{"id":1857,"date":"2021-06-03T18:00:41","date_gmt":"2021-06-03T15:00:41","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/?p=1857"},"modified":"2021-06-05T11:58:53","modified_gmt":"2021-06-05T08:58:53","slug":"battre-inhemska-och-hemska-sprak","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2021\/06\/03\/battre-inhemska-och-hemska-sprak\/","title":{"rendered":"B\u00e4ttre inhemska och hemska spr\u00e5k"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Pga v\u00e4rldsm\u00e4starskapet \u00a0i ishockey har jag l\u00e4st finska massmedia mera \u00e4n vanligt\u00a0 &#8211; regelbundet\u00a0 l\u00e4ser jag endast \u00c5bo Underr\u00e4ttelser (\u00c5U, Finlands \u00e4ldsta tidning) och Pargas Kung\u00f6relser (PK) p\u00e5 svenska samt Le Monde p\u00e5 franska och Die Welt p\u00e5 tyska och The Jerusalem Post p\u00e5 engelska. Man l\u00e4ser det man vill och ser, \u00e4ven utanf\u00f6r ishockeysf\u00e4ren. Jag \u00e4r djupt oroad \u00f6ver den snabba degraderingen av de fina finska och svenska spr\u00e5ken i massmedia.<\/p>\n<p>N\u00e5gra exempel:<\/p>\n<p>Me menn\u00e4\u00e4n ja voitetaan Ven\u00e4j\u00e4 (lyckligtvis inte \u2019ryss\u00e4t\u2019) skriver man i ishockeykommentarerna. Detta liknar president U.K. Kekkones hatagenda innan han finlandiserade sig \u00a0f\u00f6re andra v\u00e4rldskrigets slut och passerade sina v\u00e4nner till f\u00e4ngelse efter en tvivelaktig krigsansvatighetsprocess. Texten borde lyda \u00a0\u2019menemme ja voitamme Ven\u00e4j\u00e4n\u2019 eller \u2019l\u00e4hdemme puolustustaisteluun voittaaksemme Ven\u00e4j\u00e4n\u2019 eller (poetiskt och f\u00f6rsiktigt finlandiserat) \u2019l\u00e4hdemme ennakkoluulottomasti otteluun rannattoman Ven\u00e4j\u00e4nmaan kanssa\u2019<\/p>\n<p>Nyligen l\u00e4ste jag \u00a0i kv\u00e4llstidningarna att \u2019Suomen peliote lev\u00e4hti k\u00e4sist\u00e4\u2019 \u2013 menar man verkligen att det finska landslaget tog en vilopaus (\u2019lev\u00e4ht\u00e4\u00e4\u2019= \u2019vila en kort stund\u2019)? \u00a0Jag tror att skribenten menade\u00a0 \u2019levisi k\u00e4sist\u00e4\u2019 eller (i talspr\u00e5k) \u2019levahti k\u00e4sist\u00e4\u2019 (vilket i och f\u00f6r sig \u00e4r helt acceptabelt, \u2019levahtaa\u2019 menar i talspr\u00e5ket att man tappar kontrollen p\u00e5 n\u00e5got).<\/p>\n<p>Vidare ropas det: Meid\u00e4n teami voittaa aina !\u00a0 (Vi besegrar alltid!) Borde vara: Meid\u00e4n joukkueemme\/ryhm\u00e4mme voittaa aina. I finska spr\u00e5ket existerar possessivsuffix, men i vissa andra \u00f6stersj\u00f6finska spr\u00e5k som estniska finns det inte: Meie kollektiiv v\u00f6itab j\u00e4lle, v\u00f6itab alati!<\/p>\n<p>Nostalgi:<\/p>\n<p>En av mina mammas kunder och v\u00e4nner i Pargas var \u00e4ldre gymnasielektor, filosofie magister Hedvig Ljungqvist-Skarp som av eleverna kallades Limpan. Hon kunde s\u00e4rskilja mellan skriftspr\u00e5k, talspr\u00e5k och dialekt. F\u00f6r henne kom den finska grammatiken alltid f\u00f6rst (f\u00f6r att maximera resultaten i studentskrivningarna), men i privata sammanhang pratade hon g\u00e4rna dialekt. Hon sade till min mamma: te prouva Salmi olet Laitla-Uurenkaupungi pualest niinko mn\u00e4\u00e4ki ole\u00a0 (lektorn var f\u00f6dd i Nystad). Si\u00e4t mn\u00e4\u00e4ki ole mut ole jo kaua Paraisil ollu, svarade min mamma en aning blygsamt. Ibland pratade v\u00e4nnerna \u00a0svenska sinsemellan, ibland den Nystadska dialekten. I alla fall,\u00a0 den legendariska lektorn ville utbilda en finlandsvensk intelligentsia som kan perfekt fin finska i skrift. Hon t\u00e4nkte p\u00e5 elevernas framg\u00e5ng i arbetslivet, men undervisningsmetoderna var minst sagt brutala.<\/p>\n<p>Vidare iakttagtagelser:<\/p>\n<p>Jag har \u00f6verg\u00e5tt till att l\u00e4sa Aftonbladet i Sverige och checkat spr\u00e5ket d\u00e4r. Anglicismen \u00e4r en sjukdom i den v\u00e4stra rikshalvan, d\u00e4r alla m\u00f6jliga \u2019check in\u2019, \u2019insiders\u2019, \u2019honey moon, &#8217;gejter&#8217; och &#8217;sjter&#8217;\u2019 f\u00f6rekommer i st\u00e4llet f\u00f6r skandinaviska begrepp. I Sverige tycks man nuf\u00f6rtiden ers\u00e4tta m\u00e5nga prepositioner med \u2019p\u00e5\u2019 . P\u00e5 detta s\u00e4tt \u00a0blir det l\u00e4ttare f\u00f6r invandrare: jag lever i huset, tomten \u00e4r p\u00e5 \u00c5bo slott, Mikael Agricola studerade vid Wittenbergs universitet, i g\u00e5r var vi\u00a0 p\u00e5 bes\u00f6k hos Karlssons&#8230; Ers\u00e4tt allting\u00a0 med \u2019p\u00e5\u2019 \u2013 \u00e0 vot! Detta \u00e4r n\u00e5gonting att fundera f\u00f6r Svenska Akademien, d\u00e4r de b\u00e4sta kulturprofilerna inom den skandinaviska sf\u00e4ren\u00a0 torde finnas tillg\u00e4ngliga. Det finsk-ugriska samfundet har givit tre viktiga l\u00e5nord till det svenska spr\u00e5ket: pojke, talko och perkele!<\/p>\n<p>Jag \u00f6nskar alla l\u00e4sare en kreativ sommar, t\u00e4nk p\u00e5 spr\u00e5ket!<\/p>\n<p>Tapio Salmi<\/p>\n<p>Skribenten \u00e4r akademiprofessor (FA) och professor i kemisk reaktionsteknik (\u00c5A)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Pga v\u00e4rldsm\u00e4starskapet \u00a0i ishockey har jag l\u00e4st finska massmedia mera \u00e4n vanligt\u00a0 &#8211; regelbundet\u00a0 l\u00e4ser jag endast \u00c5bo Underr\u00e4ttelser (\u00c5U, Finlands \u00e4ldsta tidning) och Pargas Kung\u00f6relser (PK) p\u00e5 svenska samt Le Monde p\u00e5 franska och Die Welt p\u00e5 tyska och The Jerusalem Post p\u00e5 engelska. Man l\u00e4ser det man vill och ser, \u00e4ven utanf\u00f6r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1857","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1857","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1857"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1857\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1863,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1857\/revisions\/1863"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1857"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1857"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1857"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}