{"id":1021,"date":"2017-01-26T12:05:07","date_gmt":"2017-01-26T11:05:07","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/?p=1021"},"modified":"2017-01-26T12:07:04","modified_gmt":"2017-01-26T11:07:04","slug":"om-kommunikativa-monster-i-finlandssvenska-och-sverigesvenska-handledningssamtal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2017\/01\/26\/om-kommunikativa-monster-i-finlandssvenska-och-sverigesvenska-handledningssamtal\/","title":{"rendered":"Om kommunikativa m\u00f6nster i finlandssvenska och sverigesvenska handledningssamtal"},"content":{"rendered":"<p>Att samtalskulturerna i Finland och Sverige i viss m\u00e5n skiljer sig \u00e5t kan de flesta antagligen h\u00e5lla med om. Men hur avspeglar sig variationerna i handledningssamtal? Ser kommunikationen annorlunda ut vid finlandssvenska respektive sverigesvenska h\u00f6gskolor? Vad spelar samtalsm\u00f6nster f\u00f6r roll f\u00f6r relationen mellan l\u00e4rare och studerande?<\/p>\n<p>P\u00e5 sociologin fick vi ig\u00e5r (25.1.2017) bes\u00f6k av tv\u00e5 samtalsforskare, Sofie Henricson (\u00c5bo universitet) och Marie Nelson (Stockholms universitet) som kom f\u00f6r att delge oss sina resultat fr\u00e5n forskningsprojektet Interaktion och variation inom pluricentriska spr\u00e5k (<a href=\"http:\/\/www.su.se\/svefler\/ivip\">http:\/\/www.su.se\/svefler\/ivip<\/a> ). \u00c4mnet sociologi utgjorde n\u00e4mligen ett av f\u00e4lten d\u00e4r forskarna under tre veckors tid \u00e5r 2012 samlade in material f\u00f6r sin forskning. Materialet best\u00e5r bland annat av f\u00e4ltanteckningar samt (audio\/)visuella inspelningar av handledningstillf\u00e4llen, som forskarna sedan har transkriberat och analyserat.\u00a0 F\u00f6r mina kolleger var det speciellt intressant att f\u00e5 feedback p\u00e5 sitt eget arbete som handledare ur kommunikationssynpunkt. Men \u00e4ven f\u00f6r mig, som inte var anst\u00e4lld vid \u00e4mnet under materialinsamlingsperioden, var presentationen och diskussionerna som uppstod kring forskningsresultaten tankev\u00e4ckande, inte minst ur pedagogisk synpunkt.<\/p>\n<p>I forskningsprojektet intresserade sig Henricson och Nelson bland annat f\u00f6r r\u00e5dgivning, \u00e5terkoppling, pauser och \u00f6verlappande tal under handledningssamtal. G\u00e4llande r\u00e5dgivning var ett av de centrala resultaten att finlandssvenska handledare tenderar att g\u00e5 rakt p\u00e5 sak d\u00e5 de framf\u00f6r r\u00e5d och kritik. Sverigesvenska handledare d\u00e4remot k\u00e4nnetecknas av att linda in och mjuka upp kritiken genomg\u00e5ende under handledningstillf\u00e4llena. Den finlandssvenska handledarstilen utm\u00e4rks av tydlighet, klara budskap och en str\u00e4van efter att komma fram\u00e5t, medan den sverigesvenska handledaren diskuterar fram sina r\u00e5d, s\u00e5 att till och med stavningsfel kan ge upphov till diskussion.<\/p>\n<p>En annan m\u00e4rkbar skillnad i kommunikationsm\u00f6nstren var att sverigesvenska handledare ofta kommer med f\u00f6rmildrande f\u00f6rklaringar till bristerna eller problemen i studenternas texter, i stil med \u201dmen det tror jag du redan vet\u201d eller \u201ddet var s\u00e4kert s\u00e5 h\u00e4r du menade, eller hur?\u201d. Att handledarna p\u00e5 detta vis besvarar kritiken <em>f\u00f6r <\/em>studenten tolkar forskarna som ett s\u00e4tt att undvika konfrontationer d\u00e4r studenten eventuellt kan \u201dtappa ansiktet\u201d. Vid finlandssvenska handledningstillf\u00e4llen fann forskarna betydligt oftare att studenten f\u00f6rklarar sin egen skrivprocess och sj\u00e4lv ber\u00e4ttar varf\u00f6r hen gjort si eller s\u00e5. Detta anser forskarna vara kopplat till olika upplevelser om rollf\u00f6rdelningen vid ett handledningstillf\u00e4lle. I Finland verkar asymmetrin mellan handledare och handledd inte vara \u201dansiktshotande\u201d och s\u00e5ledes beh\u00f6ver man inte i samma utstr\u00e4ckning som i Sverige jobba p\u00e5 relationen under samtalets g\u00e5ng. P\u00e5 samma s\u00e4tt talar sverigesvenska handledare tidvis om studentens text genom ett samproducerande \u201dvi\u201d eller ett indirekt \u201dman\u201d, medan det klart vanligaste pronomenet i finlandssvenska materialet var ett direkt \u201ddu\u201d.<\/p>\n<p>Dessa variationer i samtalsm\u00f6nster m\u00e5ste naturligtvis f\u00f6rst\u00e5s i relation till de kulturella omgivningarna. Forskarna betonade att studenter i allm\u00e4nhet f\u00f6rst\u00e5r och kan tolka inneb\u00f6rden i den handledning de f\u00e5r enligt de kulturella och spr\u00e5kliga koder de l\u00e4rt sig under hela uppv\u00e4xttiden. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rst\u00e5r en sverigesvensk student d\u00e5 hen blir utsatt f\u00f6r kritik, oberoende av hur inlindat den framf\u00f6rs. Likadant kan en finlandssvensk student tolka en hel kedja med r\u00e5d som f\u00f6ljer p\u00e5 varandra som helt saklig och f\u00f6rv\u00e4ntar sig inte diskussioner kring tekniska detaljer. En intressant aspekt som endast kort ber\u00f6rdes under presentationen var handledningssituationer d\u00e4r samtalsparterna kommer fr\u00e5n olika kulturella bakgrunder. Som handledare beh\u00f6ver man speciellt i dessa situationer vara medveten om hur man talar och om att talet kan tolkas p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n<p>Men ut\u00f6ver detta \u00e4r det pedagogiskt sett \u00e4ven intressant att reflektera kring hur vi genom v\u00e5ra kommunikativa m\u00f6nster skapar n\u00e4rhet och distans samt ger utrymme f\u00f6r studentens r\u00f6st. Genom att studera skillnader i samtalskulturer emellan kan vi l\u00e4ra oss av varandra men \u00e4ven h\u00e5lla fast vid det vi sj\u00e4lva v\u00e4rderar. En av mina kolleger f\u00f6reslog sk\u00e4mtsamt \u201dcurlinghandledning\u201d som begrepp f\u00f6r den sverigesvenska stilen. Min fr\u00e4msta tanke var, att det \u00e4r problematiskt om handledaren f\u00f6rs\u00f6ker tala med studentens r\u00f6st, eftersom det \u00e4r ett s\u00e4tt att omyndigf\u00f6rklara hen. Det blir ocks\u00e5 hinder f\u00f6r studentens akademiska utveckling, ifall hen inte beh\u00f6ver\/f\u00e5r formulera sig och f\u00f6rsvara sig med egna ord. Samtidigt verkar det enligt min uppfattning som att den finlandssvenska handledningsstilen ibland \u00e4r alltf\u00f6r direkt eller h\u00e5rd i relation till studentens personliga och akademiska upptagningsf\u00f6rm\u00e5ga, vilket kan leda till press, \u00e5ngest eller k\u00e4nslor av misslyckande hos studenten. Handledare vet inte alltid hur studenten mottagit och uppfattat kritiken eller vilka f\u00f6rv\u00e4ntningar studenten har inf\u00f6r handledningen. Mer dialog och en viss fink\u00e4nslighet kunde i detta avseende vara p\u00e5 sin plats, vid sidan av tydliga budskap.<\/p>\n<p>Avslutningsvis vill jag till\u00e4gga att varken de ovann\u00e4mnda forskarna eller jag sj\u00e4lv \u00e4r ute efter att g\u00f6ra l\u00e5ngtg\u00e5ende generaliseringar p\u00e5 basen av forskningen. Det finns \u00e4ven m\u00e4rkbara variationer bland handledare och studenter inom b\u00e4gge spr\u00e5komr\u00e5den. Tillsammans med mina kolleger diskuterade vi ocks\u00e5 hur handledningsf\u00f6rh\u00e5llanden kan se v\u00e4ldigt olika ut bland annat beroende p\u00e5 universitetets och \u00e4mnets storlek, studentens och textens niv\u00e5 samt handledarens och den handleddes inb\u00f6rdes relation. Alla dessa aspekter g\u00f6r handledning till en sp\u00e4nnande och komplex aktivitet, d\u00e4r man som handledare st\u00e4ndigt kan utvecklas.<\/p>\n<p>Heidi Henriksson, doktorand i sociologi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Att samtalskulturerna i Finland och Sverige i viss m\u00e5n skiljer sig \u00e5t kan de flesta antagligen h\u00e5lla med om. Men hur avspeglar sig variationerna i handledningssamtal? Ser kommunikationen annorlunda ut vid finlandssvenska respektive sverigesvenska h\u00f6gskolor? Vad spelar samtalsm\u00f6nster f\u00f6r roll f\u00f6r relationen mellan l\u00e4rare och studerande? P\u00e5 sociologin fick vi ig\u00e5r (25.1.2017) bes\u00f6k av tv\u00e5 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":499,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[34,99,81],"class_list":["post-1021","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3","tag-handledning","tag-kommunikation","tag-universitetspedagogik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1021","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/499"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1021"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1021\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1024,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1021\/revisions\/1024"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1021"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1021"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1021"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}