Kategoriarkiv: Vicerektor Niklas Sandler

Om forskningens profilering och behovet av att profilera sig

Niklas Sandler, Vicerektor för forskning, Åbo Akademi

Profilering – ett ord som blivit vardag under de senaste åren i diskussionen om universiteten i Finland. I vår strategi 2015-2020 uttrycker också vi det att det är centralt för Åbo Akademi att ha en tydligare profilering av verksamheten. Enligt strategin innebär akademins profilering att vi strävar efter att i högre grad särskilja oss från andra universitet och betona områden som är utmärkande för akademin eller områden inom vilka akademin vill vara speciellt framstående. Inom forskningen har vi kunnat börja arbeta med profilering fr.o.m 2015 tack vare ett finansieringsinstrument som skapats just för detta ändamål och vi har lyckats mycket väl i de tre första omgångarna (Profi1, 2 och 3) och kommer att kunna rikta ca 8,2 miljoner euro i profileringen ända tills 2021. En underbar möjlighet för universitetet under dessa nedskärningarnas tider! Men drar alla nytta av detta? Det tror jag.

Finlands föregående regering beredde vägen för ett beslut om att 50 miljoner euro per år av basfinansieringen till universiteten överförs stegvis under 2015–2019 till forskningsanslag som konkurrensutsätts via Finlands Akademi för att användas för universitetens profilering. Idag är vi i mitten av den fjärde profileringsomgången (Profi4) och vi förbereder för tillfället oss för evalueringsintervjuerna med den internationella expertpanelen som äger rum i mitten av februari. Vi har kanske inte lyckats så bra med den interna kommunikationen om våra profilområden och hur vi har utvecklat dem. Jag gör ett försök här!

Vi har skapat fyra stycken tematiska profileringsområden i dagens läge och enligt den feedback vi fått i evalueringarna är de olika profilområdena väl valda och antalet profileringsområden optimalt för ett universitet i vår storleksklass. ÅAs profilområden inom forskning är: 1.) Minoritetsforskning, med fokus på minoritetskulturer och -identiteter, två- och flerspråkighet och språkinlärning samt diskriminering, lika rättigheter och demokrati. 2.) Molekylär process- och materialteknologi koncentrerar sig på användningen av biomassa, som råämne för nya miljövänliga kemikalier och funktionella material. 3.) Läkemedelsutveckling och diagnostik har forskningsfokus på nya bioaktiva ämnen, biovisualisering, läkemedelstillförsel och diagnostik för skräddarsydda lösningar för framtidens terapier. 4). Havet fokuserar sig på marin- och miljöbiologi, offentlig förvaltning och industriell ekonomi inom Östersjöforskning. De två sistnämnda profilområdena är gemensamma med Åbo universitet och alla områdena är starkt nätverkade med akademiska samarbetspartners och samhället omkring oss.

Den årliga rumban med profileringsansökningar har visat sig var otroligt arbetsdryg. Forskningsprofilering vid sidan om alla de ansökningar som regeringen och undervisningsministeriet vill ha i form av undervisningens spetsprojekt binder den akademiska och stödpersonalen alltför mycket i denna ansökningskarusell. Men vi måste hänga med spelet. Det kommer säkert nya regeringsperioder då vi kan börja fokusera mera på kärnverksamhet och strategiska satsningar med basfinansiering igen istället för att formulera otaliga separata ansökningar för all strategisk utveckling av verksamheten. Trots allt så har vi varit otroligt nöjda att kunna satsa på framtiden och förnyelse med dessa pengar som vi fått för forskningens profilering. Vad har vi då kunnat göra?

Implementeringen har pågått inom alla fyra profileringsområden och vi har kanaliserat investeringarna i första hand till tenure track-rekryteringar. Vi kunnat locka ett stort antal ansökningar från forskare med spännande bakgrunder och forskningsplaner. Hittills har vi anställt 8 tenure track professorer till de olika områdena och tre rekryteringar är på gång inom det tematiska området havet. Samtidigt har vi investerat medel för att upprätta ett gästprofessorsprogram och har nu 14 stycken internationella experter som stöder verksamheten inom profileringsområdena genom handledning, föreläsningar, intensivkurser, samarbetsprojekt och forskningsansökningar. Inom dessa dagar lanserar vi också ett internationellt mobilitetsprogram mellan våra samarbetspartners för att stöda utgående och inkommande forskare inom akademin.

Valet och utformandet av profilområdena och skrivandet av ansökningarna har varit dels toppstyrt men har nog skapats tillsammans med framstående engagemang av våra experter inom de olika områdena. Implementeringen har krävt mycket arbete och har inte alltid framskridit så snabbt som önskat men vi har ändå fått bra feedback från FA och expertpanelen, att vi har genuint visat att vi utvecklar våra profilområden långsiktigt. Top-down approachen har nu omvandlats till en bottom-up approach och forskarna skapar nu verksamheten och riktningen inom profilerna. Visserligen behövs också styrning från professorskåren och forskningsledarna.

Att vi skapat tematiska områden eller plattformar som sträcker sig utöver de klassiska ämnesgränser har varit spännande men samtidigt utmanande. Forskarna har drivits till möten med nya kollegor och lära sig om deras kompetenser och tankesätt. Det har visat sig att det tar tid att hitta en gemensam riktning och vision även om de tematiska områdena är relativt väldefinierade. Men allt detta är i linje med den gränsöverskridande verksamhet som vi vill ha vid ÅA! Det får ta tid sin. Nya möten skapar färska idéer för forskningen och därmed förnyelse. Och, förhoppningsvis, tycker jag, kan vi spränga alla silon och suddar ut disciplingränser!

Dessutom har vi kunnat anställa två stycken så kallade Grant writers som hjälper hela akademin med olika sorters forskningsansökningar med speciell fokus på EU och FA ansökningar. Kontakta dem på grantwriters@abo.fi om ni vill ha stöd och hjälp med era ansökningar!

Är profileringens väg vettig? Kan alla dra nytta av detta? Själv tycker jag att det är lättare att sälja vårt universitet utåt när vi har en tydlig profil och tydliga spetsområden att marknadsföra. Vi kan bli en aning attraktivare för studenter och forskare. Hela akademin och all forskning inom akademin drar nytta av det att vi har tydliga spetsar och tematiska helheter inom verksamheten. Spetsarna tryggar och stöder den bredd vi vill ha!

Målet med det nya finansieringsinstrumentet har varit att stödja och accelerera de finländska universitetens strategiska profilering och för att bidra till stärkandet av forskningens kvalitet. Jag tycker själv att vi lyckats bra hittills och vill här tacka alla de som varit med, planerat, visionerat och bidragit till profileringsansökningarna och drivit profilernas utveckling. Ett speciellt tack åt alla i administrationen som har måsta anpassa sig till de här centralt styrda FA projekt (Profi1,2 och 3)  som såsar till och stör de existerande stödprocesserna och har skapat nya stödbehov. Förlåt!

Det återstår förstås att bevisa och se om satsningarna är lyckade, för att effekterna mäts inte idag utom om flere år. Arbetet fortsätter och jag vill att alla som är intresserade att tar del av processen att utforma profilernas utveckling. Kontakta gärna mig eller profikoordinator Johanna Liinamaa (johanna.liinamaa@abo.fi) om ni vill veta mera och  och diskutera om forskningens profileringsverksamhet!

Trevlig fortsättning på vintern!

Niklas Sandler
Vicerektor för forskning

 

Om öppenhet, genomslagskraft och digitalisering

Niklas SandlerÅbo Akademi skall ha ett digitaliseringsprogram och samma gäller policy för Open Science.  Det säger Åbo Akademis verksamhetsplan för år 2017. Arbetet har framskridit på båda fronterna.

Vad händer det inom digitaliseringen vi ÅA?  I vår verksamhetsplan säger vi så här: ”En av de viktigaste satsningarna vid Åbo Akademi under de kommande åren är digitalisering. Åbo Akademi strävar efter att utnyttja digitaliseringens möjligheter för effektivisering och kvalitetshöjning”.

Vilka är då digitaliseringens möjligheter? Digitaliseringen skapar möjligheter genomförande av förändringar, den utmanar oss till att ifrågasätta vedertagna handlingssätt och att skapa nya, bättre och flexiblare praxis. För oss måste det ju då gälla vår egen verksamhet och våra egna processer.

Man pratar om digital transformation – anpassningar som en organisation gör för att vara konkurrenskraftigt i en digitaliserad värld.  Styrgruppen* för digitaliseringen har jobbat med en vision för digitalisering och arbetar vidare med att ta fram en handlingsplan för att se till att vi hänger med i utvecklingen. Vår visionsformulering ser just nu ut så här:

”ÅA är det digitala universitet där studerande och personal arbetar in en öppen, kreativ och framåtblickande omgivning som gör ÅA till det mest attraktiva universitet som studie- forsknings- och arbetsplats.”

Dessutom vill vi koppla digitaliseringsarbetet men Åbo Akademis strategi och har formulererat en preliminär mission enligt följande:

”Digitaliseringen förstärker ÅA:s vision om att vara det gränsöverskridande universitet genom att erbjuda tillgång till undervisning på svenska oberoende av plats och rum. Genom digitaliseringen har ÅA:s personal och studerande färdigheter att på ett konkurrenskraftigt sätt fungera i framtidens digitala arbetsmiljöer. Digitaliseringen skapar transparenta och flexibla beslutsprocesser som förstärker personalens samhörighet och ger organisationen en förmåga att reagera snabbt på ändringar i omgivningen.”

Vår undervisande personal, inte minst på CLL, har varit otroligt duktiga redan länge på att använda olika sorters digitala verktyg i undervisningen och utvecklat många fina kurser som utnyttjar digitaliseringens möjligheter. Men digitalisering gäller inte bara undervisningsmetoderna och hur kurser byggs upp. En övergripande målsättning är att studerande och personal får de digitala färdigheter som behövs i framtidens samhälle. Vi måste fundera på specifika lärandemål som gäller det digitala inom alla utbildningar. Åbo Akademi måste utveckla lärandemiljöer för att möjliggöra användningen av moderna metoder i undervisningen och digitala arbetsmetoder samt skapa kurser som stöder lärandet av digitala färdigheter och datalogiskt tänkande.

Arbetsgruppen för digitaliseringen tänker i de banor att vi måste kunna etablera en verksamhetskultur och arbetsmiljö vid Åbo Akademi där man klart och tydligt ser alla de möjligheter i det digitala som en möjliggörande faktor som påverkar och utvecklar undervisning, lärande, forskning, kommunikation, de administrativa processerna och andra stödande processer. Förändringen och disruptionen kan och måste också vara stor  på många områden. Vi måste kunna uppmuntra våra lärare till experimenterande arbetssätt och testning av idéer. Samtidigt betyder det att vi måste ha högklassiga stödfunktioner.

Mera om digitalisering senare på våren. En preliminär handlingsplan för digitaliseringen av både utbildning, forskning och samverkan utarbetas före slutet av mars 2017. Vi vill att hela samfundet får sedan en möjlighet att öppet komma med input och idéer hur arbetet skall framskrida och vara inkluderande på bästa möjliga sätt. Jag kommer personligen att träffa studerande och diskutera digitalisering den 6.3. Det blir spännande att höra deras tankar!

***

Vad händer på Open Science fronten då? Jag skrev om öppenhet i vetenskap redan ett år sedan här i samma blogg. Nu är det aktuellt med fyra stycken evenemang i mars då vi berättar preliminärt om Åbo Akademis Open Science principer. Kom gärna med så får du höra om öppen vetenskap och hur det kan förverkligas hos oss. Kolla programmet och tidpunkterna i Personalnytt!

Vad betyder öppenhet i vetenskap egentligen? Öppenhet är en av vetenskapens grundförutsättningar. För vetenskapen i samhället innebär t.ex. öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata att forskningen kan nå ut, väcka intresse, förstås och beaktas i allt högre grad. För det akademiska samfundet innebär öppen vetenskap bland annat att forskningen kan utvecklas snabbare, man kan säkerställa kvalitén, korrigera felaktigheter och undvika onödig dubblering av arbete.

Varför borde den enskilda forskaren syssla med öppenhet? Det största incitamentet kommer genom att man med öppenhet skapar en större betydelse och genomslagskraft för sin egen forskning. En vardagligare anledning är att finansiärerna förutsätter öppenhet i förmedling av forskningens resultat.  Det gäller att tänka på hur publikationer skall bli tillgängliga för det övriga forskarsamfundet, hur kan data lagras och öppnas upp på bästa möjliga sätt och hur man kommunicerar öppet om forskningens resultat.

Vid sidan om vetenskapliga publikationer, är öppna, högklassiga forskningsmaterial och databaser meriterande för forskaren och universitet. Traditionellt har meritering inom forskning baserat sig på artiklar samt förmågan att dra in extern konkurrensutsatt finansiering.  Inom EU finns arbetsgrupper som funderar på indikatorer som skulle ta hänsyn till verksamheten inom öppenhet. Man upplever att det finns ett behov av att utveckla alternativa metoder för att mäta de vetenskapliga resultatens genomslagskraft eller impakt (s.k. altmetrik eller altmetrics). Altmetrik skulle göra det möjligt att mäta forskningens genomslagskraft på ett mångsidigare sätt än enbart med de traditionella bibliometriska indikatorerna, som är huvudsakligen inriktade på produktivitet.

Genomslagskraft – vad är det då? Ingenting nytt förstås. Universitetslagen säger: ”Då universiteten fullgör sina uppgifter ska de främja livslångt lärande, samverka med det övriga samhället samt främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället.” Det här ju förstås varför vi existerar. Vi bör ha en betydelse för samhället via våra utbildningar och forskning på många olika nivåer. Våra examina skall ge studerande lämpliga färdigheter eller ha arbetslivsrelevans.

Inom forskningen måste vi få vara fria och djärva, ha en palett av mångsidiga projekt från grundforskning till tillämpad forskning och jobba med olika sorters samarbetskonstallationer och i samverkan med olika aktörer i samhället. Det gäller säkert att stanna upp alltid nu och då och fundera vad mervärdet med den egna forskningen är och hurudan samhällsimpakt den har? Det vill finansiären veta och samhället likaså. Mera om samverkan och genomslagskraft nästa gång! Vi har ÅA-gemensamma initiativ på kommande på den fronten också.

Här kom lite uppdateringar om aktualiteter och sporadiska tankar om öppenhet, genomslagskraft och digitalisering. Kontakta mig gärna om ni har åsikter om dessa teman så kan vi diskutera och utveckla dessa ärenden vidare. Tack!

 

Trevlig fortsättning på vintern!

Niklas Sandler
Vicerektor för forskning

 

 

*(Styrgruppen för digitaliseringen: Niklas Sandler, Mia Porko-Hudd, Kimmo Rautanen, Gunilla Widén, Björn Pundars, Johan Lilius, Pekka Santtila, Tobias Asplund, Solveig Vaherkylä)

Öppenhet i vetenskap – Open science

Niklas SandlerGrunden till fungerande verksamhet och en tydlig identitet bygger på gemensamt överenskomna värden. När vi nyligen förnyade vår strategi för perioden 2015–2020 lyftes mångfald, öppenhet, djärvhet, delaktighet och hållbarhet som gemensamma värden för vårt universitet.

Speciellt glad är jag över att öppenheten är ett av värdena för oss vid ÅA. Också universitetets strategi togs fram genom en öppen process i samverkan med akademins studenter och personal. En aktiv och öppen kommunikation på alla nivåer och enheter är också en förutsättning att alla som studerar och arbetar vid akademin ska bli delaktiga i strategins förverkligande.

Forskningens frihet, kunskapens fria tillgänglighet och universitetets öppenhet inåt och utåt är grundläggande värden för ÅA och understryks i också i strategin. Vi framhäver att inom vår forskning och våra utbildningar eftersträvar och värdesätter vi en öppen dialog och samarbete med organisationer och aktörer utanför ÅA. Dessutom sätter vi givetvis ett högt värde på en öppen och ärlig intern kommunikation.

Synnerligen glädjande är det att ÅA tagit ett kliv framåt hur vi resonerar över och hur vi skall jobba vidare med öppen vetenskap – open science. Vår strategi säger uttryckligen att i enlighet med principerna för öppen vetenskap skall Åbo Akademi främja transparenta modeller i den vetenskapliga forskningen bl.a. genom att göra forskningsresultat, metoder för forskning och forskningsdata öppet tillgängliga. Det finns vissa premisser för detta och det här kräver ännu mycket arbete och diskussion inom organisationen, men vi fick en bra start i höst med ett seminarium som behandlade UKM:s Open Science vägkarta, arkivering av artiklar, Open access, och öppenhet gällande lagring och distribuering av forskningsdata. Ett Open Science evenemang skall även ordnas i år och jag hoppas att se många av er där. Vi bör utveckla procedurer i linje med den nationella vägkartan för öppen vetenskap.

Hur vi lagrar vår data, metoder, våra resultat och med vilka premisser vi ger tillgång till dessa inom vetenskapssamfundet spelar en roll. I bästa fall ökar vi kvalitén av vår verksamhet och speciellt transparensen av forskningen. Vi bör jobba vidare med att öka kunskapen om allt detta inom organisationen. En arbetsgrupp för Open Science skall bildas och den skall konkret försöka arbeta med alla infallsvinklar gällande öppen vetenskap där datapolicy ligger högt på agendan. Jag uppmanar alla som är intresserade att delta i arbetet kontakta mig så får du komma med och utveckla den här verksamheten vid ÅA!

Vi jobbar vidare – ett stort steg var att få öppenheten som en grundpelare i verksamheten på strategisk nivå och vi försöker nu ta konkreta steg framåt för att få öppenheten till en fördel för framgångsrik vetenskaplig verksamhet. Öppenhet och transparens är grundläggande principer också i våra processer för evaluering och beviljande av olika interna stipendier. Nämnden för forskning och forskarutbildning, FUN, jobbar med dessa ärenden och kommer att bearbeta under våren bl.a. tydliga evalueringsprinciper för SÅAs forskarstipendier som blir aktuella igen nästa höst.

Jag önskar alla en god fortsättning på vintern med hopp om snö inför sportlovet!

 

Niklas Sandler
vicerektor för forskning

PS: Gå gärna in på UKM:s webbsidor och läs mera om Open Science: http://portti.avointiede.fi/.

I en tidsmaskin med full fart framåt

Niklas SandlerI ledningsgruppens senaste blogg gav min vicerektorkollega Christina sitt svar på frågan ”Vad sysslar en vicerektor med?”. På hennes bord ligger undervisningsfrågorna och på mitt bord ärenden som gäller forskning, forskarutbildning och innovationsverksamhet. Det känns att man hoppat in i en tidsmaskin i årsskiftet med en intensivkurs i nationell universitetspolitik, forskningsprofileringsansökan till Finlands Akademi, samarbetsfunderingar med regionala aktörer på olika nivåer och inte minst ett intressant dyk in i Åbo Akademis breda forskningsverksamhet. Många möten vid UKM och FA och tiotals nya bekantskaper bland kollegor i olika uppgifter inom ÅA, både Åbo och Vasa – mycket givande!

I den nya organisationen behandlas forskningsärenden i Nämnden för forskning och forskarutbildning – FUN. En fin grupp medarbetare och alla fakultet är naturligtvis är representerade. Tanken är att ha ett forum där vi kan diskutera öppet om forskningsärenden som berör oss alla vid Akademin. Jag hoppas att vi kan hitta på lösningar som bidrar till att den enskilda forskaren mår bättre och har tid att fokusera mera på sitt jobb! Hur kan vi stöda forskningsfinansieringsansökningar bättre? Vilka stödprocesser vill vi helt enkelt ha? Kan vi utveckla forskarutbildningen genom vissa ÅA gemensamma kurser t.ex. i forskningsetik? Vad betyder ”öppen vetenskap och forskning” för vår del? – ett initiativ som UKM kör hårt med. Där några frågor som är på agendan. Jag utmanar er alla att skicka in andra förslag på forskningsrelaterade ärenden som vi borde tackla!

I vår blogg skrev Göran Djupsund tidigare helt rätt att otaliga ärenden ramlar ned på ledningsgruppens bord i kontinuerlig takt från olika håll när vi egentligen skulle vilja fokusera på att utveckla Akademin. Det är utmanande att handskas med allt, men inte hopplöst! Till all lycka har vi också haft tid att fundera på hur vi skall jobba tillsammans, vart vi är på väg och hur. Rektor presenterade nyligen ledningsgruppens vägkarta fram till 2018. Målsättningarna ligger på att med gemensamt arbete förbättra utbildningens forskningens resultat. Vi vill också ha en personal och studerande som är motiverade och mår bevisligen bättre än idag. Allt detta borde bidra till en hållbar ekonomi som möjliggör nya öppningar inom utbildning och forskning i framtiden. Jag vet – det där är lite väl abstrakt ännu, men vi kommer med konkreti om hur vi skall nå allt detta. Stay tuned!

De senaste fem-sex åren har varit synnerligen inriktade på det dåliga ekonomiska läget, strukturförändringar och utbildningsreformer. Jag tror at vi är nu redo att istället fokusera på vetenskapen och starta gemensamma innehållsmässiga vetenskapliga diskussioner för att bygga samhörighet och broar mellan ämnes- och fakultetsgränser och debattera i genuin vetenskaplig anda. Vi borde inspireras av interaktioner mellan kollegor och skapa kreativa rum där vi kan skrida över gränserna och diskutera intressanta aktuella teman som säkert sedan bidrar i många fall till nya idéer inom forskningen och eventuellt, stimulerande samarbete.

För att ta de första gemensamma stegen  på den här vägen önskar jag alla  intresserade välkomna till Vetenskapspuben i Ravintola Koulu torsdagen 11.6. kl 18-. Jag hoppas vi kan etablera detta till en tradition så att vi kan få igång vetenskapliga diskussioner om diverse övergripande teman under åren.  Första gången kommer vi att diskutera och debattera ”digitalisering” från olika perspektiv. Åbo Akademis egna experter inleder diskussionen och jag hoppas på en givande vetenskaplig kväll! Välkomna!

Jag önskar er alla en trevlig start på sommaren!

Niklas Sandler