Månadsarkiv: maj 2017

”Att lära sig är lite som en hobby”

Intervju gjord av Joakim Back under hans praktikperiod vid öppna universitetet i Vasa, april-maj 2017.

Ari Sundberg

En av mina uppgifter här vid Öppna universitetet under praktikperioden har varit att intervjua vuxenstuderande som har läst många kurser via oss. En av dessa studerande är Ari Sundberg som studerar allmän- och vuxenpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.

Varför studerar du vid Öpu?
Ari: Jag tycker om att lära mig nya saker och öppna universitetskurser har varit ett praktiskt sätt att studera.

Hur hittade du till ÖPU?
Ari: Första gången jag kom i kontakt med CLL var i samband med att jag inledde mina studier vid Åbo Akademi för snart 30 år sedan. Därefter har jag nu som då återkommit till kurser vid öppna uni.

Vilka ämnen har du studerat?
Ari: Jag har läst kurser i bland annat dramapedagogik, arbetsplatspsykologi, historia och vuxenpedagogik.

Varför just dessa ämnen?
Ari: De har intresserat mig och de har utgjort goda komplement till mina tidigare studier.

Hur upplever du studierna?
Ari: En av de fina sidorna med kurser vid öppna uni är att man där ofta möter deltagare med många olika livserfarenheter som de ofta gärna delar med sig av, vilket ger en intressant dimension till kurserna.

Vad önskar du av ÖPU? (Allt från kurser till praktiska arrangemang)
Ari: Personligen hoppas jag på en möjlighet att läsa vissa ämnen på ämnesstudienivå.

Finns det tillräcklig studiehandledning? Behövs något mera? (För de som är nya i ÅA huset och nya till akademiska studier)
Ari: Jag har upplevt att CLL är bra på att förmedla den information som en studerande kan behöva. Det är svårt för mig att säga vad en ny studerande kunde tänkas behöva för information, då jag själv varit med så länge. Men min erfarenhet har varit att man på CLL är snabba på att svara då man skickar e-post till dem.

Hur går studierna ihop med arbete?
Visst krävs det en extra ansträngning då man kombinerar arbete med studier, men är man intresserad av ämnet så brukar man kunna ordna saken. Det gäller att planera sin tidsanvändning i god tid.

Har du haft någon nytta av studierna i arbetslivet?
Ari: Ja. Vissa kurser har gett en direkt nytta, men oftare har det handlat om att nya kunskaper gett vidgade perspektiv och en personlig utveckling.

Vad har du för mål med studierna?
Ari: Dels hoppas jag lära mig nya saker, få nya perspektiv och nya insikter, dels är själva lärandet roligt. Att lära sig är lite som en hobby.

Mvh, Joakim Back
ÖPU

ÖPU, hälsningar från en praktikant, våren 2017

Hälsningar från Joakim

Jag studerar Allmän och vuxenpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa för andra året. Just andra året är det meningen att vi skall ha praktik, jag valde då att praktisera på Öppna universitet vid Åbo Akademi i Vasa. Praktikperioden har sträckt sig över en 6 veckors period och nu är jag på sista veckan.
Jag valde att praktisera här på grund av att vi var på besök till Centret för Livslångt Lärande i början på våra studier, stämningen var på topp och personalen var mycket trevlig. Under praktikperioden har jag blivit väl omhändertagen och fått insyn i ÖPUs verksamhet ur en helt ny synvinkel än jag hade tidigare!

Jag har själv deltagit i några kurser som Öppna universitetet har ordnat, och via praktiken har jag fått ingående se allt arbete som går in i att planera en kurs, finna lärare osv.

Öppna universitetet är en verksamhet som hör till CLL, de har knappa 80 anställda i Vasa, Åbo och Jakobstad sammanlagt. Öppna universitetet är öppet för alla som är intresserade av att studera av eget intresse eller som vill fortbilda sig eller få ökad yrkeskompetens på sitt område. Öppen universitetsverksamhet fungerar som en slags koordinator mellan fakulteterna, enheterna och de lokala arrangörerna när det gäller kursplanering. Den andra verksamhetsformen som hör till CLL i Vasa är Lärarfortbildningen. Den innefattar allt från kundanpassad fortbildning, speciellt för lärare och kompletterande grundutbildning till mera omfattande utbildnings- och utvecklingsprojekt.

I CLLs kursverksamhet deltar årligen ca 4000 studerande!

Ha en fortsatt trevlig vår!

Mvh. Joakim Back

Vad betyder arbetsmoral och skitjobb för dig?

Vilka roller spelar arbete i mänskligt liv och i samhället? Finns det skitjobb? På vilka sätt identifierar vi oss med våra jobb? Vad betyder arbetsmoral? Det här är några frågor som kom upp under nätkursen ”Arbete som jobb och arbete som självförverkligande – om arbetets roller och mening” som jag höll under våren. Kursen var spännande att hålla, eftersom jag varken hade gått på en nätkurs eller hållit en sådan förut. Men Moodle visade sig vara lättare att begripa sig på än jag befarade (och dessutom fick jag bra hjälp från CLL), och jag kunde kasta mig in i innehållsfrågorna istället. Framför allt hölls kursen igång genom engagerade studenter som var nyfikna och fördomsfria.

Diskussioner kring meningsfullt arbete, fritid och fria val

Det jag hade ville med kursen var att deltagarna skulle läsa texter om arbete från olika tanketraditioner och discipliner och samtidigt bli sporrade att tillsammans fundera över hur vårt samhälle ser ut och hur arbetslivets förändringar och strukturer, för att inte tala om ideal om hur vi ska leva, påverkar vår vardag i stort och smått. Betoningen på kursen låg på diskussion, och min förhoppning var att kursen inte bara skulle vara en akademisk genomgång av olika sätt att diskutera arbete som förekommit inom filosofi och samhällsvetenskaper, utan också att diskussionen skulle vara personlig och samhällelig. Jag vet att det kan vara svårt att diskutera personligt med människor man inte känner. Och för mig själv krävdes det en ständig rannsakan om lärarrollen: hur neutral ska jag hålla mig? Därför blev jag väldigt glad och imponerad över att studenterna vågade dryfta personliga exempel och gå i lyhörd dialog med varandras prövande tankar. Det gällde exempelvis vad som kan ses som meningsfullt arbete, vilken roll fritid har i våra liv och om jobb egentligen ska ses som ett fritt val.

Arbete och jobb berör alla

Själv tror jag att det är väldigt viktigt att påminna sig om att arbete inte är något vi huvudsakligen diskuterar på ett abstrakt och tillbakalutat sätt, genom att slunga ut opersonliga debattinlägg där vi framlägger hur det är och hur det borde vara. Arbete och jobb berör oss alla. Våra liv är intrasslade, saker står på spel, vi har alla olika (arbets-)erfarenheter, olika drömmar. Diskussionen om arbete – inte bara på kursen – är ofta sårbar för att den får oss att ta ställning till vår egen syn på rättvisa, solidaritet, rättigheter och fördelning av resurser. Med andra ord: mycket grundläggande saker som vi ofta är oeniga om.

Arbete som självförverkligande eller försörjning

Skam, rädsla, misslyckanden och uppoffringar. Det är känslor som är baksidan av ett arbetsliv som präglas av hård takt, krav på flexibilitet och personlig profilering. Det är som att frågan ”vem är du?” etsas fast i de dominerande sätten att tänka på arbete, där arbete framför allt betraktas som ett sätt att uttrycka sig själv och hitta fram till det som du är bra på, din alldeles egna talang och nisch. Samtidigt handlar arbete för de allra, allra flesta om att försörja sig själv (och kanske en familj). För många är det inte direkt drömjobbet som hägrar, utan uppgiften är att hitta ett jobb som betalar månadshyran eller amorteringar på lånet. På kursen närmade vi oss arbete ur båda de här synvinklarna – arbete som hopp om meningsfulla sysselsättningar och självförverkligande å ena sidan, och försörjning å andra sidan. Vi försökte också titta på hur de här olika sidorna av arbete hänger ihop, bland annat genom att fundera på hur det blivit allt vanligare att förutsätta att vi ska ”älska” våra jobb; fast vi kanske i själva verket hankar oss fram på ett vikariat eller praktikplats blir det för många nästan ett krav att visa upp hängivenhet och en positiv anda. En utmaning i dylika diskussioner på kursen var att smidigt gå från individens behov och situation till strukturer och mönster – för att ge båda erkännande.

Att förstå och beskriva ett samhälle som snurrar kring lönearbete

Flera av samtalen som utspelade sig i diskussionstrådarna handlade om att utvärdera sådant som idag ofta tas som ”självklarheter” gällande arbete. Sådant som att arbete betraktas som livets självklara nav och att allt arbete är bra. Genom att diskutera förändringar, motstridigheter och skevheter har vi tittat på arbete som ideal, som konkret arbetsplats, som krav och som ideologi. Kort sagt har vi försökt att gemensamt förstå och beskriva ett samhälle som snurrar kring lönearbete. En kurs om arbetets roller kan, hoppades jag, i bästa fall göra att kursens diskussioner lämnar spår hos deltagarna så att de börjar fundera över utgångspunkten och perspektiven i diskussioner om arbete och jobb som förekommer i olika medier och runt kaffebord och ölstop.

Mari Lindman

filosof, frilansjournalist och -skribent