För ett par månader sedan råkade jag se i mitt Facebook-flöde en notis om att MOOC-kursen “A Crash Course on Creativity” skulle starta igen i april. Det var fyra faktorer som gjorde att jag genast anmälde mig:
1) Det handlade om kreativitet—det som jag dagligdags behöver i mitt arbete
2) Det var Stanford University som erbjöd kursen
3) Den var gratis
4) Det var en ypperlig möjlighet att delta i en MOOC och få se hur det fungerade ur deltagandesynvinkel.
Sedan lyckades jag också lura med min kollega Carina Gräsbeck från CLL som kom på idén med att dokumentera våra erfarenheter i denna blogg.
Vänta nu—vadå MOOC?
MOOC står för Massive Open Online Course, vilket betyder att det är fråga om online-kurser med ett mycket stort deltagarantal. Den här kursen har lockat över 22 000 deltagare från 147 länder. Hur kan det fungera med så många människor på en och samma kurs? Eller kan det ens fungera? Nu när kursen är inne på sin tredje vecka, är mitt svar ett tydligt “Det fungerar riktigt bra!”. I skrivande stund vet jag inte hur många av deltagarna som de facto är aktiva. Det finns säkert ett stort antal passiva deltagare utan avsikter att göra något.
Kursens hjärna är Tina Seelig, Ph.D i neurovetenskap och direktör för entreprenörscentret vid Stanford University’s School of Engineering). Kursens kärna är en kursplattform; en enkel, stilig och redig sajt. Man loggar in och ser direkt vad som är på gång, vilken inlämningsuppgift som står i tur och vilken video man förväntas ta del av. Processen är tydligt beskriven och inget borde vara oklart. Plattformen innehåller också en sida med de samlade föreläsningarna inklusive tilläggsmaterial, diskussionsforum och en profilsida för det team jag tillhör och en annan för mig som individ.
Kursportalens startsida (klicka för större bild)
Varje deltagare ska fylla i sin profil, bl a ska man ange det timantal man tänker satsa varje vecka på denna kurs. Det här är smart utifrån två aspekter: Dels tvingas man formulera detta för sig själv, dels är det viktigt när det gäller att arbeta i team. Om en person angett 10 h/vecka kan den inte kräva lika mycket av en annan som angett 3 h/vecka. Via profilsidorna kan man också se varandras uppgifter som redan lämnats in och kommentera dem.
Omslaget till min självbiografi (klicka för större bild)
De två första uppgifterna gjordes individuellt. Den inledande uppgiften var att skapa omslaget till sin självbiografi inklusive titel och underrubrik. Utöver detta skulle man skriva en kort biografi. En rolig start på kursen! Och mycket fascinerande var det att ta del av de andras skapelser! Bland deltagarna finns allt från konstnärliga genier till vanligt folk som kämpat med datorn. Men här var det nu viktigt att komma ihåg att det inte var ett prov i Photoshop-kunnande, utan en första lek med fantasin.
Carinas bokpärm (klicka för större bild)
Den andra uppgiften förde oss ut på promenad i valfri omgivning. Tanken var att dokumentera allt man hade iakttagit i form av en mindmap. Som komplement till bilden skulle man skriva och reflektera över varför det är viktigt för kreativiteten med fokuserad iakttagelse.
Min iakttagelse-mindmap (klicka för större bild)
För nästa uppgift har vi bildat team och då kommer det att handla om tuggummi. Ja, du läste rätt. Tuggummi.
För att citera Tina Seelig: Creativity rules!
Maria Sundström/Lärcentret