Det finns en inbiten ide om hur vi l\u00e4r oss nya saker som g\u00e5r ut p\u00e5 att inl\u00e4rning handlar om att ackumulera kunskap. Det vill s\u00e4ga att vi, d\u00e5 vi l\u00e4r oss, st\u00e4ndigt intar mer och mer kunskap. Och att den h\u00e4r ackumuleringen, \u00f6kningen av m\u00e4ngden kunskap (fakta, information) sedan g\u00f6r oss kapabla att handla mer \u00e4ndam\u00e5lsenligt och kunnigt. Bakgrunden till den h\u00e4r modellen kan vi hitta hos de tidiga empiristiska filosoferna. John Locke t\u00e4nkte sig bland annat att v\u00e5rt medvetande \u00e4r som en tom beh\u00e5llare som genom erfarenheter fylls av nya sinnesf\u00f6rnimmelser, i den h\u00e4r modellen blir inl\u00e4rning reducerat till en v\u00e4ldigt enkelsp\u00e5rig process d\u00e4r ny kunskap best\u00e5r av ackumulering av fakta och information.<\/p>\n
Den amerikanska filosofen Hubert L. Dreyfus som forskade i fr\u00e5gan ang\u00e5ende hur vi l\u00e4r oss f\u00e4rdigheter, st\u00e4llde sig kritiskt till den h\u00e4r empiristiska modellen f\u00f6r inl\u00e4rning. Han anv\u00e4nder sig av vardagliga exempel som att l\u00e4ra sig k\u00f6ra bil eller l\u00e4ra sig att spela schack, f\u00f6r att p\u00e5visa vilka olika skeden som ing\u00e5r i inl\u00e4rning av f\u00e4rdigheter. I sin artikel A Phenomenology of Skill Acquisition as the basis for a Merleau-Pontian Non-representationalist Cognitive Science<\/em> (2002) p\u00e5visar Dreyfus hur processen av inl\u00e4rning egentligen \u00e4r en v\u00e4ldigt m\u00e5ngfacetterad f\u00f6reteelse som innefattar flera aspekter som inte \u00f6verhuvudtaget g\u00e5r att beskriva som ackumulering av fakta och information.<\/p>\n Dreyfus skiljer \u00e5t fem stadier av inl\u00e4rning. Det f\u00f6rsta stadiet som han kallar novis-stadiet<\/em> (novice) inneb\u00e4r att man l\u00e4r sig enligt utstakade regler. Till exempel kan en nyb\u00f6rjare l\u00e4ra sig att k\u00f6ra bil genom att bli instruerad att alltid v\u00e4xla fr\u00e5n f\u00f6rsta till andra v\u00e4xeln d\u00e5 hastighetsm\u00e4taren visar en viss hastighet. Eller en nyb\u00f6rjande schackspelare kan b\u00f6rja med att \u00f6va in hierarkin f\u00f6r de olika schackpj\u00e4serna, vilka pj\u00e4ser \u00e4r mera v\u00e4rdefulla \u00e4n andra, osv. Den h\u00e4r formen av kunskap handlar om vissa fakta som en nyb\u00f6rjare m\u00e5ste l\u00e4ra sig beh\u00e4rska utg\u00e5ende fr\u00e5n utstakade regler f\u00f6r handling. Man kunde ocks\u00e5 tala om axiomatisk kunskap, det vill s\u00e4ga, man l\u00e4r sig vissa f\u00e4rdigt utstakade axiom. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet l\u00e4r man sig att handla enligt ett f\u00e4rdigt utstakat m\u00f6nster, tex: v\u00e4xla alltid till tv\u00e5an d\u00e5 hastighetsm\u00e4taren n\u00e5r 50 km\/h. Avl\u00e4sandet av en viss information (m\u00e4taren visar p\u00e5 50 km\/h), leder till f\u00f6ljandet av en viss regel (v\u00e4xla upp\u00e5t).<\/p>\n Fakta och regler \u00e4r dock inte det som ger oss f\u00f6rdjupad f\u00e4rdighet. Dreyfus p\u00e5pekar att det till exempel inte alltid \u00e4r \u00e4ndam\u00e5lsenligt att v\u00e4xla till tv\u00e5an d\u00e5 hastighetsm\u00e4taren anger en viss hastighet. Omgivningen eller den st\u00f6rre helheten, utg\u00f6r ibland omst\u00e4ndigheter som specifika fakta och regler inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis tar i beaktande. D\u00e5 man k\u00f6r upp f\u00f6r en brant backe eller har ett tungt lass i bilen skall man till exempel v\u00e4xla upp\u00e5t vid en annan hastighet \u00e4n vid normala omst\u00e4ndigheter. Det andra stadiet av inl\u00e4rning inneb\u00e4r att man har f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r sammanhang, det h\u00e4r stadiet kallar Dreyfus f\u00f6r avancerad nyb\u00f6rjare<\/em> (advanced beginner). Det h\u00e4r inneb\u00e4r att man kan v\u00e4ga upp olika aspekter mot varandra. Till exempel kan den mera avancerade chauff\u00f6ren l\u00e4ra sig lyssna p\u00e5 motorljuden samtidigt d\u00e5 han ser p\u00e5 hastighetsm\u00e4taren f\u00f6r att avg\u00f6ra n\u00e4r det \u00e4r korrekt att v\u00e4xla upp\u00e5t eller ned\u00e5t.<\/p>\n De tre h\u00f6gre stadierna som Dreyfus anger (3. Competence, 4. Proficient, 5. Expertise) handlar om processer som inte \u00e4r f\u00f6renliga med den simpla modellen om fakta i f\u00f6rh\u00e5llande till regler. \u00a0D\u00e5 vi talar om exempel d\u00e4r n\u00e5gon har en f\u00f6rfinad och avancerad f\u00e4rdighet blir det tydligt att de i de h\u00e4r fallen inte mera enbart handlar om en st\u00f6rre eller mera omfattande m\u00e4ngd av fakta och information, eller ett f\u00f6ljande av utstakade regler. En rutinerad chauff\u00f6r kan till exempel utf\u00f6ra komplicerade man\u00f6vrar utan att j\u00e4mf\u00f6ra fakta med varandra och sedan handla enligt angivna regler. En sv\u00e5r kurva kan till exempel kr\u00e4va att chauff\u00f6ren samtidigt l\u00e4ttar p\u00e5 gasen och trycker p\u00e5 bromsen, utan att r\u00f6relserna blir s\u00e5 h\u00e4ftiga att bilen b\u00f6rjar sladda sidl\u00e4nges. I s\u00e5dana situationer g\u00e4ller det att handla snabbt och instinktivt. Det vill s\u00e4ga det finns ingen tid eller utrymme f\u00f6r ett rationellt \u00f6verv\u00e4gande ang\u00e5ende huruvida hastigheten, sluttningen i kurvan skall leda till ett specifikt handlingsm\u00f6nster. Ett inl\u00e4rt och skickligt handlande sker utan att chauff\u00f6ren m\u00e5ste \u00f6verv\u00e4ga, kalkylera eller j\u00e4mf\u00f6ra, en skicklig handling \u00e4r i slut\u00e4ndan n\u00e4stan automatisk. Kroppen har l\u00e4rt sig att trycka p\u00e5 bromsen och l\u00e4tta p\u00e5 gasen i r\u00e4tt omfattning. S\u00e5ledes utf\u00f6rs avancerade och skickliga handlingar, utan kalkylering av fakta eller rationellt regelf\u00f6ljande. Regler och fakta \u00e4r en slags st\u00f6dhjul som vi kan g\u00f6ra oss av med d\u00e5 vi grundligt l\u00e4rt oss en f\u00e4rdighet.<\/p>\n <\/p>\n Hubert L. Dreyfus: A Phenomenology of Skill Acquisition as the basis for a Merleau-Pontian Non-Representationalist Cognitive Science. 2002. 1.<\/p>\n https:\/\/philpapers.org\/archive\/DREAPO.pdf<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det finns en inbiten ide om hur vi l\u00e4r oss nya saker som g\u00e5r ut p\u00e5 att inl\u00e4rning handlar om att ackumulera kunskap. Det vill s\u00e4ga att vi, d\u00e5 vi l\u00e4r oss, st\u00e4ndigt intar mer och mer kunskap. Och att den h\u00e4r ackumuleringen, \u00f6kningen av m\u00e4ngden kunskap (fakta, information) sedan g\u00f6r oss kapabla att handla […]<\/p>\n","protected":false},"author":171,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[],"class_list":["post-1221","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1221","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/171"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1221"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1221\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1227,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1221\/revisions\/1227"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1221"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1221"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1221"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}