{"id":1196,"date":"2017-10-03T13:09:34","date_gmt":"2017-10-03T11:09:34","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/?p=1196"},"modified":"2018-03-05T10:50:34","modified_gmt":"2018-03-05T09:50:34","slug":"666","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2017\/10\/03\/666\/","title":{"rendered":"Genus och klass: En kommentar till universitetspedagogikens kursmaterial"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Jag har aldrig beh\u00f6vt fundera s\u00e5 mycket p\u00e5 vad det d\u00e4r pedagogik riktigt \u00e4r. Efter att ha g\u00e5tt en kurs i universitetspedagogik och p\u00e5b\u00f6rjat ytterligare tv\u00e5, har jag under ett halv\u00e5r reflekterat \u00f6ver l\u00e4rande och undervisning mer \u00e4n jag gjort de senaste 30+ \u00e5ren. Och jag har \u00e4ven t\u00e4nkt en del p\u00e5 vad det \u00e4r f\u00f6r bild av l\u00e4rande och undervisande som f\u00f6rmedlas p\u00e5 universitetspedagogiken.<\/p>\n

Jag har hittills inom ramen f\u00f6r universitetspedagogik vid \u00c5bo Akademi st\u00f6tt p\u00e5 videon Teaching Teaching and Understanding Understanding<\/em> i tre modulers kursmaterial. Videon \u00e4r ganska problematisk och anv\u00e4nds till synes oreflekterat i undervisningen\/utbildningen av l\u00e4rare.<\/p>\n

1) Videon beskriver John Biggs Constructive Alignment-teori om inl\u00e4rningsniv\u00e5er. Att presentera en separat teori som grundl\u00e4ggande princip inom en vetenskap \u00e4r inte s\u00e4rskilt kosher.<\/p>\n

2) Videons budskap om inl\u00e4rning \u00e4r, enligt min tolkning, att studenter ska l\u00e4ra sig f\u00f6r att utvecklas till kritiskt t\u00e4nkande individer (detta fastst\u00e4lls \u00e4ven i \u00c5bo Akademis strategi 2015-2020), men de f\u00f6rv\u00e4ntas t\u00e4nka kritiskt inom ett visst ramverk och ska inte kritisera systemet<\/p>\n

3) Videon simplifierar och stereotypiserar studenterna i tv\u00e5 p\u00e5 varandra motsatta kategorier, \u201dden duktiga flickan\u201d och \u201dden slarviga pojken\u201d. Det h\u00e4r \u00e4r, enligt mig, det st\u00f6rsta misstaget videon g\u00f6r.<\/p>\n

Susan \u00e4r videons exempel p\u00e5 en \u201dbra student\u201d som \u201dvi knappt kan hindra fr\u00e5n att l\u00e4ra sig\u201d, medan Robert, den \u201dd\u00e5liga studenten\u201d, bara \u00e4r intresserad av att l\u00e4ra sig det han m\u00e5ste f\u00f6r att avklara kurserna. Susan st\u00e4ller under f\u00f6rel\u00e4sningen fr\u00e5gor som \u201d\u00c4r inte det h\u00e4r samma sak som du sa ig\u00e5r, men ur ett annat perspektiv?\u201d medan Robert fr\u00e5gar \u201dKommer det h\u00e4r i tenten?\u201d. En mer sm\u00e5sint m\u00e4nniska \u00e4n jag kunde p\u00e5peka att Susans fr\u00e5ga \u00e4r ett utslag av besserwisserhet medan Roberts var h\u00f6gst relevant: det \u00e4r ju faktiskt viktigt att veta vad som kommer att komma i tenten!<\/p>\n

Robert framst\u00e4lls som en arbetarklassman; hans kl\u00e4dsel f\u00f6r tankarna till den r\u00e5barkade Marlon Brandos Stanley i A Streetcar Named Desire<\/em>. Innan f\u00f6rel\u00e4sningen sitter han utanf\u00f6r auditoriet (men kommer \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r sent till f\u00f6rel\u00e4sningen), r\u00f6ker och lyssnar p\u00e5 Metallica. Susan d\u00e4remot b\u00e4r glas\u00f6gon, \u00e4r ljust kl\u00e4dd och vi hittar henne i biblioteket, d\u00e4rifr\u00e5n hon beger sig i god tid f\u00f6r att hinna promenera genom ett bildsk\u00f6nt campus till f\u00f6rel\u00e4sningen. Hennes kl\u00e4der \u00e4r l\u00f6sa och t\u00e4ckande, Roberts t-shirt \u00e4r tajt och avsl\u00f6jar v\u00e4ltr\u00e4nade armar.<\/p>\n

\u00c5bo Akademi s\u00e4ger sig vara ett universitet som tar j\u00e4mst\u00e4lldhet och m\u00e5ngfald p\u00e5 allvar, men det m\u00e4rks inte i praktiken d\u00e5 det i kurserna anv\u00e4nds material som denna video, d\u00e4r den duktiga flickan i slutet av videon sitter och arbetar tillsammans med arbetarklassgrabben och glatt uppmuntrar honom d\u00e5 han klarar av en \u00f6vningsuppgift. Att Susan och Robert framst\u00e4lls som framsprungna ur olika klasser \u00e4r inte ett problem; d\u00e4remot \u00e4r det ytterst problematiskt att arbetarklassens f\u00f6retr\u00e4dare f\u00e5r representera en oborstad, obildad och ambitionsl\u00f6s student. S\u00e5v\u00e4l kvinnor som studenter sprungna ur medelklassen f\u00f6rv\u00e4ntas prestera b\u00e4ttre i skolmilj\u00f6 och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r speciellt m\u00e4n ur arbetarklassen speciellt utsatta f\u00f6r negativ stereotypisering betr\u00e4ffande studieresultat. (Om n\u00e5gon vill f\u00f6rdjupa sig i det h\u00e4r med klass och genus i skolmilj\u00f6 s\u00e5 rekommenderar jag varmt Fanny Ambj\u00f6rnssons avhandling fr\u00e5n 2007, En klass f\u00f6r sig<\/em>, d\u00e4r hon f\u00f6ljer gymnasietjejer i deras vardag.)<\/p>\n

Jag kanske hetsar upp mig i on\u00f6dan enligt somliga och borde inte ta videon p\u00e5 alltf\u00f6r stort \"\"<\/a>allvar, men det skaver att veta att den h\u00e4r inspelningen med unkna f\u00f6rest\u00e4llningar \u00e4nd\u00e5 h\u00e4nger med och f\u00e5r, utan n\u00e5got desto st\u00f6rre ifr\u00e5gas\u00e4ttande, forts\u00e4tta vara en del av kursmaterialet. Att anv\u00e4nda videor som kursmaterial \u00e4r praktiskt, speciellt inom universitetspedagogiken d\u00e4r kursdeltagarna ofta \u00e4r utspridda p\u00e5 olika orter och ibland inte har n\u00e5gon som helst pedagogisk bakgrund. Genom videor kan var och en p\u00e5 egen tid f\u00f6rdjupa sig i \u00e4mnesomr\u00e5det. Men p\u00e5 vilken basis v\u00e4ljs och beh\u00e5lls kursmaterialet? Hur arbetar vi med det? Vilka v\u00e4rderingar f\u00f6rmedlas genom det?<\/p>\n

Detta blogginl\u00e4gg \u00e4r en \u00f6vningsuppgift i universitetspedagogik modul 3.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har aldrig beh\u00f6vt fundera s\u00e5 mycket p\u00e5 vad det d\u00e4r pedagogik riktigt \u00e4r. Efter att ha g\u00e5tt en kurs i universitetspedagogik och p\u00e5b\u00f6rjat ytterligare tv\u00e5, har jag under ett halv\u00e5r reflekterat \u00f6ver l\u00e4rande och undervisning mer \u00e4n jag gjort de senaste 30+ \u00e5ren. Och jag har \u00e4ven t\u00e4nkt en del p\u00e5 vad det \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":567,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[108,109,107,57,81,110],"class_list":["post-1196","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3","tag-genus","tag-genusvetenskap","tag-klass","tag-pedagogik","tag-universitetspedagogik","tag-unkna-forestallningar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1196","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/567"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1196"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1196\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1203,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1196\/revisions\/1203"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1196"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1196"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1196"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}