Att \u00e4gna tid och energi p\u00e5 att v\u00e4lkomna och integrera de nya studenterna till universitetsv\u00e4rlden, det \u00e4r det som g\u00e5r under akronymen FYE. Begreppet och tankes\u00e4ttet kommer fr\u00e5n USA och har funnits ganska l\u00e4nge. En googling ger tr\u00e4ffar p\u00e5 enskilda universitets FYE-program, konferenser kring temat och vetenskapliga publikationer d\u00e4r effekterna av FYE granskats.<\/p>\n
Hos oss \u00e4r fenomenet ganska nytt. F\u00f6re orden genomstr\u00f6mning och effektivitet var vardag inom den akademiska v\u00e4rlden, avf\u00e4rdades FYE antagligen som f\u00f6rsta klassens dalt. Studier har \u00e4nd\u00e5 visat p\u00e5 positiva samband mellan v\u00e4lkomnandet\/integration till studierna och avlagd examen inom utsatt tid.<\/p>\n
Handelsh\u00f6gskolans pedagogiska ledningsgrupp tyckte d\u00e4rf\u00f6r att begreppet FYE ligger i tiden och \u00e4r ett utm\u00e4rkt tema att belysa ocks\u00e5 f\u00f6r \u00c5A:s personal och studenter. Den fj\u00e4rde h\u00f6stkonferensen, den 7 november, fokuserade kring det f\u00f6rsta studie\u00e5ret.<\/p>\n
Talarna under dagen kunde belysa studier, studieframg\u00e5ng och brist p\u00e5 studieframg\u00e5ng ur olika synvinklar. Staffan Andersson fr\u00e5n Uppsala universitet har l\u00e4nge engagerat sig i utbildningsfr\u00e5gor. Han har ocks\u00e5, tillsammans med Jannica Andersson Chronholm gett ut boken \u201dL\u00e4r f\u00f6r din framtid \u2013 s\u00e5 lyckas du med h\u00f6gskolestudier\u201d (Studentlitteratur, 2011). Staffan h\u00f6ll sig p\u00e5 ett konkret plan d\u00e5 gulisar m\u00f6ter universitetsv\u00e4rlden och framh\u00f6ll betydelsen av god kommunikation. Kommunikation b\u00e5de f\u00f6r en lyckad integration och f\u00f6r en god genomstr\u00f6mning. Det handlar om vikten av personliga m\u00f6ten, helhetsperspektiv, men ocks\u00e5 aktivitet fr\u00e5n studenternas sida.<\/p>\n
Monika Antikainen, socialpolitisk expert vid \u00c5A:s studentk\u00e5r, var inne i samma banor d\u00e5 hon pratade om delaktighet. Monika presenterade projektet Kyky (koordinerades av Finlands studentk\u00e5rers f\u00f6rbund \u00e5r 2011-2014) och visade den filmsnutt som K\u00e5ren presenterar \u00c5A med f\u00f6r gulisarna. Filmen inneh\u00f6ll citat ihopsamlade under projektet Dr\u00f6mstudent d\u00e4r undervisande personal fick ge \u00f6nskem\u00e5l och goda r\u00e5d till studenterna. Vad s\u00e4gs om:<\/p>\n
\u201dL\u00e4r dig argumentera och utmana andra till debatt\u201d.<\/p>\n
\u201dSikta mot insikter ist\u00e4llet f\u00f6r ytkunskaper\u201d.<\/p>\n
\u201dForts\u00e4tt simma! sade pappan i filmen Hitta Nemo. Det g\u00e5r att applicera p\u00e5 studier ocks\u00e5\u201d.<\/p>\n
Hur ser verkligheten ut p\u00e5 \u00c5A d\u00e5? Kan vi tala om en studiechock? Med studiechock avses omst\u00e4llningen att b\u00f6rja studera vid ett universitet, till skillnad fr\u00e5n ett gymnasium, och allt vad det inneb\u00e4r: ny milj\u00f6, nya kontakter, nytt ansvar. De h\u00e4r fr\u00e5gorna spekulerades det kring i en panel med tv\u00e5 studenter: Julia Sj\u00f6str\u00f6m och Daniel Junell, samt Eva Costiander-Huld\u00e9n, Klara Schauman-Ahlberg och Mikael Lindfelt som representerade \u00c5A:s personal under ledning av Icca Krook, \u00e5rets egenl\u00e4rare.<\/p>\n
Kontentan av hur \u00c5A tar emot sina nya studenter \u00e4r v\u00e4l att viljan \u00e4r god, men den informationsv\u00e5g som sk\u00f6ljer \u00f6ver gulisarna under introduktionsveckan l\u00e4tt f\u00f6rvandlas till en info\u00e5ngest. Som en student hade uttryckt sig: \u201dUnder gulisveckan k\u00e4nns det som om man tar sig igenom en ny kurs per dag\u201d. Detta leder vidare till funderingar om personalen \u00e4r tillr\u00e4ckligt intresserade av studenterna \u2013 \u00e4r det pedagogiskt att pracka p\u00e5 folk en pappersbunt med information \u00e5tf\u00f6ljt av uppmaningen: L\u00e4s sj\u00e4lva!? Och \u00e4r vi tillr\u00e4ckligt proaktiva i st\u00f6d och hj\u00e4lp?<\/p>\n
En utmaning i anpassningen till det akademiska handlar om studieteknik, att l\u00e4ra sig de f\u00f6rfaringss\u00e4tt som g\u00e4ller, att planera sina studier och att planera sin tid. Givetvis i kombination med den sociala biten, att hitta samh\u00f6righet med en ny grupp eller grupper av m\u00e4nskor. G\u00e4llande det studietekniska \u00e4r det p\u00e5 personalens lott att vara tydlig i sin kommunikation.<\/p>\n
En stor omst\u00e4llning f\u00f6r studenterna \u00e4r alltj\u00e4mt att komma in den vetenskapliga skrivkulturen. Och med den att utveckla ett eget kritiskt t\u00e4nkande. Som Mikael Lindfelt efterlyste: \u201dHur r\u00e5der vi bot p\u00e5 r\u00e4dslan f\u00f6r skrivande? Det g\u00e4ller att hitta en balans mellan vad andra gjort och vad jag tycker\u201d.<\/p>\n
V\u00e4xer sig alla dessa krav och m\u00e5ls\u00e4ttningar till en ohanterlig niv\u00e5, kommer vi in p\u00e5 \u00e4mnet prokrastination. Dvs, vardagligt uttryckt, att skjuta fram till morgondagen det som borde g\u00f6ras i dag. Professor Sari Lindblom-Yl\u00e4nne fr\u00e5n Helsingfors universitet talade kring temat och f\u00f6rankrade det i en aktuell unders\u00f6kning av studenter med l\u00e5ngsam studietakt. Prokrastination \u00e4r ett vanligt och regelbundet f\u00f6rekommande fenomen \u2013 g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s inte enbart studenter utan drabbar vem som helst \u2013 och det \u00e4r inte ovanligt att f\u00f6ljderna \u00e4r skadliga. Att prokrastinera \u00e4r inte det samma som att av medvetet f\u00f6rhala sin studietakt av en eller annan orsak. Skadliga effekter av prokrastination har en negativ inverkan p\u00e5 motivationen, sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet och tilltron p\u00e5 den egna f\u00f6rm\u00e5gan.<\/p>\n
Det brukar vara nyttigt att granska nul\u00e4get i historiens spegel och d\u00e4rf\u00f6r var Anders Ahlb\u00e4ck en av dagens talare. Anders \u00e4r historiker och f\u00f6r tillf\u00e4llet en av redakt\u00f6rerna till \u00c5A:s kommande 100-\u00e5rs historik. Under h\u00f6stkonferensen fokuserade Anders p\u00e5 studieg\u00e5ngen i allm\u00e4nhet och vid \u00c5A i synnerhet fr\u00e5n studentrevoltens dagar 1968 och fram\u00e5t. Redan p\u00e5 1970-talet diskuterades det kring det som i dag \u00e4r h\u00f6gaktuellt och g\u00e5r under begreppet \u201dconstructive alignment\u201d (kopplingen kursm\u00e5l \u2013 undervisningsformer \u2013 examination). Sen \u00e4r ju fr\u00e5gan varf\u00f6r det g\u00e5r s\u00e5 l\u00e5ngsamt att komma fr\u00e5n tanke till handling. Kan l\u00e4rarna inte omfatta m\u00e5ls\u00e4ttningarna i examensreformerna? (De \u00e4r intresserade av annat: sin forskning). \u00c4r reformerna opedagogiska till sin utformning? Viljan till pedagogisk utveckling m\u00e5ste g\u00e5 via en inre motivation. Hur f\u00f6rst\u00e4rker man den?<\/p>\n