{"id":669,"date":"2015-03-04T10:07:58","date_gmt":"2015-03-04T08:07:58","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/?p=669"},"modified":"2018-10-09T08:14:57","modified_gmt":"2018-10-09T06:14:57","slug":"vad-lar-oss-skoldpaddssoppan-om-samhallet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/vad-lar-oss-skoldpaddssoppan-om-samhallet\/","title":{"rendered":"Vad l\u00e4r oss sk\u00f6ldpaddssoppan om samh\u00e4llet?"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>

Anna Forsman<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

Digitaliseringens konsekvenser f\u00f6r de n\u00e4tbaserade grundkurserna i historia<\/strong><\/h3>\n

Sk\u00f6ldpaddsoppa var en stor delikatess i Europa under 1700- och 1800-talen och receptet hittas idag i flera gamla kokb\u00f6cker. Till exempel Gustafva Bj\u00f6rklunds<\/strong> \u201dKokbok f\u00f6r husm\u00f6drar\u201d (1893) inneh\u00e5ller inte mindre \u00e4n tre versioner av r\u00e4tten: en gjord p\u00e5 \u00e4kta, en p\u00e5 konserverad och en p\u00e5 falsk sk\u00f6ldpadda, dvs. kalvk\u00f6tt. Kokb\u00f6cker \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 k\u00e4llor f\u00f6r historiska unders\u00f6kningar som de flesta i f\u00f6rsta taget inte kommer att t\u00e4nka p\u00e5, men vilka n\u00e4r man st\u00e4ller nya fr\u00e5gor till dem kan ge ny information om det f\u00f6rflutna. F\u00f6r att n\u00e4mna bara n\u00e5gra exempel kan historiker genom att studera och j\u00e4mf\u00f6ra kokb\u00f6cker fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden skapa ny kunskap om den tekniska utvecklingen, kontakter mellan olika l\u00e4nder och v\u00e4rldsdelar, sociala skillnader i samh\u00e4llet, vardagsliv, arbetsf\u00f6rdelning i hemmen samt om hur olika typer av livsmedel under olika tider varit kopplade till status. Eftersom ett stort antal kokb\u00f6cker tack vare digitalisering idag finns tillg\u00e4ngliga elektroniskt, kan en deltagare i en n\u00e4tbaserad kurs i historia st\u00e4llas t.ex. inf\u00f6r uppgiften att analysera vad recept p\u00e5 sk\u00f6lpaddssoppa kan s\u00e4ga om samh\u00e4llet i stort.<\/p>\n

Nytt uppl\u00e4gg, nya utmaningar<\/strong><\/h3>\n

Som Torbj\u00f6rn Sand\u00e9n<\/strong> lyfter fram i sitt inl\u00e4gg Vuxenutbildning blir allt viktigare<\/a> \u00a0i CLL:s nyhetsbrev 2\/2014, h\u00f6jer den explosionsartade \u00f6kningen av digital information kraven p\u00e5 att kunna hantera den, vilket sj\u00e4lvklart \u00e4ven f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r undervisningen i historia. Vi som i ett antal \u00e5r har undervisat i de popul\u00e4ra n\u00e4tbaserade grundkurserna i historia vid \u00d6ppna universitetet st\u00e5r f\u00f6r tillf\u00e4llet inf\u00f6r utmaningen att inf\u00f6r h\u00f6sten 2015 omarbeta n\u00e4tkurserna s\u00e5 att de till sitt inneh\u00e5ll motsvarar de grundstudier som erbjuds vid historie\u00e4mnet vid \u00c5bo Akademi, vilka fr\u00e5n h\u00f6sten 2014 har ett nytt uppl\u00e4gg. Undervisningens tyngdpunkt har f\u00f6rskjutits fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sningar mot betoning av \u00f6vningsuppgifter och textseminarier, samtidigt som de teoretiska perspektiven inte l\u00e4ngre presenteras i en separat introduktionskurs utan har integrerats med grundkursernas kronologiska uppl\u00e4gg. I den nya modellen har stor vikt lagts vid ett av varje historikers viktigaste arbetsredskap, skrivf\u00e4rdigheten. Det \u00e4r samtidigt en f\u00e4rdighet som det visat sig att dagens studerande beh\u00f6ver f\u00e5 \u00f6vning i. http:\/\/spraktidningen.se\/artiklar\/2013\/08\/sa-skriver-studenterna<\/a><\/p>\n

Digitalisering erbjuder m\u00f6jligheter<\/strong><\/h3>\n

Arbetet med att omforma kurserna har tvingat oss att p\u00e5 allvar reflektera \u00f6ver vilka konsekvenser digitaliseringen medf\u00f6r f\u00f6r undervisningen i historia p\u00e5 grundstudieniv\u00e5. Den \u00f6kade digitaliseringen \u00e4r m\u00e4rkbar inte minst genom att digital humaniora http:\/\/digihist.se\/<\/a> idag utg\u00f6r ett s\u00e4rskilt vetenskapligt f\u00e4lt. \u00c4ven om digitaliseringen medf\u00f6r utmaningar http:\/\/www.sls.fi\/media\/pdf\/forskarnas_rost_slutrapport_se.pdf<\/a>, erbjuder den f\u00f6rst och fr\u00e4mst otaliga m\u00f6jligheter att skapa m\u00e5ngsidiga \u00f6vningsuppgifter. En av de st\u00f6rsta f\u00f6rdelarna vi ser \u00e4r att studenterna redan p\u00e5 grundstudieniv\u00e5 f\u00e5r m\u00f6jlighet att bekanta sig med prim\u00e4rk\u00e4llor i arkiv som det inte hade haft m\u00f6jlighet att bes\u00f6ka personligen, tack vare att allt fler arkiv digitaliserar delar av sina mest popul\u00e4ra samlingar. P\u00e5 de kurser vi nu \u00e4r i f\u00e4rd med att omforma f\u00e5r deltagarna l\u00e4ra sig om hur kokb\u00f6cker fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden kan anv\u00e4ndas som historiska k\u00e4llor, men \u00e4ven \u00f6vning exempelvis i hur man med hj\u00e4lp av mantalsl\u00e4ngder tar reda p\u00e5 t.ex. hur m\u00e5nga personer som avled i Munsala under 1860-talets n\u00f6d\u00e5r. D\u00e4rtill f\u00e5r de studera hur det 1850-talets Sepoy-uppror i Indien framst\u00e4lles i fotografier och hur den finl\u00e4ndska pressen rapporterade om h\u00e4ndelserna.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Johanna Wassholm<\/p><\/div>\n

Informationskompetensens \u00f6kade betydelse<\/strong><\/h3>\n

En annan utmaning som digitaliseringen medf\u00f6r \u00e4r att kravet p\u00e5 studenternas informationskompetens h\u00f6js. Denna utmaning kommer vi i de omarbetade kurserna att beakta genom att vi vad g\u00e4ller kursmaterialet \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n servering till sj\u00e4lvbetj\u00e4ning. D\u00e4r vi tidigare ofta automatiskt gjort kursmaterialet tillg\u00e4ngligt f\u00f6r studenterna i Moodle, kommer vi i framtiden att handleda dem i att sj\u00e4lvst\u00e4ndigt leta fram det material de ska arbeta med i olika typer av digitala arkiv och elektroniska resurser. Informationskompetensen ges d\u00e4rmed ocks\u00e5 en mera framtr\u00e4dande plats i kursens l\u00e4randem\u00e5l.<\/p>\n

N\u00e5gra droppar teknik ger soppan en pikantare smak<\/strong><\/h3>\n

Liknande tankar finns \u00e4ven p\u00e5 annat h\u00e5ll. I b\u00f6rjan av februari var vi inbjudna till en informell sammankomst vid \u00c5bo universitet f\u00f6r att under en f\u00f6rmiddag presentera det p\u00e5g\u00e5ende planeringsarbetet och utbyta tankar med ett femtontal l\u00e4rare och administrat\u00f6rer som i olika roller \u00e4r engagerade i n\u00e4tundervisning. Vi k\u00e4nde igen oss i m\u00e5nga av de fr\u00e5gor som de andra deltagarna lyfte fram i sina inl\u00e4gg, och det framf\u00f6rdes \u00f6nskem\u00e5l om att liknande sammankomster, d\u00e4r l\u00e4rare under fria former kan diskutera fr\u00e5gor med anknytning till virtuell undervisning, i framtiden kunde ordnas regelbundet. En ny tr\u00e4ff planerades in \u00e4nnu v\u00e5ren 2015.<\/p>\n

Samtidigt visade sammankomsten att den konstant framskridande tekniska utvecklingen, som visserligen st\u00e4ller krav p\u00e5 ett st\u00e4ndigt uppdaterande av kunskaper, kan minska det geografiska avst\u00e5ndets betydelse f\u00f6r de studerande och m\u00f6jligg\u00f6r en m\u00e4ngd olika inl\u00e4rningsformer. Programvara som Adobe Connect och Lync anv\u00e4nds allt mer f\u00f6r grupparbeten, muntliga presentationer och n\u00e4tf\u00f6rel\u00e4sningar, vilket g\u00f6r att man i n\u00e4tkurser inte beh\u00f6ver ge avkall p\u00e5 den \u00f6vning i muntliga f\u00e4rdigheter som finns inskriven i l\u00e4randem\u00e5len. F\u00f6r att travestera ett gammalt ordspr\u00e5k ger n\u00e5gra droppar teknik den h\u00e4r soppan som best\u00e5r av de n\u00e4tbaserade grundkurserna i historia bara en pikantare smak.<\/p>\n

Johanna Wassholm & Anna Sundelin
\nl\u00e4rare och kursutvecklare i historia
\n<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Digitaliseringens konsekvenser f\u00f6r de n\u00e4tbaserade grundkurserna i historia Sk\u00f6ldpaddsoppa var en stor delikatess i Europa under 1700- och 1800-talen och receptet hittas idag i flera gamla kokb\u00f6cker. Till exempel Gustafva Bj\u00f6rklunds \u201dKokbok f\u00f6r husm\u00f6drar\u201d (1893) inneh\u00e5ller inte mindre \u00e4n tre versioner av r\u00e4tten: en gjord p\u00e5 \u00e4kta, en p\u00e5 konserverad och en p\u00e5 falsk […]<\/p>\n","protected":false},"author":262,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-669","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/669","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/users\/262"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=669"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/669\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1064,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/669\/revisions\/1064"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=669"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=669"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/oppnauniversitetet\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=669"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}