I januari i \u00e5r arrangerade \u00c5bo Akademi ett utbildningsseminarium d\u00e4r Kristina Edstr\u00f6m, universitetslektor och pedagogisk utvecklare vid Kungliga tekniska h\u00f6gskolan, och Jakob Kuttenkeuler, professor i marina system vid KTH, f\u00f6rel\u00e4ste under rubriken \u201dL\u00e4rartricket \u2013 hur vi f\u00f6rb\u00e4ttrar studenternas l\u00e4rande utan att l\u00e4gga mer tid sj\u00e4lv\u201d. Jag deltog i seminariet inom ramen f\u00f6r mina studier i universitetspedagogik och kunde konstatera att det var bland det mest inspirerande och matnyttiga under mina pedagogikstudier. Edstr\u00f6m och Kuttenkeuler erbj\u00f6d n\u00e4mligen just det som jag s\u00f6ker efter: konkreta verktyg f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra och utveckla min undervisning.<\/p>\n
Grundtesen i Edstr\u00f6ms och Kuttenkeulers f\u00f6rel\u00e4sning var att kursutveckling alltid m\u00e5ste ske p\u00e5 ett kostnadsneutralt s\u00e4tt och att det inte f\u00e5r g\u00e5 ut\u00f6ver l\u00e4raren. F\u00f6r att en kurs ska bli b\u00e4ttre ska det inte f\u00f6ruts\u00e4tta att l\u00e4raren jobbar mera. I st\u00e4llet b\u00f6r utvecklingen ske genom en f\u00f6rb\u00e4ttrad pedagogisk kompetens och d\u00e4r \u00e4r en av komponenterna att uppl\u00e4gget f\u00f6r varje kurs ska vara effektivt. Eller s\u00e5 som Edstr\u00f6m uttryckte det: g\u00f6r mera av det som bidrar till l\u00e4rande och mindre av det som inte bidrar lika bra. Och det l\u00e5ter ju som en sj\u00e4lvklarhet. Lika sj\u00e4lvklart blir det dock inte d\u00e5 denna tanke ska omvandlas till praktik, eftersom det oftast \u00e4r enklare att \u00f6ka inneh\u00e5ll och arbetsm\u00e4ngd i en kurs \u00e4n att ta sk\u00e4ra ner.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6revisade Edstr\u00f6m och Kuttenkeuler olika metoder ur deras egen undervisning f\u00f6r hur undervisningen kan effektiveras samtidigt som studenternas inl\u00e4rning f\u00f6rb\u00e4ttras. Av de olika metoderna framkom det att feedback, eller \u00e5terkoppling f\u00f6r att anv\u00e4nda den svenska termen, \u00e4r bland de st\u00f6rsta bovarna i att sluka l\u00e4rarens resurser och att \u00e5terkopplingen dessutom ofta inte \u00e4r s\u00e5 effektiv som vi tror. Detta var en \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r mig. Med relativt lite undervisning i bagaget t\u00e4nker jag mig att feedback fr\u00e5n l\u00e4rare till student \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig grund f\u00f6r studenternas utveckling. Samtidigt har \u00e4ven jag erfarenhet av att l\u00e4gga timtal p\u00e5 att l\u00e4sa och l\u00e4sa om studenternas arbeten och pressa fram givande och originella kommentarer. \u00c4r det \u00f6verhuvudtaget till n\u00e5gon nytta om det \u00e4r s\u00e5 att studenterna inte l\u00e4ser eller f\u00f6rst\u00e5r po\u00e4ngen med \u00e5terkopplingen?<\/p>\n
Enligt Edstr\u00f6m och Kuttenkeuler beh\u00f6ver vi d\u00e4rf\u00f6r tidseffektiva s\u00e4tt att \u00e5terkoppla till studenternas arbeten, som samtidigt utg\u00f6r en grund f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttrad inl\u00e4rning. Ett av dem \u00e4r att inte vara f\u00f6r specifik i sin \u00e5terkoppling om man vill att studenten ska l\u00e4ra sig f\u00f6r framtiden. Som l\u00e4rare har vi en tendens att inta studentens roll, och r\u00e4tta till det exakta st\u00e4llet d\u00e4r det har g\u00e5tt fel i t.ex. en uppsats. En student som endast \u00e4r fokuserad p\u00e5 att f\u00e5 godk\u00e4nt vitsord kommer d\u00e5 att r\u00e4tta felet, utan att reflektera \u00f6ver hur man kan l\u00e4ra sig f\u00f6r framtiden av de misstag man har beg\u00e5tt. I st\u00e4llet f\u00f6r att ge enskilda \u00e5terkopplingar till varje student kan l\u00e4raren sammanst\u00e4lla en lista p\u00e5 vanliga fel studenterna g\u00f6r som redovisas inf\u00f6r hela gruppen. Det tvingar studenterna att arbeta sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och sj\u00e4lva inse bristerna i sina arbeten.<\/p>\n
Dessutom borde vi som l\u00e4rare inse hur m\u00e5ngfacetterad feedbacken de facto \u00e4r, och att det inte endast \u00e4r det som vi skriver ner som kommentarer p\u00e5 en uppsats som ska r\u00e4knas som r\u00e4tt sorts feedback. I st\u00e4llet kan det vara l\u00f6nt att utlokalisera uppgiften till studenterna s\u00e5 att de ger \u00e5terkoppling till varandras arbeten. Genom att i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning skriva f\u00f6r sina kamrater i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00e5 ett godk\u00e4nt vitsord, g\u00f6rs arbetet mera omsorgsfullt, studenterna f\u00e5r snabbare \u00e5terkoppling p\u00e5 sina arbeten och genom att tr\u00e4na p\u00e5 att ge \u00e5terkoppling till sina kamrater f\u00f6rb\u00e4ttras \u00e4ven det egna inl\u00e4randet.<\/p>\n
Det finns dock inget klart samband mellan en viss typ av \u00e5terkoppling och f\u00f6rb\u00e4ttrad inl\u00e4rning. Evans (2013) har visat att studier om \u00e5terkoppling i h\u00f6gskoleundervisning kommer fram till mycket varierande och ofta mots\u00e4gelsefulla resultat. Olika s\u00e4tt att \u00e5terkoppla kan ge mycket olika utslag beroende p\u00e5 studenternas bakgrund, pedagogiska \u201dintelligens\u201d, k\u00e4nslotillst\u00e5nd m.m. Efter Edstr\u00f6ms och Kuttenkeulers f\u00f6rel\u00e4sning kan jag dock utveckla varierande s\u00e4tt att ge \u00e5terkoppling, och sj\u00e4lv pr\u00f6va mig fram till vad som fungerar.<\/p>\n
<\/p>\n
Carol Evans (2013), Making Sense of Assessment Feedback in Higher Education, Review of Educational Research <\/em>83, 70\u2212120.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I januari i \u00e5r arrangerade \u00c5bo Akademi ett utbildningsseminarium d\u00e4r Kristina Edstr\u00f6m, universitetslektor och pedagogisk utvecklare vid Kungliga tekniska h\u00f6gskolan, och Jakob Kuttenkeuler, professor i marina system vid KTH, f\u00f6rel\u00e4ste under rubriken \u201dL\u00e4rartricket \u2013 hur vi f\u00f6rb\u00e4ttrar studenternas l\u00e4rande utan att l\u00e4gga mer tid sj\u00e4lv\u201d. Jag deltog i seminariet inom ramen f\u00f6r mina studier i […]<\/p>\n","protected":false},"author":402,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[106,105,81],"class_list":["post-1079","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3","tag-aterkoppling","tag-feedback","tag-universitetspedagogik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1079","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/402"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1079"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1079\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1080,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1079\/revisions\/1080"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1079"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1079"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1079"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}