Vi borde se skolan mindre som ett st\u00e4lle d\u00e4r det arrangeras undervisning och mera som platsen som m\u00f6jligg\u00f6r l\u00e4rande. S\u00e5 s\u00e4ger filosofen Lauri J\u00e4rvilehto som skrivit boken Hauskan oppimisen vallankumous. Motivation \u00e4r ett centralt begrepp, l\u00e4rande skall vara lustfyllt. M\u00e5nga pedagoger \u00e4r inne p\u00e5 samma linje. Pasi Sahlberg, just nu g\u00e4stprofessor i Harvard, talar om passion och kreativitet, att finna och att utveckla dem. <\/p>\n
Just nu genomg\u00e5r skolv\u00e4rlden en f\u00f6rnyelseprocess, d\u00e5 nya l\u00e4roplaner utformas. Under h\u00f6sten fastst\u00e4lls den nationella grunden och d\u00e4rmed kan det lokala l\u00e4roplansarbetet s\u00e4tta ig\u00e5ng p\u00e5 allvar. De nya l\u00e4roplanerna tas i bruk h\u00f6sten 2016 f\u00f6r f\u00f6rskolan och grundskolan, f\u00f6r gymnasiets del m\u00f6jligen f\u00f6rst 2017.
\nUtbildningsstyrelsen vill se skolan som en l\u00e4rande organisation d\u00e4r verksamhetskulturen k\u00e4nnetecknas av v\u00e4lbefinnande och en trygg vardag, kommunikation och m\u00e5ngsidiga arbetss\u00e4tt, kulturell m\u00e5ngfald och spr\u00e5kmedvetenhet, delaktighet och demokrati, ansvar f\u00f6r milj\u00f6n och en h\u00e5llbar framtid samt j\u00e4mst\u00e4lldhet och likv\u00e4rdighet. <\/p>\n
Kompetensomr\u00e5den som f\u00f6rv\u00e4ntas genomsyra allt skolarbete formuleras i samma termer som skolans verksamhetskultur: eleverna l\u00e4r genom att uppleva och utmanas att t\u00e4nka och reflektera \u00f6ver det egna l\u00e4randet, att hantera vardagen, att delta och p\u00e5verka och utveckla en h\u00e5llbar livsstil. Digital kompetens, kulturell och kommunikativ kompetens, multimodalitet samt arbetslivskompetens och entrepren\u00f6rskap kompletterar listan av framtida kompetenser.<\/p>\n
I Vasa skrivs den lokala l\u00e4roplanen i samverkan mellan den kommunala skolan och Vasa \u00f6vningsskola. Den nationella processen, som startade redan 2012 har involverat intressegrupper och medborgare bredare \u00e4n tidigare och \u00f6nskan \u00e4r att detta forts\u00e4tter p\u00e5 det lokala planet. Allas r\u00f6st skall h\u00f6ras. I maj riktades en enk\u00e4t till stadens inv\u00e5nare med m\u00f6jlighet att kommentera de mest grundl\u00e4ggande fr\u00e5gorna i l\u00e4roplanen, om v\u00e4rdegrunden, synen p\u00e5 l\u00e4rande, framtidens kompetenser och skolans verksamhetskultur. Enk\u00e4ten besvarades av drygt 300 personer varav 70 % v\u00e5rdnadshavare, 15 % blivande v\u00e5rdnadshavare och 15 % skolpersonal. <\/p>\n
I enk\u00e4ten ombads vasaborna reflektera \u00f6ver v\u00e4rdegrunden och delge sin syn p\u00e5 skolans uppdrag. Fr\u00e5gorna ber\u00f6rde vad som \u00e4r viktigt f\u00f6r barnets individuella och sociala utveckling samt hur hemmen i samverkan med skolan kan st\u00f6da utvecklandet av \u00f6nskade kompetenser. <\/p>\n
N\u00e4stan h\u00e4lften av de svarande lyfte fram gl\u00e4dje i l\u00e4randet som den viktigaste faktorn f\u00f6r barns individuella utveckling. Trygghet och uppmuntran ans\u00e5gs ocks\u00e5 viktiga. F\u00f6r den sociala utvecklingen betonades strakt v\u00e4xelverkan med andra, men ocks\u00e5 v\u00e4lm\u00e5ende, delaktighet och v\u00e4nskap.<\/p>\n
Fr\u00e5gor i anslutning till samh\u00e4llsutvecklingen gav klara besked om att respekt f\u00f6r andra \u00e4r en central faktor, men parallellt med detta ocks\u00e5 sj\u00e4lvk\u00e4nnedom och \u00f6ppenhet f\u00f6r olikhet f\u00f6r att fr\u00e4mja m\u00e5ngfald. N\u00e5got f\u00f6rv\u00e5nande var att den egna kulturidentiteten inte ans\u00e5gs som speciellt viktig och inte heller teoretiskt kunnande. <\/p>\n
Hur skolan kan st\u00f6da utvecklandet av en h\u00e5llbar livsstil r\u00e5dde det mera delade meningar om, dock s\u00e5 att positivt t\u00e4nkande lyftes fram av m\u00e5nga, liksom uppfinningsrikedom. Kunnande runt ekologi och konsumtion betonades ocks\u00e5. Ekonomisk kunskap och samh\u00e4llsengagemang s\u00e5gs inte som avg\u00f6rande.<\/p>\n
Viktigast f\u00f6r barnets egen framtid ans\u00e5gs tron p\u00e5 den egna f\u00f6rm\u00e5gan vara. Ocks\u00e5 sociala f\u00e4rdigheter och f\u00f6rm\u00e5ga att hantera vardagen betonades. Hemmet kan st\u00f6da skolans verksamhet framf\u00f6r allt i att hantera motg\u00e5ngar och st\u00e4lla upp m\u00e5l samt \u00f6va uth\u00e5llighet och probleml\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n
Arbetsf\u00f6rdelningen mellan hem och skola var r\u00e4tt tydlig. Hemmens viktigaste uppgift \u00e4r fr\u00e4mjandet av barnets sj\u00e4lvk\u00e4nnedom och skolans uppgift att utveckla samarbetsf\u00f6rm\u00e5gan. Sunda levnadsvanor ankommer mer p\u00e5 hemmet, liksom utvecklandet av empati medan skolan f\u00e5r st\u00e5 f\u00f6r kreativitet och kritiskt t\u00e4nkande.<\/p>\n
I den sista fr\u00e5gan om framtidens kompetenser ans\u00e5g h\u00e4lften av de svarande att f\u00f6rm\u00e5gan att ta hand om sig sj\u00e4lv och hantera vardagen \u00e4r allra viktigast. Sj\u00e4lvst\u00e4ndigt t\u00e4nkande och f\u00f6rm\u00e5ga att st\u00e4ndigt l\u00e4ra sig nya saker kom p\u00e5 klar andra plats. F\u00f6ljande val var olika aspekter av kommunikativ f\u00f6rm\u00e5ga och delaktighet. Sist p\u00e5 prioritetslistan finner vi IKT-kompetens, arbetslivskompetens och kulturell kompetens. <\/p>\n
Resultatet av enk\u00e4ten, tillsammans med annat material fr\u00e5n olika intressegrupper samt lokala planer och strategier, kommer att anv\u00e4ndas i formandet av l\u00e4roplanerna f\u00f6r skolorna i Vasa.<\/p>\n
Gun Jakobsson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vi borde se skolan mindre som ett st\u00e4lle d\u00e4r det arrangeras undervisning och mera som platsen som m\u00f6jligg\u00f6r l\u00e4rande. S\u00e5 s\u00e4ger filosofen Lauri J\u00e4rvilehto som skrivit boken Hauskan oppimisen vallankumous. Motivation \u00e4r ett centralt begrepp, l\u00e4rande skall vara lustfyllt. M\u00e5nga pedagoger \u00e4r inne p\u00e5 samma linje. Pasi Sahlberg, just nu g\u00e4stprofessor i Harvard, talar om […]<\/p>\n","protected":false},"author":418,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-69","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/418"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=69"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/69\/revisions\/71"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=69"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=69"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=69"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}