Månadsarkiv: oktober 2012

Om bilder och videon

För att slå många flugor på smällen blir blogginlägget kort men i stället en länk till det jag skrivit om bilder och videon på min kursblogg i ”Sociala media i undervisningen” som arrangeras av Arcada. En synnerligen utmanande kurs som ställer allt man kan från förr på ända. Är av den fasta övertygelsen att videon är det nya svarta i webbvärlden, vare sig det rör sig om undervisning eller marknadsföring. På sätt eller annat är ju dessa två något vi även sysslar med inom öppna universitetet.

Från öpu-studerande till öpu-föreläsare

Jag behövde en föreläsare till en informationssökningskurs eftersom en av föreläsarna jag bokat fick förhinder. Jag funderade vem jag med kort varsel skulle kunna kontakta och kom att tänka på en tidigare öpu-studerande inom ämnet informationsvetenskap, som var insatt i informationssökning och informationskompetens ur släktforskarvinkel. Sagt och gjort jag mejlade Gunilla Peräsalo och hon nappade direkt! Föreläsningen var givande och intressant och jag gissar att många som deltog i den föreläsningen kommer att ta en titt på sin släkt med hjälp av den information Gunilla hade att ge. Jag gjord det i alla fall.

Gunilla inledde sina öpu-studier sommaren 2007 då hon provade på en kurs inom ämnet informationsvetenskap (som då hette informationsförvaltning),  Bok- och bibliotekshistoria hette kursen. Gunilla jobbade redan med liknade uppgifter och ville få bibliotekariebehörighet*. Så hösten 2007 då studiehelheten omfattande 60 sp körde igång hoppade hon ivrigt på.

Gunilla säger sig ha haft stor nytta av öpu-studierna både i sitt jobb men också med tanke på de kortkurser hon håller för släktforskare. Och hon konstaterar vidare att ”kurshelheten informationsvetenskap är en bra helhet för många yrkesgrupper inte bara för bibliotekarier, utan också för andra som jobbar med information”. Gunilla jobbar idag som amanuens på Riddarhusets bibliotek och arkiv där hon trivs bra.

Gunilla konstaterar beträffande det livslånga lärandet att ”det är aldrig för sent att fördjupa sina kunskaper eller att lära sig något nytt. Att få teori till det som man i praktiken jobbat med breddar den kunskapsgrund man står på.” Även om man som vuxenstuderande är motiverad så krävs det en hel del att vid sidan av jobbet studera. Gunilla nämner att en hel del hemsysslor blev ogjorda emellanåt. Vuxenstudier vid sidan av jobb, trots att det är tungt, är hon inte heller främmande för i framtiden. Regelbundet tittar hon på öpu:s kursutbud. Vuxenpedagogik skulle intressera, säger hon.

*) Enligt biblioteksförordningen ger studier i ämnet informationsvetenskap tillsammans med en examen behörighet för jobb vi allmänna bibliotek.

Målmedvetna studier på nätet

Att studera upp till kandidatnivå via nätet, kan det verkligen vara möjligt? Javisst, om man väljer Öppna universitetets nätkurser inom det samhällsvetenskapliga, humanistiska eller teologiska ämnesområdet. En som är i full gång med detta är vuxenstuderande Cay Irjala från Kristinestad, som har för avsikt att avlägga kandidatexamen i folkloristik genom studier på nätet. Irjala inledde sina nätstudier i folkloristik med en kurs i folkmedicin som han anmälde sig till mest av en slump för att den verkade intressant.

– Jag har alltid varit intresserad av olika sätt att kurera, så som homeopati och alternativ medicin.

Den inledande kursen i folkloristik gav blodad tand och Irjala bestämde sig för att småningom avlägga examen i ämnet. Han har valt att studera historia som biämne, en kombination som passar hans nuvarande arbete som anställd vid Kristinestads hembygdsförening.

– En fördel med studierna är att man ofta kan välja att fokusera på sådant som intresserar en själv mest. Eftersom jag gör en del museiguidningar har jag koncentrerat mig på tidsepoker och ämnen jag kan ha nytta av i guidningarna.

Varför väljer man att avlägga en examen i vuxen ålder? Enligt Irjala är det viktigt att skräddarsy sin egen utbildning och vidareutbilda sig då man märker att behovet finns.

– Generellt tror jag att arbetsmarknaden går i den riktningen att man måste läsa sig till det man behöver.

Irjala valde nätstudier dels eftersom det är en studieform som tilltalar honom och dels eftersom han rent fysiskt skulle ha svårt att delta i kurser om de inte erbjöds via nätet.

– Det är praktiskt för en som bor i Kristinestad att inte behöva ta sig till Vasa eller Åbo för att kunna studera.

Flexibiliteten med studier på nätet är också en bidragande orsak till att Irjala föredrar nätstudier. Man kan studera när som helst och var som helst, bara man följer respektive kurs schema. En annan som tilltalas av flexibiliteten med nätstudier är Johanna Vidjeskog, som i vår avlägger kandidatexamen i informationsvetenskap.

– En positiv sak med nätkurser är att man kan välja när man studerar. Som morgonmänniska kanske man hellre stiger upp före arbetet och loggar in på nätkursen, men det går lika bra kvällstid om man föredrar det.

Vidjeskog började studera informationsvetenskap 2002 och avlade 35 studiepoäng på tre år, vid sidan av sitt arbete som biblioteksfunktionär. Hon medger att det periodvis har varit tungt att studera och arbeta fulltid, men att det trots allt har varit genomförbart.

– Jag är väldigt glad att kandidatutbildningen erbjuds på nätet, om den inte hade gjort det skulle jag inte ha haft möjlighet att studera i vuxen ålder, säger Vidjeskog.

Både Irjala och Vidjeskog är mycket nöjda med sina nätstudier vid Öppna universitetet. Vidjeskog betonar att hon alltid har fått ett gott stöd från lärare och personal och att kursutbudet är brett och intressant. En nackdel med att studera på nätet är enligt Irjala att det kan vara svårt att få tag på litteraturen till de enskilda kurserna. Han har dock varit nöjd med servicen det lokala biblioteket har givit, och han uppmanar andra studerande att göra som han brukar och fråga läraren vilka böcker som är viktigast så man koncentrera sig på att få tag på dem först. Vidjeskog å sin sida efterlyser mer handledning i början av nätstudierna.

– Även om man får ett kursschema är det inte så lätt att veta vilka kurser som är viktiga vid vilken tidpunkt. Om jag skulle göra om någonting skulle jag först läsa alla obligatoriska kurser, så som statistik och språk, eftersom de inte erbjuds så ofta.

Eftersom ingen annan språkkurs erbjöds när Vidjeskog hade tänkt avlägga sin valfria språkkurs i främmande språk tog hon en kurs i latin – och blev positivt överraskad.

– Först funderade jag nog hur det skulle gå att läsa ett för mig fullständigt främmande språk, via nätet till på köpet, men det var jätteintressant! Faktum är att latinkursen är en av de bästa kurser jag har gått.

Vidjeskog ger ett gott råd till alla som är intresserade av nätkurser vid Öppna universitetet:

– Prova på friskt! Utbudet är så brett att alla säkert hittar någon kurs som intresserar. Om man inte vill gå en hel studiehelhet kan man alltid samla enskilda kurser och ofta kan man få avlagda kurser till godo om man senare bestämmer sig för att avlägga en studiehelhet.

Maria Johansson