{"id":153,"date":"2020-02-28T10:14:19","date_gmt":"2020-02-28T09:14:19","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/?p=153"},"modified":"2021-01-20T11:00:19","modified_gmt":"2021-01-20T10:00:19","slug":"programmering-och-making","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/2020\/02\/28\/programmering-och-making\/","title":{"rendered":"Programmering och making"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>
Projektet har f\u00e5tt finansiering via Utbildningsstyrelsen (UBS) och projektet var en forts\u00e4ttning p\u00e5 projektet\u00a0 Programmera mera och ProgPrep 2.0.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

M\u00e5let med fortbildningshelheten ”Programmering och making i skolan 3.0” var att under 2019 ge l\u00e4rare modeller f\u00f6r att anv\u00e4nda programmering som l\u00e4randeverktyg inom olika l\u00e4ro\u00e4mnen, fr\u00e5n modersm\u00e5l, gymnastik, sl\u00f6jd till matematik.<\/p>\n

Under fortbildningen fick l\u00e4rarna p\u00e5b\u00f6rja planeringen av en gemensam programmeringsl\u00e4rstig f\u00f6r sin skola\/kommun, detta f\u00f6r att garantera att alla elever f\u00e5r en l\u00e4roplansm\u00e4ssig undervisning med tydlig progression.<\/p>\n

Deltagare i fortbildningskurserna har varit fr\u00e5n sm\u00e5barnspedagoger till gymnasiel\u00e4rare.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

\"\"
Fortbildningen har ordnats runt om i hela Svenskfinland, n\u00e4rmare best\u00e4mt i Peders\u00f6re, V\u00f6r\u00e5, Smedsby, N\u00e4rpes, \u00c5bo, Pargas, Esbo och Helsingfors.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Finslipning av programmeringsplan i Karamalmens skola<\/strong><\/p>\n

Sonja Henriks\u00e9n, l\u00e4rare vid Karamalmens skola har tagit del av tv\u00e5 av projektets fortbildningar som ordnats i Esbo. Men det \u00e4r inte de f\u00f6rsta programmeringskursen som hon har avlagt. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan tog hon \u00e4ven del av en webbaserad programmeringskurs.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
I Sonjas\u00a0 klassrum surrar det av aktivitet. Elever som programmerar, ljud av robotar, elmotorer och Scratch-spel som ljuder.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

Eleverna har tillvals\u00e4mnet Karatech, varje m\u00e5ndag. Det \u00e4r ett mycket eftertraktat tillvals\u00e4mne bland eleverna i \u00e5k 5 och 6. De tjugo eleverna jobbar ivrigt med olika projekt; Lego programmering, Mbot, Sphero och Scratch \u00e4r p\u00e5 agendan.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Skolan har bara n\u00e5gra upps\u00e4ttningar av de olika robotarna s\u00e5 det g\u00e4ller att samsas och jobba turvis med de olika projekten.<\/p>\n

– Vi har en egen programmeringsl\u00e4rstig, ber\u00e4ttar Sonja. L\u00e4rstigen har uppdaterats under fjol\u00e5rets fortbildningar. Nu skall delar av l\u00e4rstigen f\u00f6rverkligas genom att vi skall arrangera en Kodningsvecka h\u00e4r p\u00e5 skolan. Eftersom det alltid \u00e4r brist p\u00e5 tid i, \u00e4r det b\u00e4ttre om vi planerar och genomf\u00f6r tillsammans.<\/p>\n

– Uppdateringen i Tinkercad m\u00f6jligg\u00f6r 3D design, d\u00e4r l\u00e4raren kan skapa klassrum och bjuda in eleverna, g\u00f6r det \u00e4ven m\u00f6jligt att anv\u00e4nda programmet i klassen med eleverna.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

– Till sl\u00f6jden har vi har m\u00f6jlighet att k\u00f6pa in Makey Makey (en enkel mikrokontroller), s\u00e5 det kommer in som ett nytt moment d\u00e4r eleverna b\u00e5de kan programmera och designa egna produkter.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Resultat och produkter<\/strong><\/p>\n

Programmeringsl\u00e4rstigen som anv\u00e4nds som modell inom fortbildningsprojketet best\u00e5r av 5 olika niv\u00e5er. Oberoende om man undervisar elever i f\u00f6rskolan eller gymnasiet skall dessa 5 olika niv\u00e5er ing\u00e5.<\/p>\n

Delar av programmeringsl\u00e4rstig<\/p>\n

    \n
  1. \n
      \n
    1. Probleml\u00f6sning<\/strong>– P\u00e5 en f\u00f6r eleven l\u00e4mplig niv\u00e5 och frihetsgrad, eleve\u00a0 l\u00f6ser problem, ensamma, i par eller som grupp<\/li>\n
    2. Elevagente<\/strong>r- Intresserade elever erh\u00e5ller skolning f\u00f6r att underl\u00e4tta ibruktagande av ny teknik i klasserna, m\u00e5let \u00e4r att elever skall handleda andra elever.<\/li>\n
    3. Programmeringsspr\u00e5k<\/strong>– Fr\u00e5n analog programmering, via Scratch Jr och\u00a0 Scratch 3.0 till textbaserat spr\u00e5k tex Python.<\/li>\n
    4. Robotik<\/strong>– Robotiken b\u00f6rjar med enkla f\u00e4rdiga robotar utan sensorer som t ex r\u00f6r sig (Beebot) dessa anv\u00e4nder ej blockprogrammering. Progressionen forts\u00e4tter med robotar som styrs med blockprogrammering och har flera olika outputs (bl a ljus, ljus, r\u00f6relse). Sedan kommer robotar med flera sensorer dvs inputs (avst\u00e5nd, ljus, ljud) och flera olika\u00a0 outputs (motorer, ljus och ljud) via blockprogrammering eller annat l\u00e4mpligt spr\u00e5k.<\/li>\n
    5. Design av programmerbar produkt.<\/strong>\u00a0 Eleven designar egna l\u00f6sningar p\u00e5 vardagliga problem (smarta hem, alarmsystem, artbots) med olika mekaniska konstruktioner, olika inputs och outputs dvs eleven designar en prototyp.<\/li>\n<\/ol>\n<\/li>\n<\/ol>\n

       <\/p>\n

      \n

       <\/p>\n

      \"\"<\/p>\n

      \n

       <\/p>\n

      Denna feedback har kommit fr\u00e5n deltagarna:<\/strong><\/p>\n