![\"Charlotta](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/files\/2018\/12\/Hilli.jpg\")
<\/a>Under h\u00f6sten har jag f\u00f6rel\u00e4st i olika sammanhang om<\/span> digital didaktik.<\/span><\/a> Didaktik \u00e4r l\u00e4rarens vetenskap och redskap f\u00f6r att granska, planera och reflektera \u00f6ver undervisningen. Didaktiken har alltid en teoretisk och en praktisk dimension. Den mer teoretiska bildningstanken \u00e4r t\u00e4tt sammanl\u00e4nkad med didaktiken som f\u00f6ruts\u00e4tter en autonom och reflekterande l\u00e4rare och m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r en fritt reflekterande och kreativ studerande. H\u00e4r skissar jag p\u00e5 en id\u00e9 f\u00f6r digital didaktik och erbjuder l\u00e4rare n\u00e5gra f\u00f6rhoppningvis relevanta fr\u00e5gor.<\/span><\/p>\nDigital didaktiska fr\u00e5gor:<\/b><\/p>\n \u00c4r Comenius den f\u00f6rsta didaktikern?<\/strong><\/p>\n Johann Amos Comenius (p\u00e5 tjeckiska <\/span>Jan Amos Komensk\u00fd) <\/span>skrev Didactica Magna (1628\/1638) i exil mitt under det 30-\u00e5riga kriget.\u00a0 Hans devis var ”<\/span>Omnes omnia omnin\u00f3”.\u00a0 <\/span>Eetu Pikkarainen (2012)<\/span><\/a> sammanfattar den som att alla m\u00e4nniskor (oavsett k\u00f6n och bakgrund) har r\u00e4tt till en djupg\u00e5ende (inte bristf\u00e4llig eller ytlig) kunskap om allt (Gud och universum). Verkets m\u00e5lgrupp \u00e4r l\u00e4rare och inneh\u00e5ller praktiska r\u00e5d och teoretiska \u00f6verv\u00e4ganden. I verket <\/span>Orbis Sensualium Pictus (1658, The World in Pictures)<\/span> inkluderade han revolutionerande nog texter p\u00e5 latin och tjeckiska och bilder f\u00f6r att illustrera hur barn l\u00e4r sig spr\u00e5k.<\/span><\/p>\n N\u00e4r jag ber kursdeltagare analysera delar av Comenius verk \u00e4r de vanligtvis \u00f6verraskade \u00f6ver hur modern han var n\u00e4r det g\u00e4ller undervisning. Han ans\u00e5g att alla oavsett bakgrund och k\u00f6n har r\u00e4tt till grundl\u00e4ggande och andra stadiets utbildning, medan de mest beg\u00e5vade ska ha r\u00e4tt till universitetsutbildning. Pikkarainen menar dock att Comenius var ett barn av sin tid och hans syn p\u00e5 bildning var att m\u00e4nniskan ska vara s\u00e5 sanningsenlig som m\u00f6jligt gentemot bilden av Gud (imago Dei). <\/span>Sven-Eric Liedman <\/span><\/a>po\u00e4ngterar att denna version av bildning inneb\u00e4r ett fastst\u00e4llt (kristet) ideal f\u00f6r eller ett m\u00e5l med processen. Den moderna synen p\u00e5 bildning inneb\u00e4r en fri, kreativ och \u00f6ppet reflekterande process utan f\u00f6rutbest\u00e4mda m\u00e5l.<\/span><\/p>\n Ur didaktisk synvinkel finns det en sp\u00e4nning mellan det inneh\u00e5ll som ska l\u00e4ras och individens subjektiva process att f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5llet. Bildning har generellt f\u00f6rknippats med litteratur, konst och filosofi och d\u00e4rmed har inneh\u00e5llet f\u00e5tt en humanistisk pr\u00e4gel. Begreppet har st\u00f6tts och bl\u00f6tts i flera hundra \u00e5r. Det har kritiserats f\u00f6r att vara elitistiskt, h\u00f6gborgerligt, v\u00e4rldsfr\u00e5nv\u00e4nt och totalt oanv\u00e4ndbart. \u00c4nd\u00e5 finns det kvar och finska statsr\u00e5det beskriver <\/span>kunskap, bildning och innovation<\/span><\/a> som m\u00e5ls\u00e4ttningar med den finl\u00e4ndska utbildningen fram till \u00e5r 2030.<\/span><\/p>\n Berlinmodellen eller tysk systematik?<\/strong><\/p>\n Paul Heimann \u00e4r den tyska l\u00e4rarutbildaren som egentligen inte ville skriva fram en bildningsteoretisk didaktik, men som \u00e4nd\u00e5 gjorde det <\/span>(Jank & Meyer, 2003)<\/span><\/a>. Han utvecklade sin modell i V\u00e4stberlin under 1960-talet i samarbete med Wolfgang Schulz och Gunter Otto. Modellen innefattar bekanta begrepp ur didaktiken n\u00e4mligen inneh\u00e5ll (vad?), syfte (varf\u00f6r?), metod (hur?). Det finns antropogena\/m\u00e4nskliga faktorer som kursdeltagare inte kan p\u00e5verka exempelvis sin socioekonomiska eller spr\u00e5kliga bakgrund, men ocks\u00e5 f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rst\u00e5 inneh\u00e5llet p.g.a. \u00e5lder och erfarenhet. Sociokulturella f\u00f6ruts\u00e4ttningar kan handla om sociala och\/eller psykologiska faktorer som r\u00f6r undervisningsgruppens sammans\u00e4ttning men ocks\u00e5 samh\u00e4lleliga eller h\u00f6gskolespecifika strukturer som pr\u00e4glar undervisningen.\u00a0<\/span><\/p>\n Filmer, animationer, 3D modeller eller virtuella simuleringar m\u00e5ste ocks\u00e5 knytas an till inneh\u00e5llet. Digital teknik anv\u00e4nds ibland p.g.a. Wow-faktorn – om det \u00e4r nytt och annorlunda kommer studerande s\u00e4kert att tycka att det \u00e4r sp\u00e4nnande. Didaktiken fr\u00e5gar ist\u00e4llet om kursdeltagarna kommer att l\u00e4ra sig inneh\u00e5llet och f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r det \u00e4r relevant genom mediet?<\/span><\/p>\n pic.twitter.com\/whMXMSSZHQ<\/a><\/p>\n — The Pedagogical Panda (@PedagogyPanda) May 2, 2019<\/a><\/p><\/blockquote>\n\n
![\"\"](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/files\/2019\/12\/Heimann-Didaktik-bild-300x275.png\")
<\/a>Heimann och Comenius ins\u00e5g mediets – bilder och r\u00f6rliga bilders – betydelse. Inom didaktiken ska l\u00e4raren reflektera \u00f6ver intentionen med och temat f\u00f6r undervisningen (vad- och varf\u00f6r-fr\u00e5gorna). N\u00e4r Comenius inkluderade bilder i sitt spr\u00e5kdidaktiska verk hade han en klar intention med hur bilderna och texterna h\u00e4ngde samman s\u00e5 att de st\u00f6der elevens spr\u00e5kliga utveckling. Det f\u00f6ruts\u00e4tter att l\u00e4raren har kunskap om \u00e4mnesinneh\u00e5llet och \u00e4ven bildens inneh\u00e5ll s\u00e5 att den passar in i undervisningens struktur och \u00e4r anpassat till elevens \u00e5lder och bakgrund.<\/span><\/p>\n\n