{"id":199,"date":"2012-10-24T09:00:14","date_gmt":"2012-10-24T06:00:14","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/?p=199"},"modified":"2012-10-24T09:00:14","modified_gmt":"2012-10-24T06:00:14","slug":"kvalitet-genom-helheter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2012\/10\/24\/kvalitet-genom-helheter\/","title":{"rendered":"Kvalitet genom helheter"},"content":{"rendered":"

Skribenter: Greta Wistbacka och Katarina Kiiskinen<\/p>\n

Torsdagen den 4.10 samlades personal, alumner och studerande vid Institutionen f\u00f6r psykologi och logopedi i Raseborg f\u00f6r att under ett tv\u00e5dagars seminarium diskutera och utveckla utbildningarna. Med p\u00e5 seminariet fanns \u00e4ven kliniskt verksamma psykologer, psykoterapeuter och talterapeuter, b\u00e5de \u00e4ldre och mera nyligen utexaminerade. Seminariet var en del av det p\u00e5g\u00e5ende kvalitetsenhetsprojektet vid IPL.<\/p>\n

<\/p>\n

Institutionen f\u00f6r Psykologi och Logopedi \u00e4r en av \u00c5bo Akademis toppenheter inom utbildning och har beviljats medel f\u00f6r att kunna utveckla kvaliteten i utbildningen. Det egentliga arbetet k\u00f6rde ig\u00e5ng f\u00f6r ett \u00e5r sedan d\u00e5 det h\u00f6lls ett kick-off seminarium i Rimito d\u00e5 personal, studerande och alumni arbetade med de delomr\u00e5den som toppenhetsans\u00f6kan hade identifierat som utvecklingsomr\u00e5den. Kick-off seminariet lade grunden till det fortsatta arbetet. Mindre grupper har under \u00e5rets g\u00e5ng jobbat med olika projekt. Projektkoordinator Joachim Johansson i samklang med prefekt Pekka Santtila har haft \u00f6verblicken, men i projekten har ocks\u00e5 m\u00e5nga studerande och nyligen utexaminerade varit inblandade.<\/p>\n

M\u00e5nga saker hade hunnit h\u00e4nda sedan ifjol vilket gav utm\u00e4rkta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r h\u00f6stens seminarium; Kvalitetsutvecklingsprojektet ligger inf\u00f6r det skedet d\u00e5 de strategiska besluten skall fattas varefter de st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringarna sedan s\u00e5 sm\u00e5ningom skall bli verklighet. Kvalitet bygger f\u00f6r det f\u00f6rsta p\u00e5 en n\u00e5gorlunda enhetlig pedagogisk helhetsvision. F\u00f6r att diskutera en utbildning som helhet beh\u00f6ver man ocks\u00e5 diskutera delarna, kurserna och inneh\u00e5llet, medan fokus p\u00e5 undervisningss\u00e4tt och didaktiska gr\u00e4srots\u00e5tg\u00e4rder och -metoder l\u00e4ggs vid ett senare skede. Helheterna och utvecklingsbehoven ser mycket olika ut p\u00e5 de tv\u00e5 \u00e4mnena och d\u00e4rf\u00f6r var det naturligt att \u00e4mnet logopedi f\u00f6ljde sin agenda och \u00e4mnet psykologi f\u00f6ljde sin.<\/p>\n

\"\"<\/a>Bild: Forskare, PeM och EM Christa Tigerstedt ger en inledande f\u00f6rel\u00e4sning i pedagogiskt ledarskap.<\/em><\/p>\n

Praktik och m\u00e5ngfald i fokus f\u00f6r \u00e4mnet logopedi<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Undervisningsprogrammet i logopedi vid \u00c5bo Akademi startade \u00e5r 2005, och varje \u00e5r tas det in upp till 14 nya studerande. Studier i logopedi skiljer sig fr\u00e5n m\u00e5nga andra universitetsutbildningar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att antalet studiepo\u00e4ng som ska avl\u00e4ggas i huvud\u00e4mnet \u00e4r fler \u00e4n p\u00e5 de flesta andra \u00e4mnen. Alla l\u00e4ser samma bi\u00e4mnen och antalet valbara studiepo\u00e4ng \u00e4r litet. Det inneb\u00e4r att alla talterapeuter i Finland, \u00e5tminstone som utexaminerats p\u00e5 senare \u00e5r, har motsvarande och r\u00e4tt omfattande kunskaper n\u00e4r de f\u00e5r sin legitimering.<\/p>\n

Strukturen f\u00f6r utbildningen \u00e4r ganska l\u00e5ngt densamma som p\u00e5 de fyra \u00f6vriga universiteten i Finland d\u00e4r man kan studera \u00e4mnet. I slutskedet av utbildningen g\u00f6r alla studerande en fyra m\u00e5nader l\u00e5ng klinisk praktik, som handleds av en talterapeut p\u00e5 praktikplatsen. Praktiken kan g\u00f6ras p\u00e5 till exempel sjukhus, h\u00e4lsov\u00e5rdscentraler eller andra instanser som erbjuder talterapitj\u00e4nster. Innan den studerande kan inleda sin l\u00e5nga praktik b\u00f6r han\/hon ha haft \u00e5tminstone fyra korta praktiker, och har d\u00e4rmed under handledning planerat och gett talterapi \u00e5t minst fyra klienter. De korta praktikerna kan handledas antingen av en talterapeut vid \u00e4mnet (professor, lektor, universitetsl\u00e4rare eller doktorand) eller av en talterapeut utanf\u00f6r universitetet.<\/p>\n

Eftersom praktikperioderna \u00e4r en s\u00e5 stor och viktig del av utbildningen valde \u00e4mnet att under kvalitetsenhetsseminariet satsa p\u00e5 att identifiera problemomr\u00e5den och utvecklingsm\u00f6jligheter f\u00f6r dem. Fokus l\u00e5g i synnerhet p\u00e5 att kartl\u00e4gga hur \u00e4mnet kan st\u00f6da handledare utanf\u00f6r universitetet, och hur man kan skapa de b\u00e4sta m\u00f6jliga f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att talterapeuter ska vara motiverade att ta emot studerande p\u00e5 praktik. Under torsdagskv\u00e4llen diskuterades ocks\u00e5 i vilken m\u00e5n m\u00e5ngfald och genus tas i beaktande i utbildningen och vilka problem man kan st\u00f6ta p\u00e5 som talterapeut\/logopedistuderande.<\/p>\n

Som en del av kvalitetsprojektet har doktorand Jenny Lindman och amanuens Emma Kallvik g\u00e5tt en handledarkurs i problembaserat l\u00e4rande (PBL). PBL anv\u00e4nds flitigt inom olika utbildningar i synnerhet i Sverige. Metoden anv\u00e4nds p\u00e5 prov f\u00f6r tillf\u00e4llet i en av logopedins \u00e4mneskurser. Lindman och Kallvik ledde fredagens diskussioner med hj\u00e4lp av PBL-struktur, vilket visade sig vara ett effektivt s\u00e4tt att identifiera problem och diskutera fram potentiella l\u00f6sningar.<\/p>\n

\"\"<\/a>Bild: Doktorand Jenny Lindman grupperar nyckelord som diskussionsgruppen ansett vara relevanta f\u00f6r diskussionen kring praktik och handledning<\/em><\/p>\n

St\u00e4mningen under seminariet var mycket positiv och allas \u00e5sikter h\u00f6rdes och beaktades. Diskussionerna ledde fram till m\u00e5nga konkreta f\u00f6rslag p\u00e5 hur man kan f\u00f6rb\u00e4ttra situationen f\u00f6r handledare och studerande. Samtliga n\u00e4rvarande var \u00f6verens om att det st\u00f6rsta utvecklingsbehovet ligger i informationsutbytet mellan \u00e4mnet och handledare p\u00e5 f\u00e4ltet. Torsdagens diskussion om m\u00e5ngfald och genus var ocks\u00e5 mycket givande, och ledde till att n\u00e5gra kursers inneh\u00e5ll och l\u00e4randem\u00e5l nu ska ses \u00f6ver och vid behov kompletteras. Arbetet med att verkst\u00e4lla \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6rslagen har redan kommit ig\u00e5ng, vilket \u00e4r en direkt f\u00f6ljd av att diskussionerna f\u00f6rdes p\u00e5 en praktisk niv\u00e5 med konkreta f\u00f6rb\u00e4ttringsf\u00f6rslag som m\u00e5l.<\/p>\n

\"\"<\/a>Bild: Talterapeuterna Therese Hannus (alumn fr\u00e5n \u00c5bo Akademi), Solveig Rask och Victoria Mankki funderar p\u00e5 vilka praktiska instruktioner handledare utanf\u00f6r universitetet beh\u00f6ver f\u00f6r att underl\u00e4tta bed\u00f6mningen av de studerandes prestationer s\u00e5 att den blir s\u00e5 r\u00e4ttvis och likv\u00e4rdig som m\u00f6jligt<\/em><\/p>\n

Utbildningsprogrammet i logopedi fungerar i allm\u00e4nnhet mycket bra och de allra flesta studerande \u00e4r mycket motiverade och trivs p\u00e5 \u00e4mnet. De utsomst\u00e5ende handledarna hade en positiv helhetsbild av att handleda studerande fr\u00e5n \u00c5A. N\u00e4r det mesta fungerar fint kan det vara utmanande att konkretisera vad som \u00e4nnu beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttras, men tack vare ett v\u00e4lstrukturerat f\u00f6rberedande arbete och engagerade deltagare blev diskussionen aldrig f\u00f6r abstrakt. Seminariet var mycket givande och uppskattat av alla inblandade. Den kanske st\u00f6rsta f\u00f6rdelen med att \u00e5ka bort \u00f6ver en natt \u00e4r att man hinner umg\u00e5s med de andra seminariedeltagarna ocks\u00e5 i lite mer avslappnade sammanhang. Utg\u00e5ngspunkterna till m\u00e5nga id\u00e9er och \u00e5tg\u00e4rdsf\u00f6rslag diskuterades redan vid middagsbordet p\u00e5 torsdagen, och vid frukosten p\u00e5 fredagen.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Fungerande helheter och ny pedagogisk filosofi inom \u00e4mnet psykologi<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Psykologutbildningen i Finland skall ge grundl\u00e4ggande f\u00e4rdigheter i psykologins olika delomr\u00e5den. I andra l\u00e4nder \u00e4r det vanligt att man antingen genast vid studiestarten eller efter kandidatniv\u00e5n specialiserar sig inom ett visst omr\u00e5de. Problemet med den Finska approachen \u00e4r att det kan l\u00e4mna den utexaminerade att k\u00e4nna sig inte vara expert p\u00e5 n\u00e5gonting. F\u00f6r en liten institution \u00e4r det en utmaning att erbjuda bredden (vilket sker bl.a. med hj\u00e4lp av utomst\u00e5ende timl\u00e4rare) utan att tappa hur alla delar h\u00e4nger ihop med varandra. L\u00f6sningen blev att se \u00f6ver mindre helheter och f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra kurser mera successivt sammanl\u00e4nkade s\u00e5 att kurser tydligare bygger p\u00e5 varandra \u2013 n\u00e5got som ocks\u00e5 skall synas i kursinneh\u00e5llet.<\/p>\n

Ett hett \u00e4mne inom psykologin \u00e4r evidensbasering. Kort och f\u00f6renklat handlar det om att f\u00f6rs\u00e4kra att den v\u00e5rd som ges \u00e4r den som har mest evidens inom forskningen att vara den mest effektiva f\u00f6r behandlingen av det symptomet. Det har ocks\u00e5 att g\u00f6ra med att som psykolog kunna bygga upp sin verksamhet s\u00e5 att man inte enbart baserar sig p\u00e5 \u201dmutu\u201d (fin. musta tuntuu<\/em>), vilket bevisligen kan leda till felaktiga beslut. Genom att l\u00e5ta den egna verksamheten ta formen av forskningar i mikro-skala d\u00e4r man t.ex. kan m\u00e4ta en behandlings effektivitet med hj\u00e4lp av pre- och posttest och genom att vara medveten om vanligt f\u00f6rekommande tankefel i kliniskt beslutsfattande kan man ha en mera informerad och mindre p\u00e5 k\u00e4nsla baserad utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r verksamheten. Inom utbildningen t\u00e4nker man att evidensbasering ocks\u00e5 handlar om att backa upp teorier med den senaste forskningen inom \u00e4mnet. Man skall kunna erbjuda evidens f\u00f6r det man l\u00e4r ut och l\u00e4ra studerande vara kritiska mot forskningen f\u00f6r att kunna se alternativa f\u00f6rklaringsmodeller. Att denna fr\u00e5gest\u00e4llning \u00e4r relevant har att g\u00f6ra med att psykologi \u00e4r en relativt ung vetenskap som kan kritiseras ha ett f\u00f6rflutet d\u00e4r dessa ideal f\u00f6r verksamheten, forskningen och teoribildningen inte alltid varit sj\u00e4lvklara. Likv\u00e4l t\u00e4vlar felaktiga \u201dcommon sense\u201d -uppfattningar och dubi\u00f6sa behandlingsformer om psykologins markomr\u00e5de.<\/p>\n

Seminariets huvudfokus l\u00e5g s\u00e5ledes vid att diskutera och f\u00f6resl\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i undervisningsplanen f\u00f6r psykologin vilka garanterar att utbildningen ger ett b\u00e4ttre grepp om ens expertis som psykolog. Likv\u00e4l l\u00e5g fokus vid att ge f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna fungera evidensbaserat i yrkeslivet genom att st\u00e4ndigt uppdatera sin kunskap i och med ny forskning.\u00a0 I praktiken skedde planeringsarbetet i mindre grupper.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bild: Benny Salo, doktorand vid psykologin f\u00f6rklarar f\u00f6r arbetsgruppen hur han t\u00e4nker sig att olika kurser bygger p\u00e5 varandra. H\u00e4r behandlas forskningsmetodik och liknande kurser.<\/em><\/p>\n

Resultatet \u00e4r ett f\u00f6rslag till nytt utbildningsprogram som snart skall behandlas av institutionsr\u00e5det. Ett t\u00e4nkes\u00e4tt som kommer att introduceras, och som har med en ny pedagogisk filosofi att g\u00f6ra, \u00e4r att l\u00e4ra ut om psykologisk behandling genom att bygga kurser kring fenomen. Tidigare har kurser byggt p\u00e5 behandlingsformen, det vill s\u00e4ga vilken teoribildning (t.ex. dynamisk eller kognitiv-behavioral psykoterapi) man haft som utg\u00e5ngspunkt. Detta nya s\u00e4tt skall g\u00f6ra det l\u00e4ttare att g\u00f6ra utbildningen \u00e4nnu mera evidensbaserad. Till\u00e4ggsfinansieringen kan hj\u00e4lpa till att se \u00f6ver kurshelheter, men skapar inte m\u00f6jligheter att ut\u00f6ka studiepo\u00e4ngsm\u00e4ngden eller \u00f6ka de totala resurserna f\u00f6r utbildningen markant, inte minst p\u00e5 grund av eventuella \u00f6kade framtida sparkrav. Man \u00e4r tvungen att arbeta med det man har.<\/p>\n

En konkret id\u00e9 som uppstod i grupparbetet var att man l\u00e4tt kunde skapa helheter som fungerade som rekommendationer om vilka kurser studerande intresserade av ett visst \u00e4mnesomr\u00e5de kunde ta f\u00f6r att \u00f6ka sin expertis inom det omr\u00e5det. En hel del valbara kurser erbjuds inom psykologin, men som studerande kan det vara sv\u00e5rt att planera n\u00e5gon tydlig helhet i de valbara studierna om man inte har ett klart bi\u00e4mne. Helheterna kunde inkludera kurser fr\u00e5n andra enheter inom \u00c5A, vid Turun Yliopisto eller via \u00d6ppna universitetet. Studerande som \u00e4r intresserade av arbets- och organisationspsykologi brukar exempelvis typiskt l\u00e4sa ocks\u00e5 en del organisation och ledning vid HH\u00c5A.<\/p>\n

P\u00e5 det stora hela var st\u00e4mningen p\u00e5 seminariet god vilket troligtvis har att g\u00f6ra med det tacksamma l\u00e4get: \u00e4nnu har man tid att p\u00e5verka och den m\u00f6jligheten har erbjudits b\u00e5de personal och studerande. Diskussionerna som f\u00f6rdes var utmanande och givande \u2013 i precis r\u00e4tt balans. God st\u00e4mning leder ocks\u00e5 till utveckling som inte kan tvingas fram. Under seminariet presenterade sig Alumnipuls \u2013f\u00f6reningen som fick sin b\u00f6rjan p\u00e5 seminariet f\u00f6rra \u00e5ret. Alumnipuls uppstod ur en situation d\u00e4r det l\u00e4nge funnits ett behov b\u00e5de fr\u00e5n institutionens och fr\u00e5n de verksamma, svenskspr\u00e5kiga psykologernas h\u00e5ll att skapa kontaktn\u00e4tverk. P\u00e5 seminariet ifjol fanns tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga samlade f\u00f6r att det vid sidan om det egentliga programmet ledde till att ta itu med saken. En liten pappersbit som cirkulerade vid middagen blev en intresselista.<\/p>\n

Med erfarenheter som dessa i bakfickan, \u00e4r det synd att konstatera att f\u00e5 institutioner vid \u00c5A har m\u00f6jlighet att p\u00e5 detta s\u00e4tt ta sig loss fr\u00e5n vardagen f\u00f6r att diskutera och planera helheter och d\u00e4refter dessutom ha resurserna att f\u00f6rverkliga planerna. Samtidigt finns det mycket man kan \u00e5stadkomma ocks\u00e5 med mindre f\u00f6r\u00e4ndringar. Ur v\u00e5r synvinkel ligger IPL:s f\u00f6rdelar i att man har god sammanh\u00e5llning, d\u00e4r man fr\u00e5gar om studerandes och undervisande personalens \u00e5sikt b\u00e5de ad hoc<\/em> och mera systematiskt via kursutv\u00e4rderingen, och i att man kr\u00e4ver mycket av studerande och undervisande personal, men samtidigt erk\u00e4nner allas f\u00f6rm\u00e5gor. Givetvis spelar \u00e4ven andra faktorer in, men dessa tv\u00e5 faktorer tyder, enligt oss, p\u00e5 den nyfiket unders\u00f6kande attityd som kristalliserades under seminariedagarna. Attityden leder ocks\u00e5 till att man kan komma bort fr\u00e5n tankesp\u00e5r s\u00e5som \u201ds\u00e5 h\u00e4r har jag alltid gjort\/det alltid varit\u201d. En nyfiket unders\u00f6kande attityd \u00e4r n\u00e5got som utnyttjas inom forskningen, s\u00e5 varf\u00f6r inte ta med den i hur man t\u00e4nker kring undervisningen?<\/p>\n

Greta Wistbacka, studerande i logopedi
\nKatarina Kiiskinen, studerande i psykologi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skribenter: Greta Wistbacka och Katarina Kiiskinen Torsdagen den 4.10 samlades personal, alumner och studerande vid Institutionen f\u00f6r psykologi och logopedi i Raseborg f\u00f6r att under ett tv\u00e5dagars seminarium diskutera och utveckla utbildningarna. Med p\u00e5 seminariet fanns \u00e4ven kliniskt verksamma psykologer, psykoterapeuter och talterapeuter, b\u00e5de \u00e4ldre och mera nyligen utexaminerade. Seminariet var en del av det […]<\/p>\n","protected":false},"author":16,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[23,56,61,66,82],"class_list":["post-199","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ipl-toppenhet-for-utbildning","tag-evidensbasering","tag-pbl","tag-praktik","tag-seminarium","tag-utbildningskvalitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/199","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/16"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=199"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/199\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=199"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=199"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=199"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}