Etikettarkiv: forskning

Om forskningens profilering och behovet av att profilera sig

Niklas Sandler, Vicerektor för forskning, Åbo Akademi

Profilering – ett ord som blivit vardag under de senaste åren i diskussionen om universiteten i Finland. I vår strategi 2015-2020 uttrycker också vi det att det är centralt för Åbo Akademi att ha en tydligare profilering av verksamheten. Enligt strategin innebär akademins profilering att vi strävar efter att i högre grad särskilja oss från andra universitet och betona områden som är utmärkande för akademin eller områden inom vilka akademin vill vara speciellt framstående. Inom forskningen har vi kunnat börja arbeta med profilering fr.o.m 2015 tack vare ett finansieringsinstrument som skapats just för detta ändamål och vi har lyckats mycket väl i de tre första omgångarna (Profi1, 2 och 3) och kommer att kunna rikta ca 8,2 miljoner euro i profileringen ända tills 2021. En underbar möjlighet för universitetet under dessa nedskärningarnas tider! Men drar alla nytta av detta? Det tror jag.

Finlands föregående regering beredde vägen för ett beslut om att 50 miljoner euro per år av basfinansieringen till universiteten överförs stegvis under 2015–2019 till forskningsanslag som konkurrensutsätts via Finlands Akademi för att användas för universitetens profilering. Idag är vi i mitten av den fjärde profileringsomgången (Profi4) och vi förbereder för tillfället oss för evalueringsintervjuerna med den internationella expertpanelen som äger rum i mitten av februari. Vi har kanske inte lyckats så bra med den interna kommunikationen om våra profilområden och hur vi har utvecklat dem. Jag gör ett försök här!

Vi har skapat fyra stycken tematiska profileringsområden i dagens läge och enligt den feedback vi fått i evalueringarna är de olika profilområdena väl valda och antalet profileringsområden optimalt för ett universitet i vår storleksklass. ÅAs profilområden inom forskning är: 1.) Minoritetsforskning, med fokus på minoritetskulturer och -identiteter, två- och flerspråkighet och språkinlärning samt diskriminering, lika rättigheter och demokrati. 2.) Molekylär process- och materialteknologi koncentrerar sig på användningen av biomassa, som råämne för nya miljövänliga kemikalier och funktionella material. 3.) Läkemedelsutveckling och diagnostik har forskningsfokus på nya bioaktiva ämnen, biovisualisering, läkemedelstillförsel och diagnostik för skräddarsydda lösningar för framtidens terapier. 4). Havet fokuserar sig på marin- och miljöbiologi, offentlig förvaltning och industriell ekonomi inom Östersjöforskning. De två sistnämnda profilområdena är gemensamma med Åbo universitet och alla områdena är starkt nätverkade med akademiska samarbetspartners och samhället omkring oss.

Den årliga rumban med profileringsansökningar har visat sig var otroligt arbetsdryg. Forskningsprofilering vid sidan om alla de ansökningar som regeringen och undervisningsministeriet vill ha i form av undervisningens spetsprojekt binder den akademiska och stödpersonalen alltför mycket i denna ansökningskarusell. Men vi måste hänga med spelet. Det kommer säkert nya regeringsperioder då vi kan börja fokusera mera på kärnverksamhet och strategiska satsningar med basfinansiering igen istället för att formulera otaliga separata ansökningar för all strategisk utveckling av verksamheten. Trots allt så har vi varit otroligt nöjda att kunna satsa på framtiden och förnyelse med dessa pengar som vi fått för forskningens profilering. Vad har vi då kunnat göra?

Implementeringen har pågått inom alla fyra profileringsområden och vi har kanaliserat investeringarna i första hand till tenure track-rekryteringar. Vi kunnat locka ett stort antal ansökningar från forskare med spännande bakgrunder och forskningsplaner. Hittills har vi anställt 8 tenure track professorer till de olika områdena och tre rekryteringar är på gång inom det tematiska området havet. Samtidigt har vi investerat medel för att upprätta ett gästprofessorsprogram och har nu 14 stycken internationella experter som stöder verksamheten inom profileringsområdena genom handledning, föreläsningar, intensivkurser, samarbetsprojekt och forskningsansökningar. Inom dessa dagar lanserar vi också ett internationellt mobilitetsprogram mellan våra samarbetspartners för att stöda utgående och inkommande forskare inom akademin.

Valet och utformandet av profilområdena och skrivandet av ansökningarna har varit dels toppstyrt men har nog skapats tillsammans med framstående engagemang av våra experter inom de olika områdena. Implementeringen har krävt mycket arbete och har inte alltid framskridit så snabbt som önskat men vi har ändå fått bra feedback från FA och expertpanelen, att vi har genuint visat att vi utvecklar våra profilområden långsiktigt. Top-down approachen har nu omvandlats till en bottom-up approach och forskarna skapar nu verksamheten och riktningen inom profilerna. Visserligen behövs också styrning från professorskåren och forskningsledarna.

Att vi skapat tematiska områden eller plattformar som sträcker sig utöver de klassiska ämnesgränser har varit spännande men samtidigt utmanande. Forskarna har drivits till möten med nya kollegor och lära sig om deras kompetenser och tankesätt. Det har visat sig att det tar tid att hitta en gemensam riktning och vision även om de tematiska områdena är relativt väldefinierade. Men allt detta är i linje med den gränsöverskridande verksamhet som vi vill ha vid ÅA! Det får ta tid sin. Nya möten skapar färska idéer för forskningen och därmed förnyelse. Och, förhoppningsvis, tycker jag, kan vi spränga alla silon och suddar ut disciplingränser!

Dessutom har vi kunnat anställa två stycken så kallade Grant writers som hjälper hela akademin med olika sorters forskningsansökningar med speciell fokus på EU och FA ansökningar. Kontakta dem på grantwriters@abo.fi om ni vill ha stöd och hjälp med era ansökningar!

Är profileringens väg vettig? Kan alla dra nytta av detta? Själv tycker jag att det är lättare att sälja vårt universitet utåt när vi har en tydlig profil och tydliga spetsområden att marknadsföra. Vi kan bli en aning attraktivare för studenter och forskare. Hela akademin och all forskning inom akademin drar nytta av det att vi har tydliga spetsar och tematiska helheter inom verksamheten. Spetsarna tryggar och stöder den bredd vi vill ha!

Målet med det nya finansieringsinstrumentet har varit att stödja och accelerera de finländska universitetens strategiska profilering och för att bidra till stärkandet av forskningens kvalitet. Jag tycker själv att vi lyckats bra hittills och vill här tacka alla de som varit med, planerat, visionerat och bidragit till profileringsansökningarna och drivit profilernas utveckling. Ett speciellt tack åt alla i administrationen som har måsta anpassa sig till de här centralt styrda FA projekt (Profi1,2 och 3)  som såsar till och stör de existerande stödprocesserna och har skapat nya stödbehov. Förlåt!

Det återstår förstås att bevisa och se om satsningarna är lyckade, för att effekterna mäts inte idag utom om flere år. Arbetet fortsätter och jag vill att alla som är intresserade att tar del av processen att utforma profilernas utveckling. Kontakta gärna mig eller profikoordinator Johanna Liinamaa (johanna.liinamaa@abo.fi) om ni vill veta mera och  och diskutera om forskningens profileringsverksamhet!

Trevlig fortsättning på vintern!

Niklas Sandler
Vicerektor för forskning

 

Det finns alltid alternativ!

Petri SaloThere Is No Alternative! Staten och den offentliga sektorn är ett problem, deras storlek och inflytande bör minimeras. De mest framgångsrika och högkvalitativa tjänsterna och produkterna förädlas fram i en konkurrens på en fri marknad, inom vilka samtliga aktörer förväntas ha (fullständig) information om marknadsläget och sina konkurrenters ageranden.

Den Thactherianska nyliberala politiska TINA-devisen om alternativlöshet landade i den finlänska högre utbildningen 25 år efter att den togs i bruk i Stor-Britannien. Den senaste tiden har vi åtnjutit av dess skördar i full skal. Universitetens basfinansiering minskar. Kampen om olika former av profilerings- och strategisk finansiering pågår som bäst. I den finländska versionen av New Public Management förväntas (eller tvingas) universiteten samarbeta, på ett ytterst spontant och osystematiskt sätt. Ad hoc! Det är som då en ovan maratonlöpare försöker hålla god tempo och i farten dricka ur en flaska. Mycket av den tilltänkta näringsrika vätskan rinner längs halsen och blöter ner hela övre kroppen. Samma metafor gäller för det faktum mycket av forskares tid idag går åt att formulera, eller fungera som sakkunniga för, ansökningar för forskningsfinansiering.

I nära framtid får andra stadiets yrkesutbildning smaka av den densamma beska medicinen.  Även yrkesutbildningsorganisationer som arbetat målmedvetet och framgångsrikt för att påvisa sin produktivitet och kvalitet enligt de av myndigheterna uppställda mätarna. Optima i Jakobstad och Yrkesakademin i Vasa har varje år sedan 2014  varit de två högst rankade stora yrkesutbildningsorganisationerna i Finland (av totalt 47). Från och med nästa får även de lägga om sina strukturer och yrkesutbildande praktiker. Lärandet för yrket skall utlokaliseras till arbetsplatser, de målorienterade och systematiska lärandeaktiviteterna ”på skolan”  blir av karaktären ”tllfälliga möten.” Än så länge har inte alternativlösheten slagit ut inom grundutbildningen. Förmodligen på grund av den immunitet som Finlands PISA –framgångsvaccinet gett.

Den politiska TINA-devisen lämpar sig ovanligt illa i forskning och universitetens verksamhet. Bortom alla metodologiska och metodiska skolbildningar (kvantitativ – kvalitativ) och skillnader mellan olika vetenskapsområden (natur- , samhälls- och humanvetenskaper) finns ett grundläggande axiom. Forskning handlar i sin mest nakna form att pröva en nollhypotes mot en mothypotes. Nollhypotesen måste alltid kunna förkastas och mothypotesen verifieras. Svaren på forskningsfrågorna kan inte formuleras innan forskningsprocessen genomförts och prövats enligt god vetenskaplig princip och ordning.  Det finns alltid åtminstone två alternativ. Forskningsresultaten kan och får inte beställas eller avgöras i förväg. Tänketankarna (think thanks) finns till för politisk opinionsbildning. Universiteten skall kunna leverera även politisk obekväma forskningsresultat. Detta ingår i universitetens ide och existensberättigande.

Det finns alltid alternativ. Motsvarigheten till Slow Food, Slow Science/Research är än så länge en liten men naggande god utbildningspolitisk motståndsrörelse. I boken Slow Professor: Challenging the culture of speed in the Academy presenterar de kanadensiska litteraturprofessorerna Maggie Berg och Barbara K. Seeber ett flertal alternativ till det  neoliberala företagsuniversitetet. Såsom att. Forskning i dessa mest sanna bemärkelse förutsätter tidlös tid, mognad genom eftertanke. Som lärare bör vi vara fullt ut närvarande i de rum där vi undervisar och handleder; notera, lyssna och bekräfta våra studerande. Forskningsresultat blir till genom grundläggande förståelse – tankar tar tid. Avslutningsvis, vi måste fylla akademins korridorer, arbetsrum, seminariesalar och arbetsrum med intensiv närvaro, samtal, tillitsfullt samarbete och kollaborativt tänkande.

Petri Salo
Dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier

Minoritetsprofilen

Pekka SanttilaÅbo Akademi lyckades väldigt bra i den första omgången av universitetens profileringfinansiering. Bakgrunden till denna process, såsom ministeriet har formulerat den, är att Finland håller på att tappa sin position bland de forskningsmässigt starkaste länderna. Här handlar det om en förändring i den relativa positionen, dvs. finländska forskare publicerar mera och i bra tidskrifter men många andra länder satsar mera än tidigare på forskningen och går förbi oss. Den åtgärd som ministeriet nu förverkligat är att flytta en del av de resurser som tidigare kom till universiteten som basfinansiering till Finlands Akademi som sedan delar dessa pengar till universitet via profileringssansökningar. Det är då tänkt att genom att fokusera på styrkorna eller genom att satsa på ett område som kan bli en styrka, kan universiteten förbättra resultaten på forskningssidan. Eftersom det inte kommer extra pengar till universitetssektorn som helhet måste en sådan fokusering givetvis betyda att något skall även väljas bort. De tre miljoner som Åbo Akademi nu beviljades är ett väldigt gott resultat. Fler universitet fick ingenting och många fick mindre än deras relativa andel av universitetssektorns budget skulle ha gett anledning till att förvänta.

Jag vill här fokusera kort på en av de tre profilerna som togs upp i Åbo Akademis ansökan, dvs. minoritetsprofilen som ju har en koppling till min egen fakultet. Många professorer deltog med att bidra med underlag under en mycket stram tidtabell vilket var det enda sättet att få ansökan ihop. I ansökan innefattar minoritetsprofilen tre teman. Dessa är minoritetskultur och -identitet, två- och flerspråkighet och språkinlärning samt diskriminering, lika rättigheter och demokrati. I ansökan framhävde man tydligt att även jämställdhet mellan könen är en fråga som hör till profilen.

Enligt planen rekryterar man genom en öppen, internationell process ett antal individer som har kompetens att bedriva högklassig forskning på (något av) dessa områden. Förhoppningen är att dessa individer samarbetar och gör minoritetsforskningen till en synlig plattform inom Åbo Akademi. Utöver dessa nyrekryteringar är det viktigt att man satsar på den nya profilen även på andra sätt. Dessa kan innebära riktning av andra befattningar till minoritetsfrågor där det är möjligt och ändamålsenligt samt identifiering och synliggörande av all den relevanta forskningen som redan görs vid Åbo Akademi kring dessa frågor.

Min förhoppning är även att Åbo Akademi blir ännu synligare i olika typer av minoritetsfrågor både som organisation samt via forskarnas deltagande i samhällsdebatten. Detta känns speciellt angeläget med tanke på den nya regeringen. För att vara trovärdig måste en minoritetsprofil som innefattar de ovan uppräknade teman även betyda att organisationen i de interna processerna beaktar minoritetsfrågorna. En idé som föddes på den första Vetenskapspuben (mycket intressanta diskussioner! rekommenderas varmt) var möjligheten att knyta personer från det omgivande samhället som är intresserade av minoritetsfrågor eller som hör till någon minoritet med i forskningsplaneringen. Denna finansiering är en spännande möjlighet för Åbo Akademi – för att det hela skall lyckas och synas i fortsatt finansiering från Finlands Akademi måste vi aktivt jobba med profilen. Ett jobb som måste börja genast efter sommaren.

I en tidsmaskin med full fart framåt

Niklas SandlerI ledningsgruppens senaste blogg gav min vicerektorkollega Christina sitt svar på frågan ”Vad sysslar en vicerektor med?”. På hennes bord ligger undervisningsfrågorna och på mitt bord ärenden som gäller forskning, forskarutbildning och innovationsverksamhet. Det känns att man hoppat in i en tidsmaskin i årsskiftet med en intensivkurs i nationell universitetspolitik, forskningsprofileringsansökan till Finlands Akademi, samarbetsfunderingar med regionala aktörer på olika nivåer och inte minst ett intressant dyk in i Åbo Akademis breda forskningsverksamhet. Många möten vid UKM och FA och tiotals nya bekantskaper bland kollegor i olika uppgifter inom ÅA, både Åbo och Vasa – mycket givande!

I den nya organisationen behandlas forskningsärenden i Nämnden för forskning och forskarutbildning – FUN. En fin grupp medarbetare och alla fakultet är naturligtvis är representerade. Tanken är att ha ett forum där vi kan diskutera öppet om forskningsärenden som berör oss alla vid Akademin. Jag hoppas att vi kan hitta på lösningar som bidrar till att den enskilda forskaren mår bättre och har tid att fokusera mera på sitt jobb! Hur kan vi stöda forskningsfinansieringsansökningar bättre? Vilka stödprocesser vill vi helt enkelt ha? Kan vi utveckla forskarutbildningen genom vissa ÅA gemensamma kurser t.ex. i forskningsetik? Vad betyder ”öppen vetenskap och forskning” för vår del? – ett initiativ som UKM kör hårt med. Där några frågor som är på agendan. Jag utmanar er alla att skicka in andra förslag på forskningsrelaterade ärenden som vi borde tackla!

I vår blogg skrev Göran Djupsund tidigare helt rätt att otaliga ärenden ramlar ned på ledningsgruppens bord i kontinuerlig takt från olika håll när vi egentligen skulle vilja fokusera på att utveckla Akademin. Det är utmanande att handskas med allt, men inte hopplöst! Till all lycka har vi också haft tid att fundera på hur vi skall jobba tillsammans, vart vi är på väg och hur. Rektor presenterade nyligen ledningsgruppens vägkarta fram till 2018. Målsättningarna ligger på att med gemensamt arbete förbättra utbildningens forskningens resultat. Vi vill också ha en personal och studerande som är motiverade och mår bevisligen bättre än idag. Allt detta borde bidra till en hållbar ekonomi som möjliggör nya öppningar inom utbildning och forskning i framtiden. Jag vet – det där är lite väl abstrakt ännu, men vi kommer med konkreti om hur vi skall nå allt detta. Stay tuned!

De senaste fem-sex åren har varit synnerligen inriktade på det dåliga ekonomiska läget, strukturförändringar och utbildningsreformer. Jag tror at vi är nu redo att istället fokusera på vetenskapen och starta gemensamma innehållsmässiga vetenskapliga diskussioner för att bygga samhörighet och broar mellan ämnes- och fakultetsgränser och debattera i genuin vetenskaplig anda. Vi borde inspireras av interaktioner mellan kollegor och skapa kreativa rum där vi kan skrida över gränserna och diskutera intressanta aktuella teman som säkert sedan bidrar i många fall till nya idéer inom forskningen och eventuellt, stimulerande samarbete.

För att ta de första gemensamma stegen  på den här vägen önskar jag alla  intresserade välkomna till Vetenskapspuben i Ravintola Koulu torsdagen 11.6. kl 18-. Jag hoppas vi kan etablera detta till en tradition så att vi kan få igång vetenskapliga diskussioner om diverse övergripande teman under åren.  Första gången kommer vi att diskutera och debattera ”digitalisering” från olika perspektiv. Åbo Akademis egna experter inleder diskussionen och jag hoppas på en givande vetenskaplig kväll! Välkomna!

Jag önskar er alla en trevlig start på sommaren!

Niklas Sandler