{"id":150,"date":"2015-06-17T00:31:01","date_gmt":"2015-06-16T22:31:01","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/?p=150"},"modified":"2015-06-17T00:32:21","modified_gmt":"2015-06-16T22:32:21","slug":"challenge-based-learning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/2015\/06\/17\/challenge-based-learning\/","title":{"rendered":"Challenge Based Learning"},"content":{"rendered":"

Med r\u00f6tterna i problembaserad inl\u00e4rning \u00e4r Challenge Based Learning (CBL) en pedagogisk metod som genom bland annat samarbete och anv\u00e4ndning av tillg\u00e4nglig teknik utmanar eleverna att l\u00f6sa verkliga problem. En slogan f\u00f6r CBL \u00e4r lokala l\u00f6sningar p\u00e5 p\u00e5 globala problem<\/em>.<\/p>\n

\"Mark<\/a>

Mark Nichols<\/p><\/div>\n

Mark Nichols \u00e4r en av utvecklarna av\u00a0\u00a0CBL och jag hade n\u00f6jet att under tv\u00e5 dagar f\u00e5 bekanta mig med metoden under hans ledning tillsammans med ett tjugotal l\u00e4rare och l\u00e4rarfortbildare fr\u00e5n Danmark, Sverige och Finland. Teori varvades med mycket praktik. Vi jobbade gruppvis enligt metoden, vilket nu efter\u00e5t k\u00e4nns som det fiffigaste och mest naturliga s\u00e4ttet att l\u00e4ra sig om metoden.<\/p>\n

Att beskriva metoden i detalj l\u00e5ter sig inte g\u00f6ras i ett kort blogginl\u00e4gg, men nedan listar jag huvudpunkterna. Jag anv\u00e4nder de engelska begreppen\u00a0eftersom det inte finns vedertagna svenska begrepp.<\/p>\n

    \n
  1. Utg\u00e5ngspunkten \u00e4r en\u00a0Big Idea<\/em>\u00a0– n\u00e5got stort \u00e4mnesomr\u00e5de som h\u00e4lsa, milj\u00f6 eller utbildning.<\/li>\n
  2. Essential Questions<\/em> st\u00e4lls f\u00f6r att utr\u00f6na vad som \u00e4r viktigt att veta om\u00a0Big Idea.\u00a0<\/em>Exempel p\u00e5 s\u00e5dana fr\u00e5gor om h\u00e4lsa kunde vara: \u00c4r elever mer stillasittande idag \u00e4n tidigare? Hur p\u00e5verkas elever av f\u00f6r lite motion? Hur motiverar man elever att r\u00f6ra p\u00e5 sig?<\/li>\n
  3. Ur fr\u00e5gorna ovan kommer man fram till\u00a0The Challenge<\/em>. Den skall formuleras som en realistisk utmaning som kan leda till en l\u00f6sning som g\u00e5r att pr\u00f6va. P\u00e5 temat h\u00e4lsa och stillasittande elever kunde utmaningen lyda: Att f\u00e5 alla elever i skolan att r\u00f6ra mer p\u00e5 sig.<\/li>\n
  4. Guiding Questions<\/em> formuleras f\u00f6r att hj\u00e4lpa en att komma fram till\u00a0vad man beh\u00f6ver veta f\u00f6r att kunna komma fram till en l\u00f6sning p\u00e5 problemet. I v\u00e5rt exempel kunde det vara: Vad motiverar elever att r\u00f6ra p\u00e5 sig? Vilka aktiviteter lockar flest elever?<\/li>\n
  5. F\u00f6r att komma fram till svar p\u00e5 fr\u00e5gorna i fj\u00e4rde punkten listar man\u00a0Guiding Activities<\/em> f\u00f6r varje fr\u00e5ga, allts\u00e5 s\u00e4tt att ta reda p\u00e5 svaren till fr\u00e5gorna. Det kan vara att intervjua experter, genomf\u00f6ra enk\u00e4ter eller s\u00f6ka information p\u00e5 n\u00e4tet eller i b\u00f6cker. Kanske man g\u00f6r en enk\u00e4t bland elever i skolan vad det skulle vilja delta i f\u00f6r aktiviteter p\u00e5 rasterna.<\/li>\n
  6. Aktiviteterna leder fram till\u00a0Guiding Resources<\/em>, p\u00e5litliga och s\u00e4kra k\u00e4llor och resurser som \u00e4r anv\u00e4ndbara i jakten p\u00e5 en l\u00f6sning.<\/li>\n
  7. Nu har utmaningen f\u00e5tt sin\u00a0Solution<\/em>, n\u00e5got som g\u00f6r att f\u00f6rverkliga i skolan eller samh\u00e4llet. I v\u00e5rt fall kunde det kanske vara danslektioner p\u00e5 rasterna, n\u00e5gon sorts motionst\u00e4vling mellan klasserna eller att bjuda in olika f\u00f6reningar att h\u00e5lla rastaktiviteter i skolan.<\/li>\n
  8. Implementation<\/em> – l\u00f6sningen implementeras och testas en viss tid. Data samlas in.<\/li>\n
  9. Insamlad data ligger som grund f\u00f6r\u00a0Evaluation<\/em> d\u00e4r slutsater dras och presenteras \u00f6versk\u00e5dligt.<\/li>\n
  10. Reflection<\/em> – eleverna reflekterar \u00f6ver vad de l\u00e4rt sig, b\u00e5de vad g\u00e4ller stoffet och processen.<\/li>\n<\/ol>\n

    Utg\u00e5ende fr\u00e5n faktorer som elevernas \u00e5lder, stoff och tillg\u00e4nglig tid anpassas metoden f\u00f6r att passa situationen. Till exempel kan l\u00e4raren best\u00e4mma en eller flera av de tre f\u00f6rsta punkterna eller vilken form l\u00f6sningen skall ha – en plansch, film eller kanske ett spel. De mest kreativa och nyskapande l\u00f6sningarna l\u00e4r man dock f\u00e5 om man l\u00e5ter eleverna arbeta helt fritt och f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st med att hitta sin l\u00f6sning.<\/p>\n

    Jag tror att CBL kan anv\u00e4ndas helt eller till valda delar i den fenomenbaserade undervisning som kommer i och med den nya l\u00e4roplanen 2016. Metoden \u00e4r elevaktiverande och tr\u00e4nar \u00e4ven den digitala kompetensen. Eleven st\u00e5r i centrum, f\u00e5r jobba med autentiska problem och l\u00f6sa dem med l\u00e4raren som handledare och coach mer \u00e4n l\u00e4raren som sitter inne med de r\u00e4tta svaren.<\/p>\n

    En video om hur CBL anv\u00e4ndes i en skola i Australien f\u00f6r att hj\u00e4lpa offer f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar i Nya Zeeland:\u00a0https:\/\/vimeo.com\/23582085<\/a><\/p>\n

    L\u00e4s mer om CBL:\u00a0https:\/\/www.challengebasedlearning.org\/<\/a><\/p>\n

     <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Med r\u00f6tterna i problembaserad inl\u00e4rning \u00e4r Challenge Based Learning (CBL) en pedagogisk metod som genom bland annat samarbete och anv\u00e4ndning av tillg\u00e4nglig teknik utmanar eleverna att l\u00f6sa verkliga problem. En slogan f\u00f6r CBL \u00e4r lokala l\u00f6sningar p\u00e5 p\u00e5 globala problem. Mark Nichols \u00e4r en av utvecklarna av\u00a0\u00a0CBL och jag hade n\u00f6jet att under tv\u00e5 dagar […]<\/p>\n","protected":false},"author":363,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-150","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/150","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/363"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=150"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/150\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":155,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/150\/revisions\/155"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=150"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=150"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=150"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}