Enligt v\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationens (WHO) rapport fr\u00e5n april 2019 har 700 000 m\u00e4nniskor d\u00f6tt av bakterier och virus som \u00e4r resistenta mot mediciner (www.who.int\/antimicrobial-resistance\/interagency-coordination-group\/final-report). Den hotande prognosen uppskattar motsvarande siffra f\u00f6r \u00e5r 2050 till 10 miljoner. Eftersom det uppskattas att en fj\u00e4rdedel av offren skulle bo i rika industril\u00e4nder g\u00e4ller detta hot g\u00e4ller inte enbart ok\u00e4nda m\u00e4nniskor i fj\u00e4rran l\u00e4nder, utan oss sj\u00e4lva. Antibiotikaresistens \u00e4r ett stort hot mot m\u00e4nskligheten och det kr\u00e4vs f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r att inte bakterieinfektioner som idag kan botas med antibiotika skall bli d\u00f6dliga sjukdomar. Men, det \u00e4r inte enbart antibiotikaresistenta bakterier som \u00e4r ett hot f\u00f6r oss. Virusepidemier har varit f\u00f6r\u00f6dande i historien, vi har varit med om b\u00e5de katastrofala epidemier och n\u00e4ra-\u00f6gat-situationer i modern tid, och epidemier kommer att utg\u00f6ra hot i framtiden.<\/p>\n
Virus kan inte f\u00f6r\u00f6ka sig sj\u00e4lva, utan \u00e4r beroende av v\u00e4rdorganismens celler. Virus som smittar m\u00e4nniskan m\u00e5ste allts\u00e5 komma in i cellerna f\u00f6r att f\u00f6r\u00f6ka sig. Virus best\u00e5r av arvsmassa i form av DNA och RNA, antingen som s\u00e5dant eller inkapslat i ett skyddande proteinskal. I virusets arvsmassa ing\u00e5r gener som beh\u00f6vs f\u00f6r att viruset skall kunna spridas. D\u00e5 viruset kommer in i m\u00e4nniskans celler l\u00e4ses dessa gener av p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som de egna m\u00e4nniskogenerna l\u00e4ses av. Och p\u00e5 detta s\u00e4tt anv\u00e4nder viruset v\u00e5rt system f\u00f6r att bilda byggstenar f\u00f6r sin egen del, som en mycket enkel parasit. Antibiotika fungerar genom att f\u00f6rst\u00f6ra bakterieceller, men har ingen effekt p\u00e5 virus. Hur d\u00f6dar vi d\u00e5 virus utan att d\u00f6da v\u00e5ra egna celler?<\/p>\n
Det finns virusf\u00f6rst\u00f6rande l\u00e4kemedel, men f\u00f6r att ha \u00f6nskad effekt m\u00e5ste dessa oftast tas i b\u00f6rjan av en infektion, f\u00f6r att attackera viruspartiklarna innan de g\u00f6mt sig i v\u00e4rdorganismens celler. En annan strategi f\u00f6r att bota virusinfektioner inneb\u00e4r aktivering av cellernas egna immunf\u00f6rsvar mot virus, b\u00e5de som medicinering och i f\u00f6rebyggande syfte som vaccin. N\u00e4r ett virus infekterar en m\u00e4nniskocell kommer viruspartikeln att k\u00e4nnas igen och cellen kommer att aktivera en m\u00e4ngd strategier f\u00f6r att utpl\u00e5na inkr\u00e4ktaren. Det produceras enzymer som klyver s\u00f6nder viruspartiklarna och avl\u00e4sning av virusgenerna inhiberas. V\u00e5rt immunf\u00f6rsvar \u00e4r fiffigt och de flesta g\u00e5nger klarar det av att f\u00f6rsvara sig, men det kr\u00e4vs att antalet angripande sjukdomsalstrare inte \u00e4r \u00f6verv\u00e4ldigande och att immunf\u00f6rsvaret fungerar optimalt.<\/p>\n
Tyv\u00e4rr har virus en f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6r\u00e4ndra sin egna arvsmassa mycket snabbt, b\u00e5de genom mutationer och genom att samverka med andra virussorter. Det h\u00e4r betyder att varje infektion ger viruset en chans till f\u00f6r\u00e4ndring, och om olika sorters virus r\u00e5kar infektera samma cell finns dessutom en chans f\u00f6r viruspartiklarna att byta ut gener med varandra. Varje f\u00f6r\u00e4ndring som ger viruset en f\u00f6rdel vid infektion, varje f\u00f6r\u00e4ndring som g\u00f6r den sv\u00e5rare f\u00f6r cellen att uppt\u00e4cka viruset \u00a0och varje f\u00f6r\u00e4ndring som g\u00f6r viruset mindre k\u00e4nsligt mot kroppens antivirusmolekyler och mot l\u00e4kemedel, g\u00f6r viruset lite farligare f\u00f6r v\u00e4rden. Och ju fler g\u00e5nger viruset infekterar en cell, desto fler chanser att \u00f6ka sin potens har det, och ju fler v\u00e4rdar, eller m\u00e4nniskor som finns tillg\u00e4ngliga, desto oftare kommer detta att ske.<\/p>\n
Vad kan vi d\u00e5 g\u00f6ra f\u00f6r att motverka utvecklingen av resistenta sjukdomsalstrare? Ju mer frekvent kontakten m\u00e4nniskor emellan \u00e4r, ju t\u00e4tare vi befolkar oss i st\u00e4der, desto l\u00e4ttare har sjukdomsalstrande bakterier och virus chansen att smitta oss, att \u00f6ka sin resistens och d\u00e4rmed \u00e4ven bilda livskraftigare populationer. Vi skall d\u00e4rmed se till att vi inte uts\u00e4tter andra m\u00e4nniskor f\u00f6r smitta d\u00e5 vi \u00e4r sjuka. Vi skall inte \u00e4ta antibiotika om vi lider av virusinfektioner, eftersom det inte har n\u00e5gon effekt. Vi m\u00e5ste genast sluta anv\u00e4nda antibiotika som tillv\u00e4xtfaktor f\u00f6r boskap. Vi ska allts\u00e5 inte konsumera k\u00f6tt eller mejeriprodukter som h\u00e4rstammar fr\u00e5n djur som \u00e4r uppvuxna p\u00e5 en diet inneh\u00e5llande antibiotika som kosttillskott (eller v\u00e4lja att sluta konsumera k\u00f6tt). Vaccin aktiverar kroppens egna naturliga immunf\u00f6rsvar och f\u00f6rhindrar b\u00e5de oss fr\u00e5n att bli sjuka och d\u00e4rmed virus fr\u00e5n att anv\u00e4nda v\u00e5ra kroppar till sin egen nytta. Vi skall utveckla nya vaccin och vi skall anv\u00e4nda dessa. Och jag som \u00e4r cellbiolog skall dessutom forts\u00e4tta forska i hur v\u00e5rt immunf\u00f6rsvar fungerar, hur sjukdomsalstrana manipulerar v\u00e5ra celler och hur vi kan p\u00e5verka immunitet mot sjukdomsalstrare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Enligt v\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationens (WHO) rapport fr\u00e5n april 2019 har 700 000 m\u00e4nniskor d\u00f6tt av bakterier och virus som \u00e4r resistenta mot mediciner (www.who.int\/antimicrobial-resistance\/interagency-coordination-group\/final-report). Den hotande prognosen uppskattar motsvarande siffra f\u00f6r \u00e5r 2050 till 10 miljoner. Eftersom det uppskattas att en fj\u00e4rdedel av offren skulle bo i rika industril\u00e4nder g\u00e4ller detta hot g\u00e4ller inte enbart ok\u00e4nda m\u00e4nniskor […]<\/p>\n","protected":false},"author":605,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[127],"tags":[153,155,154,152],"class_list":["post-1466","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskarbloggare","tag-bakterier","tag-resistens","tag-vaccin","tag-virus"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1466","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/605"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1466"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1466\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1469,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1466\/revisions\/1469"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1466"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1466"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1466"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}