{"id":453,"date":"2021-06-02T10:35:44","date_gmt":"2021-06-02T08:35:44","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/?p=453"},"modified":"2021-06-03T12:56:08","modified_gmt":"2021-06-03T10:56:08","slug":"framtiden-for-tutorlararverksamheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/2021\/06\/02\/framtiden-for-tutorlararverksamheten\/","title":{"rendered":"Framtiden f\u00f6r tutorl\u00e4rarverksamheten"},"content":{"rendered":"
Text av John Henriksson<\/strong>, Utbildningsplanerare & doktorand. Centret f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande vid \u00c5bo Akademi och yrkesh\u00f6gskolan Novia.<\/h5>\n
\n

 <\/p>\n

Tutorl\u00e4rarverksamheten \u00e4r nu inne p\u00e5 sitt femte \u00e5r och tiden f\u00f6r statsunderst\u00f6dd tutorl\u00e4rarverksamhet verkar ha n\u00e5tt till v\u00e4gs \u00e4nde. Vad har vi l\u00e4rt oss under dessa \u00e5r och hur t\u00e4nker vi fram\u00f6ver?<\/strong><\/p>\n

Under de senaste snart fem \u00e5ren har jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att f\u00f6lja tutorl\u00e4rarverksamhetens uppkomst och utveckling p\u00e5 ett ganska n\u00e4ra men \u00e4nd\u00e5 utomst\u00e5ende perspektiv inom ramarna f\u00f6r mitt arbete p\u00e5 CLL.<\/p>\n

I denna text kommer jag att sammanfatta reflektioner och l\u00e4rdomar fr\u00e5n dessa \u00e5r utg\u00e5ende fr\u00e5n mina roller som utbildare och koordinator av tutorl\u00e4rare samt utg\u00e5ende fr\u00e5n de kartl\u00e4ggningar som gjorts r\u00f6rande verksamheten under de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Inledningsvis kan vi backa tillbaka till h\u00f6sten 2016 och lanseringen av programmet\u00a0Den nya grundskolan<\/a>\u00a0som en del av d\u00e5varande regerings spetsprojekt. Detta var f\u00f6rsta g\u00e5ngen m\u00e5nga av oss kom i kontakt med begreppet tutorl\u00e4rare och i dokumentet f\u00f6rklarades verksamheten enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dMED TUTORL\u00c4RARE AVSES EN L\u00c4RARE SOM STYR ANDRA L\u00c4RARE ATT UTNYTTJA DIGITALISERINGEN P\u00c5\u00a0ETT \u00c4NDAM\u00c5LSENLIGT S\u00c4TT. TUTORL\u00c4RARNA ST\u00d6DER DEN NYA PEDAGOGIKEN OCH FR\u00c4MJAR UNDERVISNINGENS DIGITALISERING.\u201d<\/strong><\/p>\n

(Undervisnings- och kulturministeriet, 2016, s. 6)<\/p>\n

Mycket p\u00e5 basis av ovanst\u00e5ende citat skapade vi p\u00e5 CLL stommen f\u00f6r en kommande utbildning f\u00f6r tutorl\u00e4rare, som vi senare kom att f\u00f6rfina under totalt tre omg\u00e5ngar.<\/p>\n

I f\u00f6rsta omg\u00e5ngen utbildades ca 90 tutorl\u00e4rare p\u00e5 fyra orter och flera av dem deltog \u00e4ven i f\u00f6ljande uppf\u00f6ljande utbildningar under p\u00e5f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Kommunerna har haft m\u00f6jlighet att anh\u00e5lla om statsunderst\u00f6d f\u00f6r tutorl\u00e4rarverksamhet och utbildning p\u00e5 \u00e5rsbasis under \u00e5ren 2017-2019 med en m\u00e5ls\u00e4ttning att det ska finnas en tutorl\u00e4rare p\u00e5 varje grundskola\u00a0(Utbildningsstyrelsen, 2020)<\/a>.<\/p>\n

Riktigt s\u00e5 v\u00e4l har det inte lyckats p\u00e5 finlandssvenskt h\u00e5ll. Flera tutorl\u00e4rare f\u00f6rdelar sitt uppdrag p\u00e5 flera skolor men vissa kommuner har lagt till en st\u00f6rre andel egna medel f\u00f6r att t\u00e4cka upp behovet av fler tutorl\u00e4rare och har p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt n\u00e5tt m\u00e5let.<\/p>\n

 <\/p>\n

H\u00f6sten 2017 utlystes \u00e4ven medel f\u00f6r anordnandet av koordineringsverksamhet g\u00e4llande tutorl\u00e4rarverksamheten och p\u00e5 finlandssvenskt h\u00e5ll beviljades fem projekt f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. V\u00e5ren 2019 upprepades utlysningen och i samma veva slogs tv\u00e5 finlandssvenska koordineringsprojekt ihop f\u00f6r att bilda en st\u00f6rre helhet.<\/p>\n

Det totala antalet koordineringsprojekt kom att bli det nuvarande fyra inom Svenskfinland och tillsammans bildar vi det vi kallar tutorl\u00e4rarn\u00e4tverket.<\/p>\n

 <\/p>\n

I skrivande stund har ingen extern finansiering utlysts f\u00f6r kommande l\u00e4s\u00e5r (2021\u201322) och tutorl\u00e4rarverksamheten lever i ovisshet i m\u00e5nga kommuner. Anv\u00e4ndningstiden f\u00f6r de tidigare erh\u00e5llna bidragen har f\u00f6rl\u00e4ngts men \u00e4r till stor del redan anv\u00e4nda under \u00e5rets verksamhet.<\/p>\n

Koordineringsprojekten \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rl\u00e4ngda men kommer ocks\u00e5 att leva i samma ovisshet inom kort. Av denna orsak \u00e4r det viktigt att vi reflekterar \u00f6ver vad vi l\u00e4rt oss under dessa \u00e5r och att vi hittar v\u00e4gar fram\u00f6ver d\u00e4r vi kan forts\u00e4tta den utveckling som redan startats.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

VAD G\u00d6R D\u00c5 EN TUTORL\u00c4RARE?<\/strong><\/p>\n

Denna fr\u00e5ga har jag f\u00f6rs\u00f6kt besvara m\u00e5ngen g\u00e5ng i m\u00e5nga olika sammanhang och s\u00e5 gott som alltid gjort magplask. Orsaken \u00e4r att det finns uppskattningsvis ett hundratal tutorl\u00e4rare i Svenskfinland och varje tutorl\u00e4rare har satt sin egen pr\u00e4gel p\u00e5 uppdraget och arbetar p\u00e5 det s\u00e4tt som fungerar b\u00e4st f\u00f6r tutorl\u00e4raren sj\u00e4lv och i den kontext tutorl\u00e4raren befinner sig. Det finns s\u00e5ledes otaliga s\u00e4tt att beskriva vad en tutorl\u00e4rare g\u00f6r i praktiken.<\/p>\n

P\u00e5 uppdrag av Utbildningsstyrelsen genomf\u00f6rde Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet en kartl\u00e4ggning av tutorl\u00e4rarverksamheten\u00a0(Pennanen et.al, 2021)<\/a>. Kartl\u00e4ggningen \u00e4r gjord under perioden januari 2019 till maj 2021. De redog\u00f6r grundligt f\u00f6r hur tutorl\u00e4rarverksamheten kan h\u00e4rledas till olika former av strukturerad l\u00e4rarledd skolutvecklingsverksamhet sedan 1980-talet och fram\u00e5t.<\/p>\n

Kunnig-programmet och gruppmentorskap \u00e4r tv\u00e5 nationella kopplingar som kan n\u00e4mnas men verksamheter som p\u00e5minner om tutorl\u00e4rarverksamhet har \u00e4ven skett lokalt i flera kommuner innan 2016. Tutorl\u00e4rarbegreppet m\u00e5 vara relativt nytt men verksamheten bygger allts\u00e5 p\u00e5 tidigare satsningar.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Vi kan dock identifiera vissa gemensamma faktorer f\u00f6r tutorl\u00e4rarverksamheten. I medeltal har tutorl\u00e4rare haft 2,5 \u00e5vt (\u00e5rsveckotimmar) nedsatt undervisningsskyldighet f\u00f6r uppdraget\u00a0(Pennanen et.al, 2021)<\/a>\u00a0vilket motsvarar v\u00e5ra erfarenheter fr\u00e5n tutorl\u00e4rare i Svenskfinland. I Svenskfinland har det t\u00e4nkts olika g\u00e4llande neds\u00e4ttningen av undervisningsskyldighet och spannet str\u00e4cker sig fr\u00e5n ca 0,5 \u00e5vt till 4 \u00e5vt f\u00f6r uppdraget mellan kommuner.<\/p>\n

Vissa tutorl\u00e4rare kan allts\u00e5 i praktiken l\u00e5sa en dag i veckan till uppdraget medan andra anv\u00e4nder h\u00e5ltimmar eller eftermiddagstid. Skolvisa tutorl\u00e4rare har i medeltal haft 27 l\u00e4rare inom sitt kollegium att handleda medan ambulerande tutorl\u00e4rare har haft 88 kolleger\u00a0(Pennanen et.al, 2021)<\/a>. Skillnaden \u00e4r stor men till den sistn\u00e4mnda kategorin r\u00e4knas \u00e4ven tutorl\u00e4rare som har arbetat utifr\u00e5n modellen d\u00e4r tutorl\u00e4raruppdraget inte \u00e4r begr\u00e4nsat till den egna skolan och d\u00e4r tutorl\u00e4rarna i kommunen ses som en gemensam resurs.<\/p>\n

Skolan best\u00e4ller i denna modell ett st\u00f6d fr\u00e5n en tutorkoordinator inom kommunen och f\u00e5r d\u00e5 st\u00f6d av en eller flera av tutorl\u00e4rarna inom kommunen. Ibland kan det vara den \u201degna\u201d tutorl\u00e4raren men det kan \u00e4ven vara en tutorl\u00e4rare fr\u00e5n grannskolan beroende p\u00e5 tutorl\u00e4rarnas individuella specialkompetens.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan l\u00e5g uppdragets fokus<\/strong> ganska rotat i den digitala utvecklingen i de flesta kommuner. Tutorl\u00e4rarna skapade digitala l\u00e4rstigar, IT-strategier och implementerade anv\u00e4ndningen av teknik, appar och l\u00e4rplattformer i skolornas undervisning. Implementeringen av LP2014 har varit en st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande del av uppdraget och ett stort fokus har lagts p\u00e5 att utveckla verksamhetskulturen i skolan.<\/p>\n

Till uppdraget har ocks\u00e5 h\u00f6rt att utveckla tutorl\u00e4rarens egna professionella kompetens och ut\u00f6ver tutorl\u00e4rarutbildningar har tutorl\u00e4rare deltagit i flera andra fortbildningar under \u00e5ren. En klar trend under de senaste \u00e5ren \u00e4r att uppdraget har breddats fr\u00e5n sin initiella fokus p\u00e5 digitaliseringen. I b\u00f6rjan lades mycket energi p\u00e5 probleml\u00f6sning g\u00e4llande tekniken och mjukvaran, men alltefter problemen b\u00f6rjat vara l\u00f6sta har uppdragets karakt\u00e4r styrts mot utveckling av nya pedagogiska id\u00e9er och f\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n

En annan del av uppdraget som v\u00e4xt under \u00e5ren \u00e4r ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 n\u00e4tverkande men mer om detta lite senare i texten.<\/p>\n

Tutorl\u00e4rarens fr\u00e4msta uppdrag \u00e4r att st\u00f6da personalen i kollegiet genom olika metoder. Vanligtvis g\u00f6rs detta genom personlig handledning, intern fortbildning, metoder f\u00f6r kollegialt l\u00e4rande eller kompanjonundervisning. I praktiken har tutorl\u00e4rarna valt ganska olika metoder p\u00e5 basis av vad som fungerar i skolans strukturer och vad som fungerar f\u00f6r den enskilda tutorl\u00e4raren.<\/p>\n

En klar utmaning har varit att strukturera arbetet f\u00f6r att tutorl\u00e4raren ska kunna st\u00f6da alla kolleger, detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt de ambulerande tutorl\u00e4rarna.\u00a0\u00c4ven\u00a0Pennanen et.al. (2021)<\/a>\u00a0lyfter fram denna oro om j\u00e4mlik tillg\u00e5ng till tutorl\u00e4rare och tiden f\u00f6r uppdraget s\u00e4gs vara en faktor.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

HUR HAR TUTORL\u00c4RARVERKSAMHETEN MOTTAGITS OCH VILKA RESULTAT KAN VI SE?<\/strong><\/p>\n

Fram till detta \u00e5r har vi haft relativt\u00a0sparsam data kring resultaten av tutorl\u00e4rarverksamheten och koordineringen har byggts upp mycket p\u00e5 basis av tutorl\u00e4rarnas, ledarnas och v\u00e5ra egna erfarenheter.<\/p>\n

Under det senaste \u00e5ret har dock ett flertal kartl\u00e4ggningar f\u00e4rdigst\u00e4llts som l\u00e5ngt bekr\u00e4ftar v\u00e5ra erfarenheter och ger oss en grund fram\u00f6ver. H\u00e4r n\u00e4st ska jag f\u00f6rs\u00f6ka redog\u00f6ra f\u00f6r delar av dessa kopplat till v\u00e5ra egna erfarenheter.<\/p>\n

En oro som fanns vid starten av verksamheten var att tutorl\u00e4rare skulle mottas med skepsis i det egna kollegiet och att kolleger skulle vara avundsjuka p\u00e5 den neds\u00e4ttning i undervisningsskyldighet som uppdraget innebar.<\/p>\n

Denna oro besannades inte och f\u00f6ljande citat fr\u00e5n en l\u00e4rare i grundskolan summerar ganska v\u00e4l den inst\u00e4llning jag har h\u00f6rt av l\u00e4rare g\u00e4llande mottagandet av tutorl\u00e4rare:<\/p>\n

\u201d\u00c4NTLIGEN FINNS DET N\u00c5GON SOM HAR TID ATT G\u00d6RA DET SOM VI ALLA BORDE.\u201d<\/strong><\/p>\n

– L\u00e4rare i grundskolan<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Man har sett tutorl\u00e4raren som en resurs<\/strong>, en kollega som har som uppdrag att st\u00f6da en sj\u00e4lv i nya satsningar och nya utmaningar. \u00c4ven\u00a0Pennanen et.al (2021)<\/a>\u00a0fann att verksamheten hade mottagits mestadels positivt av s\u00e5v\u00e4l l\u00e4rarkollegiers som ur utbildningsanordnarens perspektiv. M\u00f6jligheten att skr\u00e4ddarsy uppdraget f\u00f6r den lokala kontexten och de lokala behoven har setts som en stor styrka.<\/p>\n

Vi s\u00e5g tidigt vikten av samarbetet mellan rektorn och tutorl\u00e4raren. Rektorn ansvarar f\u00f6r den pedagogiska verksamheten och d\u00e4rmed utvecklingsverksamheten. Vissa mots\u00e4ttningar fanns det d\u00e4r tutorl\u00e4rare arbetade enligt m\u00e5ls\u00e4ttningar st\u00e4llda p\u00e5 kommunal niv\u00e5 som inte l\u00e5g i paritet med skolans interna utvecklingsomr\u00e5den men \u00f6ver lag har vi sett m\u00e5nga goda exempel p\u00e5 det nya delade pedagogiska ledarskapet.<\/p>\n

Rent strukturellt har tutorl\u00e4rare blivit en best\u00e4ndig del i skolans och kommunens ledningsstrukturer i flera kommuner.<\/p>\n

L\u00e4rarna som handletts av tutorl\u00e4rarna ans\u00e5g \u00f6verlag att den egna kompetensen hade \u00f6kat (90% inst\u00e4mde). F\u00f6rb\u00e4ttringarna s\u00e5gs \u00e4ven ha blivit best\u00e5ende (86% inst\u00e4mde) och verksamhetskulturen hade f\u00f6rb\u00e4ttrats (77% inst\u00e4mde).<\/p>\n

Intressant nog ans\u00e5g tutorl\u00e4rarna sj\u00e4lv i samma kartl\u00e4ggning att resultaten var \u00e4nnu b\u00e4ttre (99%, 93% , 90%) men denna diskrepans kan h\u00e4rledas till att tutorl\u00e4rare haft utmaningar i att n\u00e5 alla l\u00e4rare j\u00e4mlikt.\u00a0(Pennanen et.al, 2021)<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Den f\u00f6r\u00e4ndringskompetens som l\u00e4rark\u00e5ren visade<\/strong> vid \u00f6verg\u00e5ngen till distansundervisning v\u00e5ren 2020 (d\u00e5 coronavirus pandemin br\u00f6t ut) \u00e4r ett konkret resultat av tutorl\u00e4rarverksamheten. Uppdragets fokus i de flesta kommuner, var fr\u00e5n start den digitala utvecklingen. Visst fanns det utmaningar men jag v\u00e5gar lova att \u00f6verg\u00e5ngen skulle ha varit mycket mer utmanande utan tutorl\u00e4rarnas l\u00e5nga grundarbete under \u00e5ren innan.<\/p>\n

Detta bekr\u00e4ftas i rapporten av\u00a0Vuorio et.al (2021)<\/a>\u00a0d\u00e4r tutorl\u00e4rarverksamheten n\u00e4mns ha haft en synnerligen viktig roll i att bef\u00e4sta olika satsningar p\u00e5 digital kompetens och att detta har haft en stark koppling till nationell j\u00e4mlikhet i och med verksamhetens goda utbredning inom landet. Klart \u00e4r \u00e4ven att tutorl\u00e4rarna i m\u00e5nga kommuner gjorde ett stort arbete med l\u00e5nga dagar under sj\u00e4lva distanstiden d\u00e4r de omformade sin egen undervisning och st\u00f6dde eleverna men \u00e4ven handledde kollegerna vid sidan om.<\/p>\n

DigiKilta projektet i Tammerfors kartlade nationellt tutorl\u00e4rarnas egna tankar om verksamheten under distanstiden och lyfter fram att l\u00e4rdomar gjordes fr\u00e4mst g\u00e4llande delning av goda modeller och skapandet av gemensamma strukturer eller strategier inom kollegier\u00a0(Honkonen et.al, 2020)<\/a>.<\/p>\n

Ur ett l\u00e4rarfortbildarperspektiv har vi \u00e4ven sett att tutorl\u00e4rarna har fungerat som katalyter f\u00f6r m\u00e5nga olika satsningar i kommunerna under de senaste \u00e5ren. Tutorl\u00e4rarna arbetar med och k\u00e4nner sina kolleger och har f\u00f6rm\u00e5gan att tipsa r\u00e4tt person att delta i r\u00e4tt fortbildning samt att efterfr\u00e5ga st\u00f6d d\u00e4r s\u00e5dant saknas.<\/p>\n

D\u00e4rut\u00f6ver ser vi att flera utvecklingsprojekt i kommunerna drivs av engagerade tutorl\u00e4rare p\u00e5 basis av den kompetens de erh\u00e5llit under de senaste \u00e5ren.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

N\u00c4TVERKANDE TUTORL\u00c4RARE<\/strong><\/p>\n

Redan fr\u00e5n start har tutorl\u00e4rarna uttryckt ett stort behov av att f\u00e5 diskutera tillsammans i olika konstellationer och utbyta erfarenheter med kollegor med samma uppgift. Inom utbildningarna kom detta att bli en allt viktigare del av inneh\u00e5llet. Vi b\u00f6r komma ih\u00e5g att detta g\u00e4ng l\u00e4rare alla har valt eller valts till uppdraget specifikt f\u00f6r att man \u00e4r utvecklingsorienterad och synnerligen kompetent.<\/p>\n

Den enorma kollektiva kompetens och\u00a0\u00a0utvecklingsdriv\u00a0\u00a0som finns inom gruppen tutorl\u00e4rare nationellt \u00e4r mycket imponerande. N\u00e4tverkandet kom \u00e4ven att bli en allt st\u00f6rre del av sj\u00e4lva uppdraget redan p\u00e5 m\u00e5lniv\u00e5 i medelutlysningarna fr\u00e5n Utbildningsstyrelsen\u00a0(Pennanen et.al, 2021)<\/a>.<\/p>\n

Koordineringsprojekten kom att bli viktiga kuggar f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra denna interaktion i form av gemensamma tr\u00e4ffar b\u00e5de regionalt och nationellt. De nu fyra koordineringsprojekten har arrangerat gemensamma n\u00e4tverkstr\u00e4ffar d\u00e4r den st\u00f6rsta varit TutorDay, som har arrangerats tv\u00e5 g\u00e5nger.<\/p>\n

Koordineringsprojekten har sina egna digitala n\u00e4tverkskanaler f\u00f6r tutorl\u00e4rarna i regionen men f\u00f6r Svenskfinland som helhet fungerar webbsidan\u00a0tutorlarare.fi<\/a>\u00a0som den gemensamma materialbanken. D\u00e4rtill finns grupper p\u00e5 Facebook specifikt f\u00f6r tutorl\u00e4rare samt gruppen\u00a0Undervisningstips i Svenskfinland<\/a>, som \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r alla l\u00e4rare, men som administreras av tutorl\u00e4rarn\u00e4tverket.<\/p>\n

Tutorl\u00e4rarna har under \u00e5ren l\u00e4rt k\u00e4nna varandra och skapat nya kontakter \u00f6ver skol- och kommungr\u00e4nserna och d\u00e4rmed sina egna n\u00e4tverk. Det h\u00e4r ser jag personligen som ett synnerligen viktigt resultat av verksamheten.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Tutorl\u00e4rarrollen kan vara en ensam roll i det egna kollegiet d\u00e4r du f\u00f6rv\u00e4ntas vara den som har svaren p\u00e5 en massa knepiga fr\u00e5gor, ofta utanf\u00f6r ditt egentliga expertisomr\u00e5de.<\/p>\n

Tutorl\u00e4rarna har haft ett enormt st\u00f6d i varandra genom att ha kunnat bolla utmaningar och dela med sig av goda modeller med varandra. Detta var s\u00e4rskilt tydligt vid ing\u00e5ngsskedet till distansundervisningen v\u00e5ren 2020.<\/p>\n

Vi har \u00e4ven sett en intern koordinering av tutorl\u00e4rarverksamheten byggas upp inom flera kommuner. I dessa fall \u00e4r det en pedagogisk koordinator, en IT-pedagog eller en projektledare som har f\u00e5tt uppdraget. Framf\u00f6r allt ser vi att de kommuner som har haft en IT-pedagog har utvecklat rollen fr\u00e5n att tidigare sj\u00e4lv leda interna fortbildningar och l\u00f6sa problem i skolorna till att nu i st\u00e4llet koordinera tutorl\u00e4rarverksamheten i kommunen och d\u00e4rmed kunna l\u00e4gga sin tid p\u00e5 mer kommun\u00f6vergripande strukturella fr\u00e5gor.<\/p>\n

I de fall detta lyckats b\u00e4st har vi kunnat se en st\u00f6rre j\u00e4mlikhet som resultat inom kommunen g\u00e4llande utvecklingsfr\u00e5gor.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

VERKSAMHETENS UTMANINGAR<\/strong><\/p>\n

Finansieringen och verksamhetens forts\u00e4ttning har varit ett stort orosmoment under hela verksamhetens g\u00e5ng\u00a0(Pennanen et.al, 2021)<\/a>. Sj\u00e4lv har jag h\u00f6rt tutorl\u00e4rare utrycka en oro f\u00f6r att dra ig\u00e5ng v\u00e4ldigt stora processer p\u00e5 grund av oron att verksamheten sk\u00e4rs ner i framtiden och att tiden f\u00f6r processen d\u00e5 f\u00f6rsvinner.<\/p>\n

Nu n\u00e4r verksamheten avvecklas i vissa kommuner finns det en r\u00e4dsla att kollegerna kommer att f\u00f6rv\u00e4nta sig samma st\u00f6d forts\u00e4ttningsvis av den tidigare tutorl\u00e4raren trots att tid f\u00f6r detta arbete inte l\u00e4ngre finns. Som n\u00e4mndes tidigare har tillg\u00e5ngen till tutorl\u00e4rare inte varit j\u00e4mlik och speciellt tutorl\u00e4rare som f\u00f6rdelar sin tid mellan olika skolor har haft utmaningar i att prioritera r\u00e4tt och k\u00e4nna sig tillr\u00e4ckliga.<\/p>\n

Schemal\u00e4ggning och struktur f\u00f6r arbetet har ocks\u00e5 varit utmanande. Ska tutorl\u00e4rarens timmar vara fastslagna i schemat s\u00e5 att alla vet n\u00e4r kollegan har tid f\u00f6r uppdraget och kan kolla att uppdraget inte flyter \u00f6ver tidsramarna? Eller, ska timmarna sitta l\u00f6st fr\u00e5n schemat och tutorl\u00e4raren bokas in n\u00e4r hen r\u00e5kar ha tid?<\/p>\n

Detta har l\u00f6sts p\u00e5 olika s\u00e4tt i olika skolor och kommuner. Ett vinnande koncept f\u00f6r de kommuner med flera tutorl\u00e4rare har varit att str\u00e4va efter att alla tutorl\u00e4rare h\u00e5ller timmarna f\u00f6r uppdraget samma tid och samma dag f\u00f6r att g\u00f6ra planeringsm\u00f6ten mellan tutorl\u00e4rarna m\u00f6jliga.<\/p>\n

I kartl\u00e4ggningen av Pennanen et.al (2021)<\/a>\u00a0kan man se en ned\u00e5tg\u00e5ende trend i m\u00e4ngden ans\u00f6kningar om medel f\u00f6r tutorl\u00e4rarverksamhet, framf\u00f6r allt fr\u00e5n de mindre kommunerna. Samma trend har vi \u00e4ven sett inom de egna n\u00e4tverken.<\/p>\n

En potentiell orsak till detta \u00e4r den administrationsb\u00f6rda som en ans\u00f6kan inneb\u00e4r och de resurser som administrationen av projektmedlen kr\u00e4ver. De summor som kunde s\u00f6kas f\u00f6r verksamheten f\u00f6r de mindre kommunerna har varit f\u00f6rh\u00e5llandevis sm\u00e5 och v\u00e4rdet av dessa i f\u00f6rh\u00e5llande till arbetet som de kr\u00e4ver kan ha gjort att ans\u00f6kan blivit ogjord.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

HUR G\u00c5R VI VIDARE?<\/strong><\/p>\n

Denna fr\u00e5ga \u00e4r p\u00e5 m\u00e5ngas l\u00e4ppar nu. Fakta \u00e4r att finansieringen verkar vara slut och kommunerna kan beh\u00f6va prioritera mellan en bibeh\u00e5llen tutorl\u00e4rarverksamhet och kanske en \u00f6kad resurs f\u00f6r skolkuratorer, skolcoacher eller speciall\u00e4rare som en f\u00f6ljd av pandemin. Detta \u00e4r ingen l\u00e4tt ekvation och jag har full f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de kommuner som \u00e4r tvungna att prioritera annat.<\/p>\n

Jag har \u00e4ven h\u00f6rt uttryckas att utvecklingen kring det digitala \u00e4r m\u00e4ttad, att distanstiden bidrog till \u00f6kad digital kompetens och att tutorl\u00e4rarverksamheten av denna orsak inte l\u00e4ngre \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig.\u00a0Jag f\u00f6rst\u00e5r \u00e4ven det argumentet.\u00a0De tv\u00e5 senaste \u00e5ren har ocks\u00e5 varit tunga f\u00f6r l\u00e4rark\u00e5ren och det har funnits tecken p\u00e5 en utvecklings- och projekttr\u00f6tthet. Jag har ocks\u00e5 har full f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r dessa argument.<\/p>\n

Enligt\u00a0Pennanen et.al (2021)<\/a>\u00a0bed\u00f6mer majoriteten av utbildningsanordnarna att verksamheten minskas eller avlutas n\u00e4r underst\u00f6den \u00e4r anv\u00e4nda. En tredjedel av anordnarna bed\u00f6mer att verksamheten forts\u00e4tter i sin nuvarande form.<\/p>\n

Jag ser personligen ett orosmoment med tanke p\u00e5 j\u00e4mlikheten;\u00a0\u00a0att vissa l\u00e4rare f\u00f6rlorar st\u00f6det av tutorl\u00e4rare medan andra inte g\u00f6r det. H\u00e4r n\u00e4st kommer jag trots allt detta att f\u00f6rs\u00f6ka argumentera f\u00f6r hur och varf\u00f6r verksamheten eller element av den kunde leva vidare.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

G\u00e4llande behovet f\u00f6r verksamheten<\/strong> och huruvida vi har landat efter det digitala skuttet, kan Linda Mannilas kartl\u00e4ggning \u00f6ver l\u00e4rarnas digitala kompetens i Svenskfinland och rapporten som publicerades under v\u00e5rterminen 2021\u00a0(Mannila, 2021)<\/a>\u00a0lyftas upp.<\/p>\n

I denna kartl\u00e4ggning po\u00e4ngteras ett fortsatt behov f\u00f6r kompetensutveckling bland l\u00e4rare inom teman programmering, produktion av multimedia och digitaliseringens samh\u00e4llsp\u00e5verkan. Vidare rekommenderar Mannila att den digitala kompetensen f\u00f6ljs upp kontinuerligt \u00e4ven p\u00e5 lokal niv\u00e5. Tutorl\u00e4rare n\u00e4mns i flera fall i kartl\u00e4ggningen ofta kopplat till utvecklingsverksamheten.<\/p>\n

Vidare publicerades \u00e4ven utvecklingsprogrammet\u00a0Nylitteracitet<\/a>\u00a0under v\u00e5rterminen 2021 som ett samarbete mellan\u00a0Utbildningsstyrelsen\u00a0och\u00a0Nationella audiovisuella institutet. Programmet inneh\u00e5ller en stor m\u00e4ngd kunskapsbeskrivningar g\u00e4llande elevers digitala kompetens och av egen erfarenhet beh\u00f6ver l\u00e4rare handledning i att ta till sig av materialet och utveckla sin undervisning.<\/p>\n

Slutligen kommer heller inte den tekniska utvecklingen att stanna upp efter pandemin och ny teknik st\u00e4ller nya krav p\u00e5 undervisningen \u00e4ven fram\u00f6ver.<\/p>\n

Tutorl\u00e4rarverksamheten \u00e4r som sagt bred och tangerar i nul\u00e4get m\u00e5nga teman i skolutveckling ut\u00f6ver digitaliseringen och modellen kan s\u00e5ledes sys om till att fokusera p\u00e5 andra teman. Strukturen g\u00e4llande ers\u00e4ttning och verksamhet, n\u00e4tverken och kompetensen finns redan och verksamheten har mottagits bra och konstaterats leda till goda resultat.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

En styrka i verksamheten<\/strong> har varit att den \u00e4r l\u00e4rarledd och grundad i l\u00e4rarrollen samt att den \u00e4r kontextuell. St\u00f6d ges d\u00e4r det beh\u00f6vs av en kollega som \u00e4r i liknande situation som din egen. Det finns likheter med modellen gruppmentorskap f\u00f6r nyutbildade l\u00e4rare, som \u00e4r aktuell p\u00e5 olika h\u00e5ll som b\u00e4st. Tutorl\u00e4rarverksamheten n\u00e4mns inte i Gun Oker-Bloms kartl\u00e4ggning \u00f6ver den svenskspr\u00e5kiga utbildningen i Finland men d\u00e4remot lyfts en utmaning fram i att det beh\u00f6vs kompetensutveckling som ordnas p\u00e5 arbetsplatsen samt handledning\u00a0(Oker-Blom, 2021, s 91)<\/a>\u00a0vilket kan tolkas h\u00e4nga samman med tutorl\u00e4rarverksamheten.<\/p>\n

Pennanen et.al (2021)<\/a>\u00a0konstaterar \u00e4ven att tutorl\u00e4rarverksamheten har visat sig vara kostnadseffektiv i f\u00f6rh\u00e5llande till resultaten vi ser, dels j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare nationella satsningar och utlysningar men \u00e4ven i f\u00f6rh\u00e5llande till traditionell fortbildning i och med minskade vikariekostnader.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 hur tutorl\u00e4rarmodellen kan omformas till andra m\u00e5ls\u00e4ttningar hittar vi p\u00e5 \u00c5land. En ny l\u00e4roplan tr\u00e4dde i kraft h\u00f6sten 2020 och i arbetet med denna skapades en tutorl\u00e4rarverksamhet med m\u00e5ls\u00e4ttning att st\u00f6da implementeringen av l\u00e4roplanen. Mia Skog, utbildningsplanerare vid CLL och undertecknad hade del i utbildningen av dessa tutorl\u00e4rare.<\/p>\n

Landskapsregeringen hade tagit modell av tutorl\u00e4rarverksamheten fr\u00e5n fastlandet men omformat den f\u00f6r att st\u00f6da andra m\u00e5ls\u00e4ttningar. Verksamheten inleddes h\u00f6sten 2020 och det kommer att bli intressant att f\u00f6lja med hur den utvecklas.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

G\u00e4llande finansieringen av framtida tutorl\u00e4rarverksamhet<\/strong> f\u00f6resl\u00e5r\u00a0Pennanen et.al (2021)<\/a>\u00a0att statsst\u00f6d kunde vara en finansieringsmodell \u00e4ven i framtiden men p\u00e5pekar att tidsintervallet mellan ans\u00f6kningarna har upplevts som f\u00f6r kort och lyfter upp tanken om att ans\u00f6kningar kunde administreras av de regionala koordinerande n\u00e4tverken i samarbete med kommunerna.<\/p>\n

P\u00e5 detta s\u00e4tt kunde man minska administrationsb\u00f6rdan i de mindre kommunerna. Som ett alternativ s\u00e4gs att kommunerna sj\u00e4lva skulle finansiera verksamheten men \u00e4ven Pennanen et.al. n\u00e4mner ekonomiska utmaningar i kommunerna som en oro. En annan f\u00f6rdel med statsunderst\u00f6dd verksamhet n\u00e4mns vara det naturliga mandat som verksamheten erh\u00e5ller i och med den starka kopplingen till Utbildningsstyrelsen som underst\u00f6den i sig inneb\u00e4r.<\/p>\n

P\u00e5 ett nationellt plan skulle tutorl\u00e4rarrollen kunna skrivas in i det kommunala tj\u00e4nste- och arbetskollektivavtalet f\u00f6r undervisningspersonal (UKTA) och enligt\u00a0Pennanen et.al (2021)<\/a>\u00a0skulle detta ge en st\u00f6rre m\u00f6jlighet f\u00f6r kommuner att strukturera arbetet lokalt.<\/p>\n

Den nuvarande bilagan som verksamheten baseras p\u00e5 \u00e4r grundad i statsunderst\u00f6dsverksamheten och beh\u00f6ver uppdateras f\u00f6r att kunna anv\u00e4ndas i forts\u00e4ttningen. P\u00e5 lokala plan \u00e4r tutorl\u00e4rarverksamheten redan stadigt f\u00f6rankrad i olika skolutvecklingsstrategier, t.ex. g\u00e4llande implementering av digitala l\u00e4rstigar.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

H\u00f6sten 2021<\/strong> kommer vi som det ser ut f\u00f6r tillf\u00e4llet att ha mycket tutorl\u00e4rarverksamhet i n\u00e5gra kommuner, mindre omfattande verksamhet i n\u00e5gra andra och ingen verksamhet i de \u00e5terst\u00e5ende kommunerna.<\/p>\n

En del av verksamheten kommer s\u00e4kerligen att leva vidare \u00e4ven i de kommuner som v\u00e4ljer att avsluta sj\u00e4lva tutorl\u00e4rarverksamheten. S\u00e5dana verksamheter kan t\u00e4nkas vara elevagenter, arbetsgrupper kring digitala l\u00e4rstigar, interna fortbildningar och n\u00e4tverk i viss m\u00e5n.<\/p>\n

En oro \u00e4r dock att den koordinering av skolutvecklingen som tutorl\u00e4rarna har st\u00e5tt f\u00f6r riskerar att f\u00f6rsvinna och slutligen hamnar ansvaret p\u00e5 rektorernas redan alltf\u00f6r fulla bord och kalendrar. De koordinerande projekten forts\u00e4tter i m\u00e5nga fall \u00e4ven under n\u00e4sta l\u00e4s\u00e5r och kan till en del st\u00f6da med koordineringen men \u00e4ven dessa ser ut att avslutas senast v\u00e5ren 2022. Jag kanske \u00e4r optimist men jag har en f\u00f6rhoppning p\u00e5 att \u00e4ven om vi kommer att se en period utan statsunderst\u00f6dd tutorl\u00e4rarverksamhet kommer vi p\u00e5 sikt att \u00e5terkomma till modellen men kanske med aningen andra m\u00e5ls\u00e4ttningar.<\/p>\n

Behovet finns, strukturen finns, kompetensen finns, n\u00e4tverken finns, verksamheten \u00e4r kostnadseffektiv, fungerande och ser ut att leda till resultat p\u00e5 bred front. Detta \u00e4r trots allt riktigt bra utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r en framtida verksamhet.<\/p>\n

 <\/p>\n

\n

 <\/p>\n

Honkonen, K., Tanhua-Piiroinen, E. & Viteli, J. (2020):\u00a0Et\u00e4opetuksen opit tutoreilta \u2013 selvitys koronakev\u00e4\u00e4n vaikutuksista opetukseeen tutoropettajan silmin.\u00a0<\/em>DigiKilta-hankeen selvityksi\u00e4. Suomen eOppiomiskeskus RY & Tampere Research Center for Information and Media (TRIM-keskus).<\/a><\/p>\n

Mannila, L. (2021):\u00a0Digital kompetens i Svenskfinland \u2013 nul\u00e4gesanalys och goda modeller.<\/em>\u00a0Svenska kulturfonden.<\/a><\/p>\n

Oker-Blom, G. (2021):\u00a0Den svenskpr\u00e5kiga utbildningen i Finland: s\u00e4rdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och f\u00f6rslag till \u00e5tg\u00e4rder.<\/em>\u00a0Undervisnings- och kulturminiseriets publikationer 2021:9.\u00a0<\/a><\/p>\n

Pennanen, M., Taajamo, M., Risku, M., Rautapuro, J. & H\u00e4kkinen, P. (2021):\u00a0Tutkimus perusopetuksen tutoropettajatoiminnasta ja sen vaikutuksista.<\/em>\u00a0Utbildningsstyrelsen. Raportit ja selvitykset 2021:7.\u00a0<\/a><\/p>\n

Undervisnings- och kulturministeriet 2016:\u00a0Programmet Den nya grundskolan\u00a0\u2013\u00a0Elevinriktning, kompetenta l\u00e4rare och en verksamhetskultur som pr\u00e4glas av samh\u00f6righet.<\/em>\u00a0Lanserad 9.9 2016.\u00a0<\/a><\/p>\n

Utbildningsstyrelsen (2020):\u00a0Fakta express \u2013 Tutorl\u00e4rarverksamheten i den grundl\u00e4ggande utbildningen i Finland 2017-2019.\u00a0<\/em>ISBN: 978-952-13-6733-5<\/a><\/p>\n

Utbildningsstyrelsen & Nationella audiovisuella institutet (2021):\u00a0Utvecklingsprogrammet Nylitteracitet.<\/em>\u00a0<\/a><\/p>\n

Vuorio, J., Ranta, M., Koskinen, K., Nevalainen-Sumkin, T., Helminen, J. & Miettunen, A. (2021):\u00a0Et\u00e4opetuksen tilannekuva koronapandemiassa vuonna 2020.\u00a0<\/em>Utbildningsstyrelsen. Raportit ja selvitykset 2021:4.\u00a0<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

\n

Originaltexten \u00e4r publicerad p\u00e5 www.tutorlarare.fi<\/a><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text av John Henriksson, Utbildningsplanerare & doktorand. Centret f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande vid \u00c5bo Akademi och yrkesh\u00f6gskolan Novia.   Tutorl\u00e4rarverksamheten \u00e4r nu inne p\u00e5 sitt femte \u00e5r och tiden f\u00f6r statsunderst\u00f6dd tutorl\u00e4rarverksamhet verkar ha n\u00e5tt till v\u00e4gs \u00e4nde. Vad har vi l\u00e4rt oss under dessa \u00e5r och hur t\u00e4nker vi fram\u00f6ver? Under de senaste snart fem … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dFramtiden f\u00f6r tutorl\u00e4rarverksamheten\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":619,"featured_media":454,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[10,86,7,13],"tags":[29,106,37,87,67,35,107,85],"class_list":["post-453","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-digital-kompetens","category-hallbar-utveckling","category-ledarskap","category-tutorer","tag-centret-for-livslangt-larande","tag-den-nya-grundskolan","tag-digitalisering","tag-hallbar-utveckling","tag-lararfortbildning","tag-tutorlarare","tag-tutorverksamhet","tag-undervisning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/453","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/users\/619"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=453"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/453\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":459,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/453\/revisions\/459"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/media\/454"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=453"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=453"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/pedagogik-och-lararfortbildning\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=453"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}