{"id":1047,"date":"2018-09-03T09:40:18","date_gmt":"2018-09-03T07:40:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/?p=1047"},"modified":"2018-09-03T09:41:42","modified_gmt":"2018-09-03T07:41:42","slug":"ungdomsvetenskapen-tanker-pa-framtidens-vuxna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/ungdomsvetenskapen-tanker-pa-framtidens-vuxna\/","title":{"rendered":"Ungdomsvetenskapen t\u00e4nker p\u00e5 framtidens vuxna"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n
\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/header>\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\"ungdomsvetenskap\"

FD Pia Nyman-Kurkiala menar att dagens unga \u00e4r duktiga men samtidigt v\u00e4xer den psykiska oh\u00e4lsan, mycket p\u00e5 grund av ett tuffare samh\u00e4lle med h\u00e5rdare krav. (Bild: Bigstock)<\/p><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
Vad \u00e4r ungdomsvetenskap?\u2013 Det som unders\u00f6ks \u00e4r ungas livsvillkor.<\/strong> Ungdomsvetenskapen str\u00e4var efter att f\u00f6rb\u00e4ttra de f\u00f6rh\u00e5llanden som unga uts\u00e4tts f\u00f6r. De viktigaste arenorna man r\u00f6r sig p\u00e5 inom \u00e4mnet \u00e4r skolan och fritiden, s\u00e4ger\u00a0Pia Nyman-Kurkiala.<\/strong>Enligt Nyman-Kurkiala finns det tv\u00e5 drivande krafter som f\u00e4rgar ungas livssituation i dag.<\/p>\n

\u2013 Det finns unga som i dag m\u00e5r j\u00e4ttebra men s\u00e5 finns det ocks\u00e5 de som m\u00e5r mindre bra. Den psykiska oh\u00e4lsan \u00f6kar och det \u00e4r ett stort problem i sig. F\u00f6rutom psykisk oh\u00e4lsa har man genom forskning i Norge kunnat konstatera att ungdomarna idag \u00e4r en \u201dpr\u00e4ktig\u201d generation.<\/p>\n

Med en pr\u00e4ktig generation avser Nyman-Kurkiala att dagens unga \u00e4r duktiga i skolan och p\u00e5 fritiden. De trivs bra med sina f\u00f6r\u00e4ldrar och \u00e4ven rusmedelskonsumtionen har g\u00e5tt ned. Denna pr\u00e4ktighet syns ocks\u00e5 i de ungas intresse f\u00f6r social r\u00e4ttvisa och i viljan att g\u00f6ra r\u00e4tt.<\/p>\n

\u2013 De \u00e4r m\u00e5na om att r\u00e4tta till s\u00e5dant som tidigare generationer bara accepterat, till exempel HBTQ-fr\u00e5gor. S\u00e5na h\u00e4r r\u00f6relser brukar traditionellt sett drivas av unga, ta medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen som exempel. Att unders\u00f6ka delaktigheten i samh\u00e4llet har alltid varit en stor del inom ungdomsvetenskapen.<\/p>\n

Intressant att notera \u00e4r att oberoende om det g\u00e4ller tankar om r\u00e4ttvisa, sociala normer eller nya vanor s\u00e5 \u00e4r det oftast hos ungdomarna som delaktigheten syns f\u00f6rst. Ungdomsvetenskapen blir d\u00e4rf\u00f6r ett \u00e4mne som st\u00e5r p\u00e5 frontlinjen n\u00e4r det g\u00e4ller att uppt\u00e4cka och unders\u00f6ka samh\u00e4llsfenomen.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r en duktig generation men samtidigt finns den psykiska oh\u00e4lsan med i bilden. D\u00e4rf\u00f6r blir det viktigt f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar och ungdomsarbetare att ge relevanta r\u00e5d och hj\u00e4lp. I sin tur blir ungdomsvetenskapen viktig. Samh\u00e4llet har \u00e4ndrats mycket sedan dagens f\u00f6r\u00e4ldrar var unga.<\/p>\n

Vill man hj\u00e4lpa blir det d\u00e4rf\u00f6r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 ungas vardag. Enligt Nyman-Kurkiala f\u00f6rekommer allt st\u00f6rre valm\u00f6jligheter kombinerat med en slags framg\u00e5ngsnorm i de ungas liv.<\/p>\n

\u2013 Samh\u00e4llet \u00e4r mycket sv\u00e5rare att navigera i \u00e4n tidigare. Det finns m\u00e5nga val och man upplever att man m\u00e5ste v\u00e4lja r\u00e4tt, att flumma runt och s\u00f6ka sin plats \u00e4r mycket sv\u00e5rare idag. Sen blir det allt sn\u00e4vare med ekonomin, studiel\u00e5nen blir kortare\u2026 Fr\u00e5n myndigheternas sida g\u00f6r man det bara sv\u00e5rare och sv\u00e5rare f\u00f6r de unga.<\/p>\n

Nyman-Kurkiala lyfter fram ett exempel.<\/p>\n

\u2013 Mycket beror p\u00e5 den globaliserade ekonomiska marknaden. Viss typ av l\u00e5gl\u00f6nejobb flyttas bort fr\u00e5n norden, och kvar finns bara mer avancerade jobb som kr\u00e4ver goda meriter. Det \u00e4r sv\u00e5rare f\u00f6r en t.ex. skoltr\u00f6tt pojke att ta ett tillf\u00e4lligt jobb p\u00e5 en b\u00e5t och sen hitta tillbaks.<\/p>\n

Det finns givetvis risker med att hamna utanf\u00f6r ett system. Enligt Nyman-Kurkiala \u00e4r det h\u00e4r som mycket av dagens psykiska oh\u00e4lsa f\u00f6ds.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rr sa man \u201dN\u00e5, hoppa p\u00e5 en utbildning och se om du trivs. Annars byter du.\u201d Det g\u00e5r inte lika l\u00e4tt l\u00e4ngre. Hamnar man utanf\u00f6r skola och arbetsliv kan man hamna i spiralen fast\u00e4n man inte har n\u00e5got problem fr\u00e5n b\u00f6rjan. Det \u00e4r d\u00e5 oh\u00e4lsan b\u00f6rjar. Det kan bli sv\u00e5rt att ta sig ur spiralen och d\u00e5 blir de deprimerade. F\u00f6r att motverka detta m\u00e5ste vi veta hur man bem\u00f6ter ungdomarna.<\/p>\n

Ungdomsvetenskapen som \u00e4mne \u00e4r m\u00e5ngvetenskapligt och baseras p\u00e5 sociologi, psykologi, pedagogik och v\u00e5rdvetenskap och innefattar i huvudsak allt som ber\u00f6r ungdomar i \u00e5ldern 12 till 29 \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r nyttigt att studera f\u00f6r vem som helst som har att g\u00f6ra med ungdomar. Majoriteten av v\u00e5ra studerande p\u00e5 \u00f6ppna universitetet \u00e4r v\u00e4l de som kommer p\u00e5 fortbildning ur arbetslivet, vanliga studerande eller ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar. Eller de som helt enkelt vill bredda sin kunskap.<\/p>\n

Pia Nyman-Kurkiala \u00e4r filosofie doktor och \u00e4mnesansvarig f\u00f6r ungdomsvetenskap vid \u00c5bo Akademi. Hon \u00e4r aktiv forskare och deltar i flertalet projekt som tangerar ungdomar.<\/p>\n

\u2013 Om man hj\u00e4lper unga, eller s\u00e5dana som jobbar med unga, s\u00e5 har det stor betydelse f\u00f6r resten av deras liv. Om deras livsvillkor f\u00f6rb\u00e4ttras som unga s\u00e5 m\u00e5r de b\u00e4ttre som vuxna senare. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4rlden.<\/p>\n

\u00c5bo Akademi \u00e4r det enda universitetet i Finland som erbjuder ungdomsvetenskap p\u00e5 svenska.<\/p>\n

\u2013 D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det m\u00e5nga socionomer fr\u00e5n Novia eller ocks\u00e5 ungdomsarbetare som kommer hit. Det \u00e4r \u00e4ven m\u00e5nga som g\u00e5r p\u00e5 \u00f6ppna universitetet f\u00f6r att fortbilda sig f\u00f6r sitt dagliga arbete.<\/p>\n

I Sverige \u00e4r \u00e4mnet hopslaget till barn-och ungdomsvetenskap. Vid \u00c5bo Akademi \u00e4r \u00e4mnet fortfarande ungdomsvetenskap, men i och med att barn- och f\u00f6rskolepedagogiken flyttar fr\u00e5n Jakobstad till Vasaenheten s\u00e5 blir kombinerade studier enklare.<\/p>\n

\u2013 Det blir enklare med samarbete i b\u00e5de studier och forskning. Det finns ocks\u00e5 en debatt om att sl\u00e5 ihop \u00e4mnena som i Sverige, men \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge h\u00e5lls de \u00e5tskilda. Det hindrar givetvis inte att man tar studier i b\u00e4gge.<\/p>\n

Stefan Westerg\u00e5rd<\/em><\/p>\n<\/article>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad \u00e4r ungdomsvetenskap?\u2013 Det som unders\u00f6ks \u00e4r ungas livsvillkor. Ungdomsvetenskapen str\u00e4var efter att f\u00f6rb\u00e4ttra de f\u00f6rh\u00e5llanden som unga uts\u00e4tts f\u00f6r. De viktigaste arenorna man r\u00f6r sig p\u00e5 inom \u00e4mnet \u00e4r skolan och fritiden, s\u00e4ger\u00a0Pia Nyman-Kurkiala.Enligt Nyman-Kurkiala finns det tv\u00e5 drivande krafter som f\u00e4rgar ungas livssituation i dag. \u2013 Det finns unga som i dag m\u00e5r […]<\/p>\n","protected":false},"author":262,"featured_media":930,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[28,29],"class_list":["post-1047","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade","tag-aa-100","tag-oppna-universitetet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1047","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/262"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1047"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1047\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1050,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1047\/revisions\/1050"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/media\/930"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1047"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1047"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1047"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}