{"id":484,"date":"2014-02-24T10:04:27","date_gmt":"2014-02-24T07:04:27","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/?p=484"},"modified":"2014-02-24T10:04:27","modified_gmt":"2014-02-24T07:04:27","slug":"fritt-fram-for-alternativa-examinationsformer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2014\/02\/24\/fritt-fram-for-alternativa-examinationsformer\/","title":{"rendered":"Fritt fram f\u00f6r alternativa examinationsformer!"},"content":{"rendered":"<p>Institutionen f\u00f6r psykologi och logopedi \u00e4r nu inne p\u00e5 sitt tredje \u00e5r som kvalitetsenhet inom utbildning. Efter att under det f\u00f6rsta \u00e5ret ha jobbat med strukturen och inneh\u00e5llet i respektive utbildningsprogram, har fokus detta \u00e5r legat p\u00e5 utveckling och implementering av nya pedagogiska metoder. Startskottet f\u00f6r detta var h\u00f6stens kvalitetsseminarium i Nagu, d\u00e4r experter fr\u00e5n Finland och Sverige f\u00f6rel\u00e4ste om alternativa pedagogiska metoder och examinationsformer (l\u00e4s mera om detta i IPL:s <a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/2013\/11\/19\/kvalitativ-examination\/\">blogginl\u00e4gg<\/a> om Naguseminariet daterat den 19 november 2013).\u00a0 De inspirerande f\u00f6rel\u00e4sningarna med p\u00e5f\u00f6ljande sm\u00e5gruppsarbeten fick flera l\u00e4rare att lockas till att prova nya alternativa examinationsformer, n\u00e5got som ocks\u00e5 studerande efterlyst genom \u00e5ren. Under \u00e5ret p\u00e5g\u00e5r ocks\u00e5 en institutionsanpassad modul i universitetspedagogik, ledd av professor Sari Lindblom-Yl\u00e4nne fr\u00e5n Helsingfors universitet. Under kursens g\u00e5ng arbetar l\u00e4rarna med egna kurser och projekt och uppmuntras inom ramen f\u00f6r kursen att utveckla och experimentera med de pedagogiska metoderna. Kursen har hittills varit popul\u00e4r bland l\u00e4rarna, som upplevt att den gett f\u00f6ruts\u00e4ttningar och tid att tillsammans med den egna gruppen och med experthj\u00e4lp fundera \u00f6ver de tekniker som anv\u00e4nds inom undervisning och examination samt deras \u00e4ndam\u00e5lsenlighet. Arbetet som l\u00e4rarna gjort under kursens g\u00e5ng kommer att presenteras och diskuteras p\u00e5 ett \u00c5A-allm\u00e4nt seminarium den 16 maj.<\/p>\n<p>Just nu p\u00e5g\u00e5r med andra ord experiment med alternativa examinationsformer i flera olika kurser. Den traditionella sluttentamen som varit vanlig \u00e4ven vid IPL upplevs ofta som o\u00e4ndam\u00e5lsenlig och rekommenderas inte enligt de senaste r\u00f6nen p\u00e5 det pedagogiska f\u00e4ltet. Det man borde str\u00e4va till att m\u00e4ta vid examinationen \u00e4r hur v\u00e4l studerande f\u00f6rm\u00e5r till\u00e4mpa den kunskap som l\u00e4rts ut. Denna aspekt kan inte m\u00e4tas i traditionell tent med utantill\u00e4sning.<\/p>\n<p>Nedan f\u00f6ljer ett axplock av examinationstekniker som just nu pr\u00f6vas p\u00e5 institutionen:<\/p>\n<p>&#8211; i en kurs om personlighetsutredning ordnades en \u00f6ppen debatt d\u00e4r studerande delades in i grupper f\u00f6r att argumentera f\u00f6r och emot anv\u00e4ndningen av projektiva test i kliniska utredningar. P\u00e5 detta s\u00e4tt fick studerande i praktiken oms\u00e4tta den kunskap de inh\u00e4mtat. Flera studerande s\u00e5g detta som sk\u00e4l att ytterligare l\u00e4sa in sig p\u00e5 forskning inom omr\u00e5det f\u00f6r att slipa sina argument. En panel ur personalen fungerade som expertkommentatorer vid tillf\u00e4llet.<\/p>\n<p>&#8211; p\u00e5 en f\u00f6rdjupad kurs i utredning av barns kognitiva funktioner och socioemotionella utveckling bestod examinationen av en muntlig tentamen d\u00e4r studerande delades in i grupper f\u00f6r att arbeta med riktiga fall och diskutera sig fram till resultatet. Sedan slogs grupperna ihop och fallen presenterades av grupperna varefter studerande fick se de riktiga utl\u00e5tandena och diskussionen fortsatte under ledning av de ansvariga l\u00e4rarna. Katarina Alanko, en av l\u00e4rarna p\u00e5 kursen, upplever att man p\u00e5 detta s\u00e4tt konkret fick se frukterna av sitt och studerandes arbete d\u00e5 man fick f\u00f6lja med hur de omsatte sina kunskaper i praktiken.<\/p>\n<p>&#8211; i kursen Neuropsykologi och kognitiv psykologi har l\u00e4raren pr\u00f6vat en s\u00e5 kallad \u201dfusklappteknik\u201d d\u00e4r studerande g\u00f6r skriftliga anteckningar inf\u00f6r varje f\u00f6rel\u00e4sningsg\u00e5ng som sedan f\u00e5r medtagas till tenten. Tekniken var ovan f\u00f6r flera kursdeltagare, men mottagandet har i regel varit positivt; m\u00e5nga har ocks\u00e5 uppgett att de inte vid tentamen sist och slutligen beh\u00f6vde fusklapparna, men att de varit till stor nytta under kursens g\u00e5ng. L\u00e4rare Petra Gr\u00f6nholm-Nyman har skrivit mer detaljerat om experimentet i ett <a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/2013\/12\/03\/alternativa-undervisningsformer-%E2%80%93-%E2%80%9Dfusklapp-systemet%E2%80%9D-ur-lararsynvinkel\/#comment-198\">inl\u00e4gg <\/a>daterat den 3 december 2014.<\/p>\n<p>&#8211; under en grundkurs i beteendevetenskaplig forskning fick studerande r\u00e4tta varandras uppsatser. Enligt l\u00e4raren Anna Soveri var det en l\u00e4rorik erfarenhet. Det visade sig \u00e4nd\u00e5 vara en f\u00f6r sv\u00e5r uppgift f\u00f6r studerande p\u00e5 grundkursniv\u00e5, \u00e4ven om de fick kriterier f\u00f6r bed\u00f6mningen. Kriterierna var uppenbarligen f\u00f6r vaga f\u00f6r m\u00e5lgruppen och dessutom syntes en klar tendens att ge h\u00f6ga vitsord. Utvecklingen av denna examinationsform forts\u00e4tter.<\/p>\n<p>&#8211; Inom logopedin har l\u00e4rare Pirkko Rautakoski anv\u00e4nt sig av partent under en av sina kurser. Det inneb\u00e4r att alla studerande f\u00e5r samma fr\u00e5gor men sedan delas upp i par i skilda rum d\u00e4r de tillsammans f\u00e5r formulera gemensamma skriftliga tentsvar under diskussion med varandra. Tekniken har f\u00e5tt bra respons av studerande som upplevt det som ett givande inl\u00e4rningstillf\u00e4lle.<\/p>\n<p>&#8211; Logopedin har ocks\u00e5 testk\u00f6rt den s\u00e5 kallade r\u00f6d penna\/bl\u00e5 penna-tekniken under en grundkurs i talvetenskaper. Tekniken inneb\u00e4r att studerande skriver skriftlig tentamen i vanlig ordning, men efter att de l\u00e4mnat in svaren och l\u00e4rarna korrigerat dem, f\u00e5r de tillbaka sina tenter och svaren g\u00e5s igenom p\u00e5 ett seminarium d\u00e4r studerande har m\u00f6jlighet att korrigera sina svar med en annan f\u00e4rgs penna. P\u00e5 detta s\u00e4tt str\u00e4var man efter en mer aktiv form av inl\u00e4rning.<\/p>\n<p>&#8211; p\u00e5 den engelska kursen i R\u00e4ttspsykologi har man redan i n\u00e5gra \u00e5rs tid anv\u00e4nt simulerad r\u00e4tteg\u00e5ng baserad p\u00e5 ett verkligt fall som examinationsform. I kursen deltar b\u00e5de juridik- och psykologistuderande, och i r\u00e4tteg\u00e5ngen fungerar psykologistuderande som experter \u00a0medan juridikstuderande sk\u00f6ter juristens bit. Kursen har varit en framg\u00e5ng bland studerande och f\u00e5tt mycket positiv feedback. Se <a href=\"http:\/\/web.abo.fi\/meddelanden\/studier_o_undervisning\/2011_06_mordet.sht\">artikel<\/a> i Meddelanden.<\/p>\n<p>Arbetet med de nya examinationsformerna utv\u00e4rderas och diskuteras kontinuerligt, inte minst vid seminarierna i universitetspedagogik och p\u00e5 personalm\u00f6ten. M\u00e5nga av metoderna testk\u00f6rs nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, och det \u00e4r givet att man inte p\u00e5 f\u00f6rhand kan veta hur v\u00e4l de l\u00e4mpar sig f\u00f6r specifika kurser och \u00e4mnesstoff; arbetet blir d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5de sp\u00e4nnande och l\u00e4rorikt och kommer f\u00f6rhoppningsvis att berika institutionen i framtiden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Institutionen f\u00f6r psykologi och logopedi \u00e4r nu inne p\u00e5 sitt tredje \u00e5r som kvalitetsenhet inom utbildning. Efter att under det f\u00f6rsta \u00e5ret ha jobbat med strukturen och inneh\u00e5llet i respektive utbildningsprogram, har fokus detta \u00e5r legat p\u00e5 utveckling och implementering av nya pedagogiska metoder. Startskottet f\u00f6r detta var h\u00f6stens kvalitetsseminarium i Nagu, d\u00e4r experter fr\u00e5n [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":364,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[24,39,41,42,49,75,79,82],"class_list":["post-484","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ipl-toppenhet-for-utbildning","tag-examinationsformer","tag-kompetensutveckling","tag-kvalitet","tag-larande","tag-metod","tag-teori-praktik","tag-undervisningsmetoder","tag-utbildningskvalitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/484","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/364"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=484"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/484\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=484"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=484"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=484"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}