{"id":86,"date":"2014-11-24T09:56:43","date_gmt":"2014-11-24T08:56:43","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/?p=86"},"modified":"2014-11-24T10:01:16","modified_gmt":"2014-11-24T09:01:16","slug":"europeisk-rektorskonferens-i-dubrovnik-26-29-10-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/2014\/11\/24\/europeisk-rektorskonferens-i-dubrovnik-26-29-10-2014\/","title":{"rendered":"Europeisk rektorskonferens i Dubrovnik 26-29.10.2014"},"content":{"rendered":"

European School Head\u00b4s Association ESHA<\/strong> h\u00e5ller konferens vartannat \u00e5r i olika delar av Europa. 2014 stod Kroatien som v\u00e4rd och konferensen h\u00f6lls i Dubrovnik sista veckan i oktober. Temat f\u00f6r \u00e5rets konferens var Bringing leadership together. Av konferensens drygt 400 deltagare kom 83 fr\u00e5n Finland. Av tradition har ESHA-konferensen haft stort deltagande fr\u00e5n Finland. Fr\u00e5n \u00f6vningsskolorna deltog sex rektorer. Vi h\u00f6ll en egen \u201defterkonferens\u201d 30.10, d\u00e4r vi diskuterade konferensens beh\u00e5llning och andra aktuella \u00f6vningsskolteman.<\/p>\n

\"Finns\"<\/a><\/p>\n

SURE-FIRE:s ordf\u00f6rande Riikka Lindroos tredje fr\u00e5n v\u00e4nster i f\u00f6rsta raden. Vasa \u00f6vningsskolas rektorstrojka uppe till h\u00f6ger.<\/em><\/p>\n

F\u00f6r oss finl\u00e4ndare var det en verklig fj\u00e4der i hatten att Pasi Sahlberg<\/strong> var konferensens huvudtalare i samband med \u00f6ppningsceremonierna. Pasi \u00e4r f\u00f6r tillf\u00e4llet g\u00e4stande professor vid Harvard University\u2019s Graduate School of Education in Cambridge. Han uppr\u00e4tth\u00e5ller en egen portal p\u00e5 www.pasisahlberg.com d\u00e4r kampen mot \u201dthe GERM\u201d tydligg\u00f6rs och alternativa v\u00e4gar skissas upp, ett resonemang som ocks\u00e5 \u00e4r bekant fr\u00e5n hans bok Finnish Lessons. Den utkommer i en reviderad upplaga i januari 2015. Studentlitteratur har gett ut den i svensk spr\u00e5kdr\u00e4kt: L\u00e4rdomar fr\u00e5n den finska skolan.<\/p>\n

\"Pasi<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

\u201dAlla vill f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden, men ingen t\u00e4nker p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra sig sj\u00e4lv\u201d<\/strong> Leo Tolstoy<\/p>\n

Professor Pero Lucins<\/strong> keynote: Leadership in smart specialization, fokuserade p\u00e5 n\u00e4tverkande med betoning dels p\u00e5 samarbete mellan l\u00e4rarutbildning och skola, dels p\u00e5 framtidens kompetenser i ett litet annat perspektiv, n\u00e4mligen framtidens jobb. F\u00f6r samh\u00e4llets v\u00e4lf\u00e4rd, syssels\u00e4ttning och produktivitet m\u00e5ste vi ta v\u00e4l vara p\u00e5 den m\u00e4ngd av intellektuellt, socialt och kreativt kapital som finns bland m\u00e4nniskorna. Vi m\u00e5ste l\u00e4ra av varandra och komma bort fr\u00e5n den of\u00f6rm\u00e5ga att dela som pr\u00e4glar m\u00e5nga samfund idag.
\nKreativitet och kommunikation \u00e4r grunden f\u00f6r meningsfullt samarbete och en f\u00f6ruts\u00e4ttning skapandet av n\u00f6dv\u00e4ndiga n\u00e4tverk. En bra metod f\u00f6r att \u00e5stadkomma detta \u00e4r att fokusera p\u00e5 styrkor och minska den tid vi s\u00e4tter p\u00e5 svagheter.<\/p>\n

\"networks<\/a>
\nLucin avslutade med en talande bild fr\u00e5n savannen: oberoende om du \u00e4r en gasell eller ett lejon: d\u00e5 solen g\u00e5r upp f\u00e5r du lov att springa, f\u00f6r att \u00f6verleva. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna m\u00e5 vara olika, men i m\u00e5nga avseenden har vi sk\u00e4l att fokusera mera p\u00e5 v\u00e5ra starka egenskaper!<\/p>\n

Keynote-speaker professor Vedrana Spajics<\/strong> tema var Improving school leadership through inclusive participation. Hennes credo kan sammanfattas I ett ord: SKOLKULTUR, som ju \u00e4r ett h\u00f6gst aktuellt tema I v\u00e5r p\u00e5g\u00e5ende l\u00e4roplansprocess. Hon fokuserade framf\u00f6r allt p\u00e5 betydelsen av delaktighet, inte bara betr\u00e4ffande l\u00e4rare och \u00f6vrig skolpersonal, utan ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar och givetvis elever. Hon ber\u00f6rde ocks\u00e5 problemomr\u00e5den som uppst\u00e5r och hur de kan hanteras, till en del utg\u00e5ende fr\u00e5n forskning inom Kroatien, vilket inte k\u00e4ndes helt aktuellt och relevant f\u00f6r v\u00e5r del, men intressant och informativt om hur en ung stat, d\u00e4r politiska och ekonomiska f\u00f6r\u00e4ndringar ger helt egna f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r skolutveckling.<\/p>\n

\"inclusive\"<\/a><\/p>\n

Professor Toby Salt<\/strong> fr\u00e5n England stod f\u00f6r konferensens mest uppskakande keynote. Hans rubrik: Hitting the target, but missing the point gav en m\u00e5ngsidig bild av de enorma problem som det brittiska samh\u00e4llet har att k\u00e4mpa med visavi barns och ungas r\u00e4tt till adekvat utbildning och hur man g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng fokuserar p\u00e5 nya m\u00e5l utan att egentligen lyckas definiera sj\u00e4lva problemen. Betr\u00e4ffande tillg\u00e5ngen p\u00e5 l\u00e4rare, framf\u00f6r allt utbildade, f\u00f6r att inte s\u00e4ga v\u00e4l utbildade l\u00e4rare \u00e4r ocks\u00e5 globalt ett stort problem idag. Kvaliteten hos l\u00e4rarna har st\u00f6rre inflytande p\u00e5 elevernas studieframg\u00e5ng \u00e4n storleken p\u00e5 klasserna \u00e4r bara ett av m\u00e5nga PISA-analysresultat som Toby Salt lade fram i sin argumentation f\u00f6r god l\u00e4rarutbildning.<\/p>\n

\"Toby<\/a><\/p>\n

Bland ett 20-tal olika workshops byggda runt tv\u00e5 teman: Distributed leadership och Leadership in practice, var en av de mest uppskattade estniske Toomas Kruusim\u00e4gi<\/strong> under rubriken School leadership and 21st century skills. Han presenterade olika aspekter av ledarskap och framf\u00f6r allt modeller som kongruerar v\u00e4l med de kompetenser som betonas inom utbildning f\u00f6r framtiden. Hans eget Tallinns English College och dess ledningsmodell fick tj\u00e4na som gott exempel.<\/p>\n

\"Kruusim\u00e4gi\"<\/a><\/p>\n

Biserka Matic Rosko<\/strong> ledde en workshop om betydelsen av skolledarens motivationsh\u00f6jande arbete bland l\u00e4rarna. Hennes ledstj\u00e4rna var att skolledarskap inte \u00e4r bara en position eller en titel utan framf\u00f6r allt handling och gott exempel. MEN tillade hon: framg\u00e5ngsrika skolor bygger p\u00e5 v\u00e4l motiverade l\u00e4rare. Det \u00e4r l\u00e4rarna som skall g\u00f6ra jobbet! Hon refererade en del till de senaste TALIS-resultaten som visar tydligt att l\u00e4rare beh\u00f6ver bli sedda, uppleva uppmuntran och uppskattning.<\/p>\n

En intressant workshop leddes av nederl\u00e4ndaren Huub Friedericks<\/strong> som inledde med att l\u00e5ta deltagarna dela sina mest omv\u00e4lvande upplevelser vid m\u00f6tet med en fr\u00e4mmande kultur. Temat f\u00f6r workshoppen var internationalism och Away at home, en tolkningsbar rubrik.<\/p>\n

\"internationalism\"<\/a>
\nAtt satsa p\u00e5 internationalism i skolsamfundet har f\u00f6rdelar p\u00e5 m\u00e5nga niv\u00e5er. P\u00e5 mikroniv\u00e5n handlar det om enskilda elever och de f\u00f6rdelar de uppn\u00e5r betr\u00e4ffande spr\u00e5kkunskaper, personlig utveckling och kulturell medvetenhet. P\u00e5 mezzo-niv\u00e5 kan man framh\u00e5lla f\u00f6rdelarna f\u00f6r skolsamfundet. Skolan f\u00e5r en egen profil som g\u00f6r den attraktiv. P\u00e5 makroniv\u00e5 inneb\u00e4r satsning p\u00e5 internationalism f\u00f6rdelar f\u00f6r hela det sociala sammanhanget: v\u00e5ra samfund blir allt mer multikulturella vilket kr\u00e4ver st\u00f6rre global f\u00f6rst\u00e5else och interkulturell kommunikationsf\u00f6rm\u00e5ga. Att bygga detta redan i skolan skapar f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r generellt v\u00e4lm\u00e5ende i samfundet. Friedericks ledde en diskussion om hur skolledare med varierad profil \u00e4r rustade att leda verksamheten i skolan mot en tydligare internationell profil, utg\u00e5ende fr\u00e5n Quinns modell.<\/p>\n

Gordana Jugo<\/strong> gav m\u00e5nga konkreta tips och hj\u00e4lpmedel f\u00f6r planering och utveckling av ”e-mogna” skolor. Utg\u00e5ende fr\u00e5n sina erfarenheter med CARNet (inom Croatian Academic Research) som satsar p\u00e5 utvecklandet av digitala l\u00e4rmilj\u00f6er lokalt klassificerade hon skolornas beredskap enligt en v\u00e4gkarta med ursprung i Irland. Denna e-learning road map kan anv\u00e4ndas som ett verktyg vid planeringen Indien egna kommunen eller skolan. Tecken p\u00e5 e-mognad kan granskas utg\u00e5ende fr\u00e5n f\u00f6rekomsten av en positiv attityd, existerande strategi, l\u00e4roplan som markerar det pedagogiska merv\u00e4rdet med digital teknik, professionsutveckling bland personalen, e-kulturen s\u00e5som hemsidans utseende och funktion och givetvis den ICT-resurs och infrastruktur som finns tillg\u00e4nglig.<\/p>\n

\"CARNet\"<\/a><\/p>\n

Margareth de Wit<\/strong> fr\u00e5n Nederl\u00e4nderna ledde workshopen Leading the dynamics och presenterad en bred unders\u00f6kning av effektiviteten hos skolledare. I sitt resonemang anv\u00e4nde hon en t\u00e4lttiden f\u00f6r att illustrera ledarskap.<\/p>\n

\"t\u00e4lt\"<\/a><\/p>\n

T\u00e4ltduken lyfts av fem pelare som representerar ledarens styrkor. Ju h\u00f6gre pelare, desto mera rymd i t\u00e4ltet! Hon betonade ocks\u00e5 att det ingalunda handlar om att ers\u00e4tta svaga ledare. Generellt vet vi att det inte \u00e4r fruktbart att p\u00e5peka personliga brister. Betydligt mera effektivt \u00e4r att bygga p\u00e5 de personliga styrkorna. Den stora utmaningen \u00e4r att identifiera effektiva ledarstilar, vilket den intressanta unders\u00f6kningen str\u00e4vat till. De b\u00e4sta skolledarna kan enligt unders\u00f6kningen karakteriseras som ”Expert, Principled and Visionary”. Hela artikeln kan l\u00e4sas p\u00e5 ESHA konferensens hemsida!<\/p>\n

\"Foto<\/a><\/p>\n

Ett alltid uppskattat inslag i ESHA:s konferenser \u00e4r skolbes\u00f6ken<\/strong>. Fr\u00e5n ett flertal olika skolor sammanfattades intrycken enligt f\u00f6ljande: verksamhetskulturen pr\u00e4glas ofta av arkitekturen som g\u00f6r historiens vingslag v\u00e4ldigt n\u00e4rvarande samt en varm atmosf\u00e4r. Ny teknologi i skolorna var ganska osynlig. Spr\u00e5kkunskaper betonades starkt, vilket \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 i ett land baserat fyra grundpelare: turism, turism, turism och turism! Uppf\u00f6ljning av elevernas studier upp till tredje stadiet och vidare betonades ocks\u00e5, vilket ocks\u00e5 Finland kunde utveckla, i egenskap av ett litet land, beroende av v\u00e4lutbildat folk.<\/p>\n

Den som vill l\u00e5ta sig inspireras av engagerade f\u00f6rel\u00e4sare och m\u00e5nga nya tankar kan bekanta sig med materialet p\u00e5: http:\/\/eshaconferencedubrovnik.com\/workshop-materials<\/p>\n

Gun Jakobsson, i v\u00e4ntan p\u00e5 transferskjutsen som aldrig kom…\"transfer\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

European School Head\u00b4s Association ESHA h\u00e5ller konferens vartannat \u00e5r i olika delar av Europa. 2014 stod Kroatien som v\u00e4rd och konferensen h\u00f6lls i Dubrovnik sista veckan i oktober. Temat f\u00f6r \u00e5rets konferens var Bringing leadership together. Av konferensens drygt 400 deltagare kom 83 fr\u00e5n Finland. Av tradition har ESHA-konferensen haft stort deltagande fr\u00e5n Finland. Fr\u00e5n […]<\/p>\n","protected":false},"author":418,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-86","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/users\/418"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":99,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86\/revisions\/99"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/ovningsskolan\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}