{"id":319,"date":"2013-05-13T13:12:12","date_gmt":"2013-05-13T10:12:12","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/?p=319"},"modified":"2013-05-13T13:12:12","modified_gmt":"2013-05-13T10:12:12","slug":"mangkultur-i-studierna-ett-kursexperiment-over-amnes-och-universitetsgranserna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2013\/05\/13\/mangkultur-i-studierna-ett-kursexperiment-over-amnes-och-universitetsgranserna\/","title":{"rendered":"M\u00e5ngkultur i studierna – ett kursexperiment \u00f6ver \u00e4mnes- och universitetsgr\u00e4nserna"},"content":{"rendered":"

Denna v\u00e5r har magisterstuderande vid Institutionen f\u00f6r psykologi och logopedi f\u00e5tt delta i en ny, praktiskt inriktad kurs med m\u00e5ngkultur och flerspr\u00e5kighet i det kliniska arbetet som huvudtema. Kursen, som startade i b\u00f6rjan av \u00e5ret, har p\u00e5g\u00e5tt intensivt hela v\u00e5ren, och m\u00e5ndagen den 30.4 kulminerade slutspurten i ett avslutande seminarium d\u00e4r studerande fick presentera sina erfarenheter av kursexperimentet f\u00f6r l\u00e4rare och samarbetspartners.<\/p>\n

\u201dUtredning och behandling i en m\u00e5ngkulturell kontext\u201d riktade sig till b\u00e5de psykologi- och logopedistuderande i slutet av magisterstudierna och har f\u00f6rverkligats i samarbete med \u00c5bo universitets psykologi- och logopedi\u00e4mnen inom ramen f\u00f6r Turku School of Behavioural Sciences, ett samarbetsverk mellan de \u00e5bol\u00e4ndska universiteten, samt dagv\u00e5rdsf\u00f6reningen Sateenkaari Kotos tv\u00e5 daghem VillaSukka och Halikolo.<\/p>\n

Bakgrunden till kursens uppkomst \u00e4r det v\u00e4xande behovet av kunskap om flerspr\u00e5kighet och m\u00e5ngkulturell k\u00e4nnedom p\u00e5 arbetsmarknaden; i b\u00f6rjan av \u00e5r 2013 hade 13 % procent av \u00c5bos barn i daghems\u00e5ldern ett annat modersm\u00e5l \u00e4n finska och svenska och inom dagv\u00e5rden i \u00c5bo talas f\u00f6rutom svenska och finska 49 stycken andra spr\u00e5k. De psykologer och logopeder som i dagarna utexamineras kommer med st\u00f6rsta sannolikhet att f\u00f6rr eller senare arbeta med klienter som kommer fr\u00e5n en annan kulturell och spr\u00e5klig bakgrund \u00e4n den finl\u00e4ndska, men till dags dato har det inte funnits n\u00e5gra m\u00f6jligheter att i undervisningen speciellt beakta de s\u00e4rskilda fr\u00e5gor som aktualiseras n\u00e4r man arbetar med en klient som t.ex. inte beh\u00e4rskar finska och svenska eller som nyligen anl\u00e4nt till landet, kanske med flyktingstatus, och \u00e4nnu inte blivit bekant med vare sig spr\u00e5ket eller kulturen.<\/p>\n

Kursens syfte har f\u00f6ljaktligen varit att g\u00f6ra en kartl\u00e4ggning av ett barns spr\u00e5k- och inl\u00e4rningsf\u00e4rdigheter, p\u00e5 b\u00e5de finska och modersm\u00e5let, och genom detta bekanta studeranden med olika aspekter av det kliniska arbetet s\u00e5v\u00e4l g\u00e4llande det fysiska m\u00f6tet med en klient med m\u00e5ngkulturell bakgrund, den problematik som m\u00f6ter en person som kommer till Finland fr\u00e5n ett annat land samt den finl\u00e4ndska administrativa praxisen kring m\u00e5ngkulturellt klinikarbete.<\/p>\n

Kursen \u00e4r tudelad och inleddes med en r\u00e4cka g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sningar av experter inom olika delomr\u00e5den. Teman som har behandlats \u00e4r bland annat flerspr\u00e5kighet, barns roll i olika kulturer, de finl\u00e4ndska minoritetsreligionerna, samt hur man utf\u00f6r utredningar och behandlingar med hj\u00e4lp av tolk, b\u00e5de ur logoped-, psykolog- och tolksynvinkel. \u00c5bo stads representanter ber\u00e4ttade ocks\u00e5 under en g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning om stadens praxis i dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n

Kursdeltagarna har f\u00e5tt m\u00f6jlighet att reflektera \u00f6ver de s\u00e4rskilda villkor som g\u00e4ller i utredningssammanhang d\u00e4r klienten inte \u00e4r finl\u00e4ndsk: unders\u00f6kningsverktygen \u00e4r vanligtvis normerade f\u00f6r klienter med finl\u00e4ndsk bakgrund. I vilken omfattning kan man d\u00e5 anv\u00e4nda dessa n\u00e4r det g\u00e4ller personer fr\u00e5n andra kulturer och med annat modersm\u00e5l, och hur ska man tolka resultaten?<\/p>\n

Under kursens praktiska del har studerande delat in sig i par best\u00e5ende av en psykolog och en logoped och arbetat med varsitt barn, barnets f\u00f6r\u00e4ldrar, tolk och daghemspersonal. Under slutseminariet fick studerande ventilera sina erfarenheter av det praktiska arbetet. Via arbetet p\u00e5 daghemmen fick kursdeltagarna konkret erfarenhet av att jobba med barn och f\u00f6r\u00e4ldrar med en annan kulturbakgrund och ett annat modersm\u00e5l, vilket upplevts som kr\u00e4vande men l\u00e4rorikt \u2013 i en s\u00e5dan kontext st\u00e4lls helt annorlunda krav p\u00e5 kommunikations- och kontaktf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n

De praktiska arrangemangen st\u00e4ller h\u00f6gre krav \u00e4n vanligt p\u00e5 studerandes flexibilitet \u2013 varje tr\u00e4ff med barnet b\u00f6r schemal\u00e4ggas s\u00e5 att tiderna passar b\u00e5de studerande, daghem och tolk, och ibland \u00e4ven barnets f\u00f6r\u00e4ldrar, och de testverktyg som ska anv\u00e4ndas b\u00f6r bokas separat. Som i det kommande yrkeslivet \u00e4r det m\u00e5nga pusselbitar som m\u00e5ste falla p\u00e5 plats, och det har st\u00e4llvis varit utmanande att f\u00e5 allt att g\u00e5 ihop.<\/p>\n

Att arbeta med tolk och med en klient som har ett annat modersm\u00e5l \u00e4n finska eller svenska skapar m\u00e5nga utmaningar som kursdeltagarna konkret har f\u00e5tt konfrontera: man m\u00e5ste se till att informationen faktiskt vidaref\u00f6rmedlas p\u00e5 ett adekvat s\u00e4tt och att tolken har f\u00e5tt tillr\u00e4ckligt med bakgrundsinformation s\u00e5 att kommunikationen l\u00f6per. Tolkens yrkeskunnighet \u00e4r av avg\u00f6rande betydelse: hen m\u00e5ste kunna skapa kontakt till klienten och vara objektiv i f\u00f6rh\u00e5llande till denna \u2013 m\u00f6jligheten \u00e4r stor att en tolk f\u00f6r ett litet spr\u00e5komr\u00e5de personligen k\u00e4nner den som tolkas. I s\u00e5dana fall \u00e4r det viktigt att psykologen\/logopeden kan lita p\u00e5 att tolken inte s\u00e4ger s\u00e5dant som inte h\u00f6r till uppgiften, eller t.ex. hj\u00e4lper klienten under testningarna. Att d\u00f6ma av studerandes erfarenheter \u00e4r ett gott tolksamarbete avg\u00f6rande f\u00f6r hur arbetet med klienten fungerar.<\/p>\n

Oberoende av spr\u00e5k och kultur \u00e4r barn alltid barn, och kursdeltagarna har f\u00e5tt fundera \u00f6ver hur man b\u00e4st kan h\u00e5lla en fem\u00e5ring koncentrerad \u00e4nda till slutet av testsessionen: lek- och springpauser har varit standardinslag under m\u00f6tena med barnen. Stor sj\u00e4lvst\u00e4ndighet har kr\u00e4vts av kursdeltagarna i uppl\u00e4gget och planeringen av sessionerna, \u00e4ven om handledning getts. Friheten och m\u00f6jligheten till att \u201dt\u00e4nka sj\u00e4lv\u201d har b\u00e5de upplevts som tung och som en av kursens styrkor.<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ldrarna till de barn som deltog i kursen har \u00f6verlag varit mycket angel\u00e4gna om att f\u00e5 veta hur de p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt kan st\u00f6da sitt barns spr\u00e5kinl\u00e4rning, och nyfikna p\u00e5 vad som kommit fram i kartl\u00e4ggningen. Under ett feedbacktillf\u00e4lle med f\u00f6r\u00e4ldrarna i slutet av kursen har teamet gett rekommendationer om hur spr\u00e5kinl\u00e4rningen ytterligare kunde st\u00f6das i det specifika fallet. Generellt s\u00e4tt bygger en effektiv inl\u00e4rning av ett nytt spr\u00e5k p\u00e5 ett starkt modersm\u00e5l, vilket betyder att det ocks\u00e5 \u00e4r viktigt att hemspr\u00e5ket uppr\u00e4tth\u00e5lls, \u00e4ven om f\u00f6r\u00e4ldrarna i vissa fall varit s\u00e5 m\u00e5na om att barnet ska l\u00e4ra sig en god finska, att de \u00f6verg\u00e5tt till att tala finska med barnet \u00e4ven hemma.<\/p>\n

Att arbeta tillsammans i ett team med en person fr\u00e5n en annan studieinriktning har upplevts som mycket berikande; psykologers och logopeders fokus och s\u00e4tt att arbeta kan skilja sig mycket fr\u00e5n varandra, och genom att tillsammans utf\u00f6ra en kartl\u00e4ggning av ett barns inl\u00e4rningsf\u00e4rdigheter har studerande f\u00e5tt bredda synf\u00e4ltet och f\u00e5tt nya perspektiv p\u00e5 det kliniska arbetet. \u00c4ven om man som psykolog och talterapeut i yrkeslivet oftast jobbar i m\u00e5ngprofessionella team, \u00e4r detta den enda kursen under utbildningen d\u00e4r studerande har f\u00e5tt m\u00f6jlighet att \u00f6va sig p\u00e5 detta.<\/p>\n

Ocks\u00e5 samarbetet med \u00c5bo universitet har uppskattats \u2013 under kursen har svenska och finska smidigt talats om vartannat och i teamen ingick en person fr\u00e5n vartdera universitetet. F\u00f6rel\u00e4sarna har f\u00e5tt anv\u00e4nda det spr\u00e5k de sj\u00e4lva vill. Kursen fungerar som ett exempel p\u00e5 ett levande samarbete med grannuniversitetet och arbetslivet, som vi hoppas kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla i framtiden.<\/p>\n

Yasmin Nyqvist, kurskoordinator och amanuens, psykologi, IPL<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Via arbetet p\u00e5 daghemmen fick kursdeltagarna konkret erfarenhet av att jobba med barn och f\u00f6r\u00e4ldrar med en annan kulturbakgrund och ett annat modersm\u00e5l, vilket upplevts som kr\u00e4vande men l\u00e4rorikt \u2013 i en s\u00e5dan kontext st\u00e4lls helt annorlunda krav p\u00e5 kommunikations- och kontaktf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n","protected":false},"author":364,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[15,25,28,34,42,47,48,49,61,66,69,71,75,76,82],"class_list":["post-319","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ipl-toppenhet-for-utbildning","tag-arbetslivsanknytning","tag-expertis","tag-forelasning","tag-handledning","tag-larande","tag-mangkultur","tag-mangprofessionalitet","tag-metod","tag-praktik","tag-seminarium","tag-strukturer","tag-studier","tag-teori-praktik","tag-tid","tag-utbildningskvalitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/319","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/364"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=319"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/319\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=319"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=319"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=319"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}