månadsarkiv: maj 2018

Utvecklingspsykologin ett mångsidigt universitetsämne

Text och foto: Stefan Westergård

Ett ämne inom Åbo Akademis välfärdskluster är utvecklingspsykologin. Det är ett populärt ämne i huset med ett brett kursutbud också inom det öppna universitetet. Professor Kaj Björkqvist är ämnesansvarig för utvecklingspsykologin och upplever att det är ett ämne i tiden.

  • Kurserna är otvivelaktigt populära, det är snarast väntelistor till många kurser. Att få studerande har inte varit något problem. Så länge som det finns människor så är folk intresserade av psykologi, det intresset har inte minskat, säger Björkqvist.

Vad finns det för nytta i att studera utvecklingspsykologi?

  • Det finns en allmän nytta av att studera oberoende vilket ämne du studerar. Man utvecklas ju då. Utvecklingspsykologin som biämne passar nog i alla åldrar och det ser man också genom det öppna universitetet, det finns ganska många äldre människor som deltar. Men förhoppningsvis lär man sig någonting om sig själv och andra, hur vi utvecklas.

Björkqvist är verksam på fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa. Utvecklingspsykologin hör till välfärdsklustret tillsammans med socialpolitik och vårdvetenskap. Björkqvist är även aktiv aggressionsforskare. Aggressionstemat dyker upp i kurser som Aggressivt Beteende eller Aggression Replacement Training.

  • Aggressionsforskning är så himla brett ämne. Det finns mänsklig aggression men också aggression inom djurvärlden. Sen finns det en neurologisk del med hjärnfunktion och hormoner, en socialpsykologisk del, hur folk beter sig i olika situationer. Och så finns det en utvecklingspsykologisk aspekt, hur aggressivt beteende utvecklas. Så det är ett omfattande område.

Aggressionsforskningen har följt med Kajs karriär under en lång tid. Förutom egen forskning har Kaj även suttit på ordförandeposten för ISRA (International Society for Research on Aggression). ISRA är det mest etablerade aggressionsforskningssällskapet i världen.

  • Jag ser mitt arbete som en enda helhet, arbetet går ganska automatiskt. Men visst, forskningsbiten är överlag den intressantaste. ISRA består av psykologer, läkare, sociologer, pedagoger… den är mångdisciplinär. Vartannat år ordnas en stor konferens där forskare från hela världen möts. Sen har vi en journal som är den mest nominerade inom området. Jag är fortfarande aktiv i Skype-möten om det ena och det andra.

Är aggression ett outforskat område?

  • Snarare tvärtom, jag tror att det skulle behövas mera glädjeforskning. Viktigt att påpeka är att ur forskarens synvinkel är aggression ett beteende, inte en sinnesstämning. Man kan vara arg utan att handla aggressivt, och man kan göra en aggressiv handling utan att vara arg. Det finns inget ett-till-ett förhållande mellan vrede och aggression.

Enligt Björkqvist finns det tre grundtyper av uttryckt aggression. Verbal, fysisk och indirekt aggression.

  • Verbal aggression är accepterad både för män och för kvinnor. Det är okej att stå på sig och vara självsäker. Fysisk och indirekt aggression anses mera oetiskt. Man ska inte baktala folk men man ska heller inte slå någon på käften.

Björkqvist har även utarbetat en teori för hur aggressiva mönster utvecklas. Den fysiska aggressionen kommer först, sedan lär man sig verbal aggression i samband med språket. Enligt Björkqvist blir verbal aggression ett mera kostnadseffektivt uttryck, det kräver inget fysiskt gräl och innebär en mindre risk till skada. Den indirekta aggressionen utvecklas främst i högstadieåldern enligt Björkqvist, då man lär sig analysera och utnyttja sociala situationer till sin fördel.

  • Om man låter folk uppskatta hur mycket dom själv blir utsatta och hur mycket dom utsätter andra, så i verbal aggression är det ganska lika. Men i fysisk och indirekt aggression svarar folk att de blir utsatta mera än de utsätter andra. Det visar att normerna i samhället accepterar verbalt aggressivt beteende mycket mer.

Mycket av forskningen går in på vad aggression är och inte är, om det är en drift, en instinkt eller ett inlärt beteende. Björkqvist påpekar också att aggression inte alltid är negativt.

  • Aggression lyfts ofta fram mer negativt. Men utan konflikter skulle det kanske inte heller ske någon utveckling i samhället. Frågan är HUR man hanterar konflikter som är viktigt. Därför har vi till exempel ett Peace-program här på enheten. För att lära ut fred och fredsbildande måste man förstå vad aggression och konflikter är.

Hur man hanterar konflikter och upplevelsen av aggression är en central fråga. Björkqvist lyfter fram en gammal filosofisk tanke som exempel.

  • Det finns frågan om människan är dömd till evigt krig genom sina gener. Det är viktiga frågor men jag hör själv till den mera optimistiska linjen. Jag anser att aggression är en naturlig känsla men det är inget oundvikligt, vi har valet att välja hur vi reagerar. Jag tror fullt på att ett samhälle kan lösa konflikter utan krig och att döda. Det är bara en process som tar hundratals år. Det är saker som ändras över en lång tid, men vi går mot det bättre.

Förutom aggressionstemat har utvecklingspsykologin inom Åbo Akademi en bred bas av kurser. Det finns allt från kurser om mobbning till musikterapi och kognitiv beteendeterapi. Enligt Björkqvist har det varit en medveten satsning att skapa fria studievägar.

  • Vi strävar efter mycket valfrihet, man ska kunna komponera sin egen cocktail. Det är inget problem att fokusera på en särskild fördjupning. I och med sammanslagningen av socialvetenskaperna har socialpolitiken ofta varit en naturlig kombination med ämnet. Många väljer också någon av arbets-, skol- eller krispsykologin, beroende på yrkesplanerna.

Som med många universitetsämnen är behörigheter och rent praktiska färdigheter inte alltid självklara. Hur ser det ut inom utvecklingspsykologin?

  • Det som är populärt här är kuratorsbehörigheten. Den kan man få härifrån, men många väljer också att studera vidare. Vill man bli psykolog är det alltid några stycken som fortsätter i Umeå eller Åbo men då man kan räkna med omkring ett och ett halvt års komplettering. Andra blir också terapeuter eller psykologilärare, det finns en stig för det också, säger Björkqvist.

Det är inte länge sedan som ämnena utvecklingspsykologi och socialpolitik slogs ihop till en enhet, socialvetenskaperna. Hur har det här funkat för utvecklingspsykologin?

  • Jag upplever att det har fungerat bra. Folk har i början haft svårt att veta vad socialvetenskaperna betyder, vad det innebär. Men det klarnar förr eller senare.

Finns det utmaningar också för utvecklingspsykologin?

  • Söktrycket är hårt och linjens enda utmaningar är de samma som i övriga landet, det beror på hur mycket resurser utbildningsväsendet får. Men våra studerande har varit nöjda med kurserna och jag upplever att vi har en stabil verksamhet.

Soliga hälsningar från vårens praktikant 2018

Min praktik på Öppna universitet börjar lida mot sitt slut.
I två månader har jag hunnit bekanta mig med verksamheten och lärt känna människorna som jobbar i organisationen.
Jag heter Emma Backman och studerar Allmän pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Som studerande har jag deltagit i flera kurser inom Öpu och på så sätt smidigt fått ihop valbara kurser, ett kort och ett långt biämne. Under min praktikperiod har jag insett hur betydelsefull Öpus verksamhet är. De ordnar nätkurser, kurser med traditionella närstudier,  och en blandning av båda, vilket leder till att alla kan delta, oavsett ålder, utbildning, livssituation eller ekonomiska situation.

Förskole- och nybörjarundervisning

Efter att ämnet Förskole- och nybörjarundervisning haft en paus sedan läsåret 2014-15 återkommer ämnet i höst. Studiehelheten har omformats och uppdaterats med hjälp av ämnesansvariga/professor Ann-Katrin Svensson och hennes kollegor Eva Staffans och Mikaela Svanbäck-Laaksonen på uppdrag av Öpu. Kurserna har tidigare varit 2-5 studiepoäng men har nu omformats till att de alla är värda fem studiepoäng. Syftet med ämnet är att kursdeltagarna kan fördjupa och bredda sina kunskaper om utvecklingen och lärandet hos barn 6-8 år. Språk, matematik, naturvetenskap, lek och rörelse samt pedagogisk dokumentation och utvärdering tas upp i kurserna. Kreativitet inom olika lärområden är ett stort plus eftersom barnens intresse, lek och utforskande är i fokus.

Förutom att jag vill marknadsföra ämnet Förskole- och nybörjarundervisning som börjar först senare i höst, finns det ju också flera olika sommarkurser för de ivriga. Utbudet hittar du här: https://www.abo.fi/centret-for-livslangt-larande/oppna-universitetet/kurskataloger/sommarkurser-2018/

Praktik

Jag har uppskattat det trevliga arbetsklimatet här på Öpu. Även om alla har egna projekt och arbetsuppgifter så finns det alltid någon på plats som kan hjälpa vid problem. På kaffepauserna samlas hela CLL-gänget i sofforna och som utomstående har jag märkt att trots olika personligheter bryr sig alla om varandras välmående och gemenskapen är tydlig.

Före jag började här hade jag hört mycket gott om Öppna universitetet av andra studerande som hade haft sin praktik här och jag kan hålla med att det de har sagt stämmer.  Första dagen blev jag glatt mött av hela personalen och jag fick en lista med arbetsuppgifter att utföra. Under perioden har jag också hunnit med egna små projekt och andra administrativa uppgifter, så sysslolös går man inte här!

Jag kan rekommendera Öpu som praktikplats åt dem som behöver en liten paus från de teoretiska studierna och är intresserade av administrativa uppgifter samt planering. Öpu som praktikplats erbjuder dig betydelsefulla arbetsuppgifter och möjligheten att skapa ett bredare kontaktnät.

Njut av sommaren, glittrande vatten, ljusa nätter och bollglass!

Emma Backman

Religion lever kvar i det moderna samhället

Professor och religionsvetare Peter Nynäs vid Åbo Akademi menar att vi lever i en postsekulär värld där frågor om tro fortfarande är lika aktuella. Däremot har formerna där människor är religiösa ändrats.

Text och bild: Stefan Westergård

Vid Åbo Akademi och det öppna universitetet kan man studera trosuppfattningar ur olika perspektiv. Det finns teologin som är ett mera kyrkligt ämne medan religionsvetenskapen är ett ganska ungt och akademiskt inriktat ämne som fördjupar sig i alla religioner och synsätt.

  • Det kan i lika hög grad gälla nya religioner och alternativ andlighet. Inom religionsvetenskapen platsar alla livsåskådningar, säger professor Peter Nynäs vid Åbo Akademi.

Till religionsvetenskapen hör även studier i ateism och agnosticism. De är också exempel på livshållningar, även om de då exkluderar någon specifik kraft eller gudom. Nynäs menar att gränsen mellan troende och icke-troende ofta är luddig. Vem är religiös?

  • I många fall väcks den stora frågan; handlar det här om någonting som kan kallas tro? Det finns många som säger att de inte tror, men ändå kan riter och praktik spela en viktig roll, se till exempel på alla som firar jul. Är man då religiös? Det kan i stället vara viktigt att försöka förstå religion i relation till samhället. Vilken roll spelar religion för t.ex. finländsk lagstiftning eller för skolväsendet, frågar Nynäs.

Hur man tar till sig en livshållning kan variera mycket, liksom hur man ger uttryck för den. En aspekt av religionsvetenskapen handlar därför om att kasta ljus på religionens roll i samhället. Det här kan gälla allt från beteendemönster till konsumtion och politik.

En annan aspekt av religionsvetenskapen ligger på individnivå; betydelsen av tro och ritualer, eller funktionen som religion har i en människas liv. Hjälper religion människan att orka, eller blir religion ett sådant inslag i livet att man tar avstånd från den? Hur ser du som religionsvetare på religion som funktion?

  • Religion kan vara ett maktredskap i samhället, i familjer och så vidare. Den är också en källa för individer att skapa hopp när människor känner sig hotade. Den fyller otroligt många funktioner. Och på nåt vis är det det som gör att religionen bibehåller en roll. I bland gäller det sociala sammanhang, i bland en form av tröst eller ett sätt att hantera någonting. Det låter oss både ordna fester och dra oss tillbaka.

Förutom den samhälleliga och den individuella biten så genomsyras religionsvetenskapen som ämne av historia.

  • När man pratar om religioner är det viktigt att förstå hur de har utvecklats över tid och varifrån de har kommit. För när vi talar om nya religioner så är de nödvändigtvis inte ”nya”, de kan ha rötter längre bak än man kan tro. Därför är det historiska perspektivet viktigt.

Ytterligare är det komparativa perspektivet viktigt. Enligt Nynäs kan det vara farligt att jämföra religioner sida vid sida men samtidigt måste man göra det för att få mera nyanserade perspektiv.

Således kunde man sammanfatta fyra viktiga perspektiv i religionsvetenskapen; det historiska, det jämförande, det sociologiska och det psykologiska perspektivet. Men vad är det då som pågår bland trosuppfattningarna i samhället?

  • Vi ser att den evangelisk-lutherska församlingen minskar och att små samfund inte ökar särskilt mycket. Det betyder ändå inte att vi blir mindre religiösa eller ointresserade av religion. Det betyder bara att formerna som människor är religiösa tillsammans på ändras, i takt med samhället.

Religionsvetenskapen blir ett kraftfullt verktyg när det gäller att förstå sig på olika samhällsfenomen. Nynäs påpekar också att religion ofta kan bli ett verktyg för politiker och beslutsfattare.

  • I många sammanhang kan religionsvetenskapen bli en het potatis. Det kan gälla beslut som inverkar på människors liv och då är det viktigt att det finns människor som har en nyanserad förståelse av sammanhangen. Ett exempel på det här är att frågan om eutanasi väcks i Finland.

Dagens samhälle präglas starkt både av individualism och av globalisering. Hur ser religionsvetenskapen på det här?

  • Vi tenderar att tänka att en människa har en religion. Men på individnivå är det inte så enkelt. Människor kan ha både förmåga och intresse att relatera till olika livshållningar, det kan handla om en blandning av både ateistiskt och religiöst.

Är alltså tro och religion mångsidigare och mindre homogen i dag?

  • Svår fråga. Är vi bara mer uppmärksamma på det? Vi tenderar att tro att religion var mera enhetlig förut, men samtidigt har det parallellt funnits folktro och folkmedicin vid sidan om den starka hegemoniska kyrkan. Men vi har ju större möjligheter till rörlighet och frihet. Det betyder mera intryck. Så kanske friheten betyder att det blir mera av ett smörgåsbord i dag, men hur det ser ut från olika individers håll kan vara svårt att veta.

På individnivå är det också mera accepterat att ha en egen åskådning. Den här utvecklingen har också lett till ett friare och mångsidigare samhälle. I Finland är samkönade äktenskap och kvinnliga präster några exempel på en mindre restriktiv samhällspolitik, till följd av större öppenhet vad gäller religion och normer.

Yrkesrollen

En religionsvetare kan alltså lägga fokus på allt från religionskunskap till samhällssynergi och individuella upplevelser. Var är då en religionsvetare verksam i yrkesrollen?

  • Religionsvetare hittar man ofta bland präster, kyrkliga yrken och religionslärare, det är det mest vanliga. Sen finns de givetvis i olika internationella organisationer, i media och i forskning. Det man får är en fördjupad förståelse för människan som samhällelig och kulturell varelse. Jag tror det är viktigt i många yrken som jobbar med människor. Det är en mera implicit kompetens, men en väldigt viktig sådan.

Hur ser sysselsättningsgraden ut bland utexaminerade?

  • Inom de yrkeskategorierna som jag nämnde så har det varit relativt lätt att få jobb. Om man då vill jobba med internationella organisationer så kräver det lite mera engagemang, då kan det vara bra att redan under studietiden söka sig till motsvarande praktik. Men sysselsättningsgraden är riktigt bra.

Nynäs är själv engagerad i antalet forskningsprojekt. I ett pågående projekt forskar de i vilken plats religion har i vanliga och unga människors liv. Ett av resultaten tangerar välmående.

  • Frågan är om religion bidrar till välmående eller ej. Det här är väldigt preliminära resultat men det verkar vara långt beroende på om religionen är i majoritetsposition i samhället eller ej. Om du är religiös och majoriteten är religiös så tenderar det att bidra till ditt välmående. Och mera för män än för kvinnor.

Vad beror det på?

  • Patriarkala strukturer är tydliga i de flesta religiösa sammanhang. De flesta religioner speglar ändå kanske mera mäns behov och intressen, hur de är organiserade på något vis.

Som ämne omfattar alltså religionsvetenskapen ett brett fält av arbets- och forskningsmöjligheter. Vem skall då studera religionsvetenskap?

  • Det passar för många människor. Men om du har det stora intresset för människan, alltså människor och människors liv så borde det passa dig. Men det kan lika gärna gälla personer som har ett intresse för samhällsfrågor. Sen är det alltid nån som helt enkelt är nyfiken på olika religioner och vill lära sig mer.

Akademiska studier innebär långt att man får bygga upp sitt eget studiepaket. Enligt Nynäs är det många som väljer biämnen som teologi, interkulturell kommunikation, historia eller psykologi.

  • Många val bestäms av lärarutbildningen där man tar kombinationer som fungerar. Sen finns det de som är intresserade av samhällsämnen och mänskliga rättigheter. Vi erbjuder en bred bas som man själv kompletterar. Vi tror det är viktigt att bredden och mångsidigheten finns.

Själv kom Nynäs från Österbotten för att studera vid teologiska fakulteten för att bli präst. Han kom sen att intressera sig för religionsvetenskapen och är nu professor på fakulteten.

  • Jag är själv intresserad av varför religion får vissa funktioner i människors liv och livsskeden, bland olika personligheter… Sen är det också intressant hur religion och makt kan sammanflätas.

Förutom ämnet vid akademin erbjuder också det öppna universitetet vid Åbo Akademi introduktionskurser i ämnet religionsvetenskap