande i illusioner vad fakultetens ekonomi beträffar.

J JOOPAS Flexibel studierätt  (fi. Joustava opinto-oikeus) – det är fint;  finländska universitet kan samarbeta. JOOPAS ska inte blandas med det negativa finska ordet EIPÄS (inte, icke, ej).

J Juslenia – Jormia Akademistyrelsen godkände Juslenia-projektet, FNT:s nybygge. Det är det bästa den nuvarande (läs: avgående) styrelse har gjort. Mina varmaste gratulationer till beslutsfattarna! Namnet Juslenia är endast ett arbetsnamn (på tomten där nybygget ska bli står nu en byggnad med namnet Juslenia). Det slutliga namnet kommer att ges efter en namntävling. Till byggnaden flyttar också kemiämnen från Åbo universitet. För att hedra vår tidigare rektor Jorma Mattinen, som har arbetat både vid Åbo Akademi och Åbo universitet, föreslår jag att den nya byggnaden ges namnet Jormia.

K Kalligrafi Kalligrafin ska slopas i finska skolor, vilket är ett felaktigt beslut. Någon måste kunna skriva vackert även i framtiden.

L Lättja Lättja förekommer inte vid FNT – lamporna lyser sent på kvällen och även under veckosluten.

M Marionett Efter den inhiberade regeringskrisen i somras började jag kalla regeringen Sipilä( 1M), där M kunde stå för ’modifierad’, men det stämmer egentligen inte, utan avhopparministrarna från Sannfinnländarna blev de facto marionettministrar, som ständigt måste anpassa sig och lyda och lyda. Den blåa ministergruppens framtid är svart.

N Nederländerna – Nedervetil Min studiekamrat Ulf Björkqvists släktingar hade skickat ett paket från Amerika. Paketet skulle till Nedervetil men det for först Nederländerna. Nedervetil måste marknadsföras bättre.

O Omega A och O, alfa och omega, grekiska alfabetets första och sista bokstav. Allokering är A och O sade vår ekonomidirektör en gång. Han har rätt. Allokeringsprocenten är jättehög vid FNT; alla allokerar, utom några anarkister.

P Perkele ’Perkele, bilder från Finland’ var Jörn Donners klassiska reportage om Finland på 1960-talet. Han håller på med ett nytt filmprojekt, som heter Perkele-2. Dekanus använder i sitt arbete detta ord synnerligen sparsamt, men har ändå kommit till Perkele-n, där n betecknar ett stort tal.

Q Qvist Walter Qvist disputerade för 100 år sedan (8.12.1917) vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Helsingfors och blev senare professor i allmän kemisk teknologi vid Åbo Akademi. Han var också en tid rektor för Åbohanken, vilket visar hur solidariska vi är. Qvist var en artig gentleman, som även Alma Söderhjelm accepterade och respekterade.

R Rector Magnificus Bäst att hålla en god kontakt till rektor och inte irritera honom i onödan, det är min princip. I stället citerar jag psalmtexten:  De profundis clamavi ad te Domine – ur djupen ropar jag till dig, Herre.

S Styrelse – strategi – strategins åtgärdsprogram Styrelse är ett strategiskt organ vid universitetet. Dekanerna ska kontinuerlig utbilda styrelsen.

T Tilläggsbudget En tilläggsbudget skulle behövas på många håll.

U Urkund Plagiatkontrollprogrammet Urkund ska absolut användas. En gång matade min kollega in samma text två gånger. Domen kom snabbt från Urkund: plagiat, 100%.

 V  Val Akademival, presidentval, riksdagsval. Jag hoppas på en regeringskris, upplösning av riksdagen, ett nyval och en ny regering.

W  Wissenschaft Mitt favoritord i tyska språket.

X Xenofobi Xenofobi har blivit en kollektiv sjukdom på många håll i Europa. Åbo Akademi är inte xenofob, utan gränsöverskridande. En gång lyckades jag att beträda Ryska Federationens territorium, St Petersburg utan att visa något som helst dokument (t.ex. pass).  Av ren slump hittade jag en taxi, och sade till chauffören: Gostinitsa Moskva, Nevski Prospekt, spasiba!  Detta var en gränsöverskridning, som kunde noteras i strategins åtgärdsprogram.

Y Yrkeshögskolan Novia Yrkeshögskolan Novia är vår kära samarbetspartner. Förhållandet mellan Åbo Akademi och YH Novia fördjupas kontinuerligt, vi är i samma båt, snart är vi i samma säng.

Z Zimbabwe – Zürich En av mina framgångsrika doktorander, Bright Kusema kom från Zimbabwe via Moskva till Åbo Akademi. Efter doktorsexamen var han en tid vid ETH, Zürich och nu arbetar han för Solvay i Shanghai. Jag träffade honom på en vetenskaplig konferens i somras i kuststaden Qingdao. Ölet som såldes där hade varumärket Tsingtao och mjukispandan som jag köpte döptes till Tao-Tao.

Å Åbo Underrrättelser En härlig tidning; jag är en trogen prenumerant. Under detta jubileumsår har vi fått läsa citat om händelserna i Storfurstendömet Finland och utomlands för 100 år sedan. Världskrig, kravaller, tsarens abdikering, februarirevolution, oktoberrevolution… Gamla tiders journalister hade tålamod att skriva.

 Ä Ärkebiskop Ärkebiskop för Evangelsk-lutherska kyrkan i Finland  ska väljas snart. Min favorit är Björn Vikström.

Ö Österholm Lotta Österholm, vår fakultetskoordinator har fått ett barn, som jag hoppas att någon dag börjar studera vid FNT. Hjärtliga gratulationer till hela familjen!

Baltic University Programme 25 år

Tapio SalmiDå jag första gången såg en karta över området som omspänner städer och universitet inom Baltic University Programme (BUP) så förstod jag inte omedelbart varför gränserna var dragna så som de var. I första ögonblicket såg det ut som gamla stormakts-Sverige, även litet expanderat. Varför är endast halva Danmark med, varför är Finlands nordligaste del, ”huvudet” avkapat, varför går gränsen på östra sidan av Petrozavodsk, varför är Wismar med, men inte Hamburg? Vi har ju alla läst geografi i skolan, så borde vi ju kunna resonera oss till det rätta svaret. Gränserna för PUB är strikt geografiska; kartan beskriver avrinningsområdet för Östersjön. Nästan hela Finland är då kopplat till Östersjön, men inte området runt Enare träsk, för vattnet från Enare träsk rinner via Paatsjoki till Ishavet. Floden Elbe strömmar genom Hamburg och vattnet rinner till Nordsjön. Detta är logiskt.

BUP uppstod 1991, för 25 år sedan. Paula Lindroos från Åbo Akademi deltog i allra första mötet i Kalmar, där man beslöt att grunda ett nätverk. Då hade Europa – och Östersjöområdet – upplevt stora omvälvningar. En demokratiseringsprocess startade i Warszawapaktens länder under senare delen 1980-talet. Det kulminerade i Berlinmurens fall i november 1989 och efter det föll diktaturerna i centrala Östeuropa i rask takt. Polen, en stor Östersjöstat, var en föregångare i denna process. I Sovjetunionen var demokratiseringsprocessen mycket smärtsammare, och jag minns fortfarande augustimorgonen 1991 då morgonnyheterna berättade att en junta har åsidosatt president Gorbatjov och övertagit makten i vårt grannland. Detta kuppförsök förföll inom några dagar och ledde till upplösning av Sovjetunionen. De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen återtog självständigheten som hade varit avbruten sedan sommaren 1940. Atmosfären var fylld av hopp och framtidsutopier. Kalla kriget är slut; nu kan staterna i Europa börja samverka på en helt ny nivå.

BUP-karta

Karta över BUP-området. (Klicka på bilden för en större version.)

BUP är ett nätverk av 225 (!) universitet och institut för högsta utbildningen inom Östersjöområdet. Nätverket koordineras av ett sekretariat som är en del av Centret för hållbar utveckling vid Uppsala universitet. Grundidén med nätverket är att befrämja demokratisk, fredlig och hållbar utveckling. BUP är ingen politisk organisation utan i högsta grad en akademisk sammanslutning. Nätverket fokuserar på frågor kring hållbar utveckling, miljövård och demokrati i Östersjöområdet. Detta kan låta som en övermäktig uppgift, men akademikerna ska inte ge upp. Det är tack vare vår sakkunskap, vår forskning, våra innovationer som de svåra problemen i Östersjöområdets miljö kan lösas. Marinbiologer och ekologer forskar i havets flora och fauna, kemister analyserar kemiska komponenter i havet, miljögeologer kartlägger geosfären, fysiker och meteorologer undersöker klimatförändringar, ingenjörer utvecklar nya tekniska lösningar innebär minskad energikonsumtion samt minimering av utsläpp och rening av dem. Miljödebatten startade redan för länge sedan – DDT och PCB och tungmetaller i Östersjön, syrebrist, orenat avloppsvatten, svavel- och fosforutsläpp till vattendrag, utsläpp av hormoner och farmaceutika… Det ansvar som Östersjöstaterna bär i miljöfrågor är enormt. Det finns nio kustländer runt Östersjön och avrinningsområdet är ännu större. Länderna är högt utvecklade och högt industrialiserade. Alla krafter behövs då det gäller att skapa en bättre framtid, ett bättre fysiskt och mentalt landskap.

Här spelar universitetsutbildningen en avgörande roll: vi måste kunna berätta ungdomen om fakta, lära dem att ta fram ny kunskap och agera så att Mare Nostrum – och därmed vi alla – mår bättre i framtiden. BUP är mycket aktiv att organisera kurser och konferenser. Höjdpunkterna är årliga seglatser, som de facto är kurser som arrangeras på ett segelfartyg. De första föreläsningskurserna som BUP organiserade hade en dramatisk stämning: kursen skulle översändas per satellit till Östersjöländer; hur skulle det lyckas? Allt gick bra, och i en filmsnutt kan vi se professor Lars Rydén introducera kursen. Sedan dess har teknologin tagit stora språng och det är ingen dramatik längre att hålla on line-föreläsningar.

I Rogow, i en liten polsk by finns Warszawauniversitetets fältstation. Dit åkte vi för att fira det 25-åriga BUP. Drygt 100 deltagare samlades från 14 länder och de representerade 57 universitet. Lars Rydén från Uppsala, den första direktören och grand old man för BUP berättade om nätverkets historia och höjdpunkterna under årens lopp. Lärarmötet i Rogow var synnerligen inspirerande med många utmärkta föredrag och jag fick genast en idé: i slutet av januari eller början av februari skall Dr Shepherd Urenje från Uppsala besöka Åbo Akademi och berätta om hur vi kan inkludera hållbarheten i undervisningen. Allt slutade med en storartad festmiddag med levande musik och dans. Jag framförde Åbo Akademis hälsning till BUP och betonade att nätverkets mission är mera aktuell än någonsin: hållbar utveckling, miljövård och demokrati är inga självklarheter, trots att vi redan hann börja tro på det. Många miljöproblem är akuta och demokratin ifrågasätts och rentav hotas från flera håll. Nästa BUP-styrelsemöte ska hållas i Ukraina, vilket är en klar signal.

Mycket är på gång inom BUP. Kurser organiseras, seglatser är på kommande. Under Åbo Akademis jubileumsår 2018 kommer BUP:s rektorsmöte att hållas i Åbo. Dock finns det alltid rum för förbättring, för Finlands och Åbo Akademis del: våra studenter och lärare borde mera aktivt engagera sig för BUP-aktiviteter, delta i kurser och evenemang, ta initiativ till nya kurser och evenemang, föreslå pristagare (BUP tilldelar varje år pris för doktorsavhandlingar på hållbarhetens område). BUP är en plattform för nya idéer och initiativ.

Åbo Akademi har en särställning i BUP: vi är det enda universitetet utom Uppsala universitet som har en permanent plats i nätverkets styrelse; de övriga styrelseplatserna roterar bland medlemsuniversiteten. Vi är också den nationella koordinatorn i nätverket. Det är viktigt att vi även i framtiden håller denna position. BUP passar utmärkt in i vår roll som gränsöverskridande finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet. BUP är i harmoni med Åbo Akademis strategi.

Jag tackar Paula Lindroos, Sinikka Suomalainen och Ea Blomqvist (CLL/ÅA) för utmärkt arbete för BUP – vi behöver eldsjälar som ni! Jag uppmanar alla att besöka BUP:s webbsida www.balticuniv.uu.se!

Tapio Salmi
Skribenten är dekanus för FNT och Åbo Akademis representant i BUP:s styrelse

Konkurrenskraft genom kunnande

Tapio SalmiHögre teknisk utbildning i Åbo har långa traditioner och nu talar jag inte om Drottningen Kristinas Akademi som grundades 1640 som resultat av den svenska stormaktens regionalpolitik. Då jag besöker Tartu, så kommer värdarna där alltid ihåg att uppfriska minnet med det faktum att Dorpat universitet i Tartu är åtta år äldre än akademin i Åbo. Det lär ha varit kung Gustaf II Adolfs sista beslut innan han stupade i Lützen 1632. Det akademiska livet återupplivades i Åbo 1918, då Åbo Akademi grundades. Två år efter detta inledde kemisk-tekniska fakulteten sin verksamhet, den 1 juli 1920. Den nya fakulteten skulle utbilda ingenjörer för den nya republikens behov. Man bör komma ihåg att vårt land genomgick en kraftig industrialisering i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Speciellt skogsindustrin utvecklades snabbt; cellulosa- och pappersindustrin var i fokus. Dessa industrier behöver kemikalier.

Det fanns alltså en god grogrund för en kemisk-teknisk fakultet (KTF) vid Åbo Akademi. Den nya fakulteten startade med endast två lärostolar: en professur i skogsprodukternas teknologi och en i allmän kemisk teknologi. Då fakultetens verksamhet planerades, konsulterade man bl.a. Nobelpristagaren i kemi, Svante Arrhenius i Stockholm. Undervisningen skulle vara tidsenlig. Att grunda en teknisk fakultet inom ett klassiskt universitet var ett revolutionärt steg: ingenjörer skulle ju utbildas vid polytekniska institut eller tekniska högskolor, inte vid ett universitet! Idén om en teknisk fakultet hade många – även inflytelserika – motståndare, bl.a. den världsberömde sociologen, professor Edward Westermarck uttryckte sin oro om händelsernas gång. Under årtiondenas gång utvecklades fakulteten; begreppet ’KTF’ blev en verklig ’brand’. Diplomingenjörer utbildade vid Åbo Akademi har placerat sig överallt i världen och inte minst i regionen Egentliga Finland.

På 1990-talet togs ett stort steg framåt i diplomingenjörsutbildningen vid Åbo Akademi och Åbo universitet: utbildningen av dataingenjörer inleddes. Orsaken var ett kraftigt ökande behov av arbetskraft inom IT-industrin. Samarbetet mellan Åbo Akademi och Åbo universitet utvecklades mycket gynnsamt och ledde bl.a. till etablering av en ny organisation, TUCS – Turku Center of Computer Science, som snabbt utvecklades till ett starkt forskningscentrum och plattform för doktorsutbildningen vid IT-området. Hundratals doktorer har utbildats inom ramen för TUCS.

Nya tider innebär alltid nya möjligheter och nya utmaningar. Åbo Akademi är inte enbart ett finlandssvenskt universitet, utan också ett starkt internationellt universitet. Vi har varit pionjärer i vårt land genom att etablera internationella utbildningsprogram på magisternivån. Vi har idag internationella diplomingenjörsutbildningar både på kemi- och datateknikens områden. Fakulteten har fördomsfritt rekryterat utländska toppförmågor till professorsbefattningar. Denna typ av immigration är nödvändig för att Finland skulle kunna hålla sig internationellt konkurrenskraftigt även i framtiden. Jag beundrar Schweiz, som är ett land med en stark nationell identitet men som samtidigt är mycket öppet för utländska studenter, forskare och lärare. Det ska vara vår väg. Finland ska inte bygga en mur omkring sig.

För en fakultet som har en stark orientering på teknologi, är ett aktivt industriellt samarbete en nödvändighet och en idégivare. Åbo Akademi har traditionellt mycket starka industrikontakter, men alltid finns det rum för förbättring. Det nya initiativet TFT – Turku Future Technologies är ett synnerligen välkommet initiativ. Åbo stad och regionens högskolor är drivande krafter i TFT, som bildar en ny typ av plattform för växelverkan mellan industrier och universitet och yrkeshögskolor. Små och medelstora företag är ett stort arbetsfält: även dessa industrier ska i framtiden idka aktivt samarbete speciellt med universiteten. Detta behövs för att med framgång utveckla morgondagens produkter som kan säljas på en global marknad. TFT är ett starkt verktyg i våra händer då det gäller att intensifiera högskolornas industrikontakter.

Jag tror på teknologi, jag tror på Åbo Akademi, jag tror på Åbo universitet, jag tror på Åbo, jag tror på vår region. Tillsammans skapar vi framtiden. För Åbo Akademis del framför jag mitt tack till Tekniska Föreningen i Finland och Teknikens Akademiker (TEK) för de storartade donationerna som kommer vårt universitet till fromma.

 

Texten baserar sig på ett tal som dekanus höll vid TEK:s 120 årsjubileum den 12 april 2016