{"id":1071,"date":"2017-02-28T15:43:39","date_gmt":"2017-02-28T14:43:39","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/?p=1071"},"modified":"2017-02-28T15:46:00","modified_gmt":"2017-02-28T14:46:00","slug":"hur-lar-man-studerande-hur-man-lar-sig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2017\/02\/28\/hur-lar-man-studerande-hur-man-lar-sig\/","title":{"rendered":"Hur l\u00e4r man studerande hur man l\u00e4r sig?"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n

Universitetsf\u00f6rel\u00e4saren st\u00f6ter p\u00e5 en m\u00e4ngd olika situationer. B\u00e5de innanf\u00f6r och utanf\u00f6r f\u00f6rel\u00e4sningssalens v\u00e4ggar. Det \u00e4r d\u00e4remot inte alltid sj\u00e4lvklart hur man skall f\u00f6rh\u00e5lla sig till de problem som kan uppst\u00e5, eftersom f\u00e4rdiga riktlinjer inte alltid finns tillhands. I kursen Undervisning och handledning i teori och praktik (Universitetspedagogik, modul 1) har vi funderat kring fr\u00e5gor hur man skall engagera studerande. En del av detta har varit att bekanta oss med ett flertal olika videor, d\u00e4r olika f\u00f6rel\u00e4sare ber\u00e4ttat om tekniker de anv\u00e4nt sig av i sin undervisning. Det vi har f\u00e5tt till uppgift att ta fasta p\u00e5 \u00e4r hur vi kunde till\u00e4mpa dessa aspekter i v\u00e5r egen undervisning. I det h\u00e4r inl\u00e4gget kommer fokus vara p\u00e5 inl\u00e4rning och huruvida det \u00e4r m\u00f6jligt att l\u00e4ra studenter om de inte redan l\u00e4rt sig.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r fr\u00e5gor som Birgitta Tomkinson fr\u00e5n Institutionen fo\u0308r medicinsk biokemi och mikrobiologi\u00a0vid Uppsala universitet har funderat kring under en f\u00f6rel\u00e4sning som h\u00f6lls under en\u00a0konferens i universitetspedagogisk utveckling vid Uppsala universitet i oktober 2015. https:\/\/media.medfarm.uu.se\/play\/kanal\/272\/video\/5456<\/a>. I sin presentation ”Hur l\u00e4r man studenter hur man l\u00e4r sig om de inte redan l\u00e4rt sig det” \u00e4r Birgitta Tomkinson orolig \u00f6ver de studenter som inte klarar av kurserna och hoppar av utbildningen. Studenterna som antas till Uppsalas biomedicinska bioanalytikerprogram utg\u00f6r en heterogen och bred skara med olika bakgrunder. Detta medf\u00f6r en hel del utmaningar, eftersom studenterna har olika behov och befinner sig p\u00e5 olika kunskapsniv\u00e5er. Det akademiska spr\u00e5ket kommer \u00e4ven ofta som en chock f\u00f6r de nya studenterna.<\/p>\n

Tomkinson h\u00e4vdar att en stor del av de studenter som antas inte klarar av de krav som st\u00e4lls under undervisningen. Det h\u00e4r \u00e4r d\u00e4remot problem som vi h\u00f6rt yttras \u00e4ven fr\u00e5n andra h\u00e5ll. Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet skrev i ett inl\u00e4gg i Hbl den 27.1.2016 om problemen med genomstr\u00f6mningen i Sverige och hur Finland riskerar att g\u00e5 samma v\u00e4g om n\u00e5got inte g\u00f6rs.[1]<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bildk\u00e4lla: \u00c5bo Akademis bildbank<\/p>\n

Det \u00e4r en sv\u00e5r problematik, utan n\u00e5gra enkla l\u00f6sningar. Genomstr\u00f6mning beh\u00f6vs, men det \u00e4r kanske v\u00e4l enkelt att skylla \u00f6ver problemen p\u00e5 eleverna om n\u00e5got inte g\u00e5r som vi vill? Det \u00e4r m\u00f6jligt att fundera p\u00e5 varf\u00f6r vi \u00e4r s\u00e5 besatta av att finna enkla l\u00f6sningar. Finns det ens n\u00e5gra s\u00e5dana? Orsaker som ges i videon till att studenterna misslyckas \u00e4r bristande motivation, omedvetenhet om den egna l\u00e4rprocessen, d\u00e5lig studieteknik, samt dyslexi. Det vill s\u00e4ga problem som alla h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n studenterna. Tomkinson uppvisar s\u00e5ledes brist p\u00e5 sj\u00e4lvreflektion och sj\u00e4lvkritik. Det \u00e4r enbart formen som diskuteras, medan sj\u00e4lva utbildningen ges liten fokus. L\u00f6sningen ses i b\u00e4ttre l\u00e4rare och mer pengar. Detta kan d\u00e4remot lika enkelt uppfattas som ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rs\u00f6ka avskriva sig sj\u00e4lv ett ansvar, d\u00e5 det knappast \u00e4r det enda som m\u00e5ste ses \u00f6ver. \u00c4r vi kanske d\u00e5liga att se brister i oss sj\u00e4lva?<\/p>\n

Inom kursen fick vi fundera \u00f6ver hur vi sj\u00e4lva kunde till\u00e4mpa informationen vi fick fr\u00e5n videof\u00f6rel\u00e4sningen i v\u00e5r egen undervisning. M\u00e5nga bra f\u00f6rslag kom upp som kunde \u00f6ka studerandes inl\u00e4rning, aktivitet och intresse. F\u00f6r att aktivera studerande under en kurs kunde f\u00f6rel\u00e4saren utforma ett\u00a0<\/em>bonussystem<\/strong>\u00a0med vilket aktiva studerande kunde ”bel\u00f6nas” p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Aktiva studerande kunde f\u00e5 n\u00e5gon slags bonus vilket kunde \u00f6ka deras motivation under kursen. R\u00e4kne\u00f6vningar eller andra \u00f6vningsuppgifter (under kursens lopp) som ger po\u00e4ng och bidrar till slutvitsordet kunde fungera bra som aktivering av studenterna. Det \u00e4r ocks\u00e5 bra att uppmuntra studenterna till att sitta ner och fundera p\u00e5 uppgifterna tillsammans eftersom det \u00e4r mer motiverande och roligare \u00e4n att jobba f\u00f6r sig sj\u00e4lv d\u00e5 man kanske fastnar med en uppgift och k\u00e4nner att det inte blir till n\u00e5gonting. F\u00f6rel\u00e4sare kunde \u00e4ven till\u00e4mpa olika typer av metoder som kunde underl\u00e4tta de studerandes inl\u00e4rningsprocesser och engagera dem till att mer aktivt delta i f\u00f6rel\u00e4sningar, exempelvis n\u00e5got slags\u00a0t\u00e4vlingsmoment<\/strong>. Tomkinson n\u00e4mnde i sin videof\u00f6rel\u00e4sning att hon hade ordnat en aminosyrat\u00e4vling f\u00f6r att aktivera sina studerande inom bioanalytikerprogrammet vid Uppsala universitet.<\/p>\n

F\u00f6rkunskapskontroller<\/strong>\u00a0kunde vara bra f\u00f6r att aktivera studerande, p\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00e5r de koll p\u00e5 var de kunskapsm\u00e4ssigt befinner sig i b\u00f6rjan av kursen. Genom f\u00f6rkunskapskontroller f\u00e5r de tidigt ett begrepp om vilka deras svaga respektive starka sidor \u00e4r och kan d\u00e4refter anpassa sig till dessa. L\u00e4ngre hunna studerande inom samma \u00e4mne kunde fungera som\u00a0tutorer eller inofficiella hj\u00e4lpl\u00e4rare<\/strong>\u00a0f\u00f6r de yngre studerande vilket kunde st\u00e4rka inl\u00e4rningen och studerandeaktiviteten. De yngre v\u00e5gar s\u00e4kert st\u00e4lla fler ”dumma” fr\u00e5gor \u00e5t lite \u00e4ldre studerande ist\u00e4llet f\u00f6r \u00e5t f\u00f6rel\u00e4saren. De \u00e4ldre studerande skulle samtidigt f\u00e5 m\u00f6jlighet att repetera kunskap fr\u00e5n tidigare i utbildningen. Ett annat f\u00f6rslag var att l\u00e4rare mera borde betona betydelsen av ett\u00a0holistiskt angreppss\u00e4tt<\/strong>\u00a0och vikten av att\u00a0knyta samman teori och praktik<\/strong>. De studerande borde f\u00e5 en b\u00e4ttre bild av hur olika moment eller kurser inom en utbildning h\u00e4nger ihop, f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r utbildningens uppbyggd kunde \u00f6ka samt f\u00f6rst\u00e5elsen om varf\u00f6r de studerar det \u00e4mne de studerar. Genom att f\u00f6rst\u00e5 hur utbildningen \u00e4r uppbyggd och varf\u00f6r de beh\u00f6ver den kunskap som ing\u00e5r kunde deras motivation \u00f6ka.<\/p>\n

Minneslappar<\/strong>\u00a0kunde \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r att effektivera tentl\u00e4sningen. Studerande kunde f\u00e5 skriva egna minneslappar under kursens g\u00e5ng som de eventuellt \u00e4ven skulle f\u00e5 anv\u00e4nda under tenter. Av egen erfarenhet kan man s\u00e4ga att d\u00e5 man f\u00f6rberett en luntlapp inf\u00f6r en tent s\u00e5 har man tentl\u00e4st s\u00e5pass bra att luntlappen varit on\u00f6dig under tenttillf\u00e4llet. L\u00e4rare kunde \u00e4ven anamma mera\u00a0samarbete och diskussioner<\/strong>\u00a0under kurser och f\u00f6rel\u00e4sningar. De studerande skulle f\u00e5 samarbeta mera med varandra, fungera som opponenter, ge anonym feedback p\u00e5 skriftliga arbeten och diskutera med varandra under seminarier. Detta kunde stimulera till mera sj\u00e4lvst\u00e4ndigt t\u00e4nkande och kanske \u00e4ven till att de tvingas att bli mera aktiva. \u00d6vrigt som kom upp var att\u00a0l\u00e4rom\u00e5len<\/em>\u00a0f\u00f6r kurser och\u00a0vad studerande f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00e4ra sig<\/strong>\u00a0borde vara tydligare, fler\u00a0till\u00e4mpade\u00a0\u00f6vningsuppgifter<\/strong>\u00a0kunde inkluderas, en tydligare\u00a0f\u00f6rankring mellan kursinneh\u00e5ll och arbetsliv<\/em><\/strong>\u00a0samt att\u00a0repetera<\/strong>\u00a0mera det som man tidigare har g\u00e5tt igenom under en kurs.<\/p>\n

Det som vi \u00e4nnu l\u00e4mnade att fundera \u00f6ver efter videof\u00f6rel\u00e4sningen var bland annat om det \u00e4nd\u00e5 finns vissa studerande som \u00e4r ”hoppl\u00f6sa fall”. Vad g\u00f6r man i s\u00e5 fall med dessa? Resurserna f\u00f6r l\u00e4rare och f\u00f6rel\u00e4sare \u00e4r ju begr\u00e4nsade och vi fr\u00e5gade oss hur mycket tid och resurser som kan l\u00e4ggas ner p\u00e5 svagare studerande utan att det g\u00e5r ut \u00f6ver resten av gruppen. Hur kunde man balansera detta p\u00e5 ett r\u00e4ttvist s\u00e4tt? Ett f\u00f6rslag var att utifr\u00e5n f\u00f6rkunskapskontroller i b\u00f6rjan av kursen dela in gruppen i mindre studiecirklar tillsammans med \u00e4ldre studerande, finns det andra l\u00f6sningar? Andra fr\u00e5gor som kom upp var om pedagogikkurser i b\u00f6rjan av studierna samt mera fokus p\u00e5 studieteknik och inl\u00e4rningsprocesser kunde hj\u00e4lpa omotiverade studerande eller om andra \u00e5tg\u00e4rder m\u00e5ste tas.<\/p>\n

[1]<\/a>\u00a0http:\/\/gamla.hbl.fi\/nyheter\/2016-01-27\/787164\/dick-harrison-dra-i-nodbromsen-finland
\n<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/section>\n