![\"Ume\u00e5](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/files\/Ume\u00e5-universitet.jpg\")
<\/a>Ume\u00e5 universitet<\/p><\/div>\n
Precis som tidigare \u00e5r fick vi en hel del med oss i bagaget ocks\u00e5 i \u00e5r. Den h\u00e4r g\u00e5ngen var det dels en medvetenhet om hur flera svenska universitet arbetar med att st\u00f6dja studerande i deras skrivande och \u00f6vriga studier, dels praktiska pedagogiska metoder.<\/p>\n
Samtidigt som det finns mycket vi kan l\u00e4ra oss och till\u00e4mpa av de svenska l\u00f6sningarna finns det ocks\u00e5 en hel del som skiljer oss \u00e5t. Ett ytterst aktuellt samtals\u00e4mne d\u00e5 universitetsanst\u00e4llda i Sverige tr\u00e4ffas \u00e4r problematiken med den svenska skolan, som m\u00e5nga upplever inte ger tillr\u00e4ckliga f\u00e4rdigheter f\u00f6r akademiska studier. Inte minst l\u00e4rarutbildningens l\u00e5ga status oroar m\u00e5nga som arbetar p\u00e5 spr\u00e5k- och studieverkst\u00e4der i Sverige. Vilsna studenter har vi ocks\u00e5 h\u00e4r, men vi kan vara glada \u00f6ver att det finl\u00e4ndska gymnasiet tydligen f\u00f6rbereder studenterna f\u00f6r universitetsstudier b\u00e4ttre.<\/p>\n
Gemensamma problem som vi har \u00e4r studenter som inte klarar av sina studier p\u00e5 det s\u00e4tt, med det resultat eller inom den tid som universiteten r\u00e4knar med. M\u00e5nga av spr\u00e5k- och studieverkst\u00e4derna vid universitet och h\u00f6gskolor i Sverige (och Norge) f\u00f6rs\u00f6ker angripa de olika problem studenterna tampas med s\u00e5 att s\u00e4ga \u201dvid samma lucka\u201d \u2013 samma avdelning ska kunna hj\u00e4lpa med b\u00e5de spr\u00e5klig handledning, textstruktur, referenshanteringsverktyg, informationss\u00f6kning och studiev\u00e4gledning. I Ume\u00e5 har man g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt att man har slagit ihop studieverkstaden (inklusive spr\u00e5kr\u00e5dgivning) med biblioteket och enheten f\u00f6r universitetspedagogik.<\/p>\n
M\u00e5nga bland personalen vid de h\u00e4r avdelningarna eller verkst\u00e4derna verkar huvudsakligen se positivt p\u00e5 utvecklingen, men samtidigt rapporterar flera att det i praktiken delvis kan vara sv\u00e5rt och till och med on\u00f6digt att integrera verksamheterna. Alla kan naturligtvis inte vara experter p\u00e5 allting, utan det \u00e4r viktigt att hitta s\u00e4tt att komplettera varandra och utnyttja varandras expertis. Marlene Bickham fr\u00e5n Ume\u00e5 universitet p\u00e5pekade till exempel i sitt anf\u00f6rande om studievanor och studieteknik att det h\u00f6r till vardagen att ocks\u00e5 h\u00e4nvisa studenter vidare till andra som kan hj\u00e4lpa.<\/p>\n
Hur \u00e4r det h\u00e4r hemma vid \u00c5A \u2013 \u00e4r vi tillr\u00e4ckligt bra p\u00e5 att h\u00e4nvisa studerande till r\u00e4tt instans? Hur naturligt k\u00e4nns det f\u00f6r oss som undervisar att h\u00e4nvisa till egenl\u00e4raren, biblioteket, skrivhandledningen, l\u00e4rcentret, studiepsykologen …? Och vet vi egentligen vilken hj\u00e4lp studenten kan f\u00e5 av alla dessa? Att som l\u00e4rare f\u00f6rs\u00f6ka h\u00e5lla koll p\u00e5 vad andra \u00e4n den egna enheten g\u00f6r \u00e4r sv\u00e5rt, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4tter ofta studerande att deras l\u00e4rare har den \u00f6verblicken.<\/p>\n
Visst \u00e4r vi v\u00e4l i viss m\u00e5n bra p\u00e5 att samarbeta redan nu, \u00c5A-enheter emellan. Olika \u00e4mnen samarbetar med varandra; biblioteket har samarbete med m\u00e5nga \u00e4mnen bland annat i samband med kurser och seminarier; vi spr\u00e5kgranskare har en tradition av att bes\u00f6ka seminarier i olika \u00e4mnen och tala om spr\u00e5kbehandlingen i examensarbeten, f\u00f6r att ta n\u00e5gra exempel.<\/p>\n
Sedan ett par \u00e5r tillbaka har vi kommunikationsl\u00e4rare vid CSK ocks\u00e5 experimenterat med att delvis samordna kurser i vetenskapligt skrivande och kommunikation med seminarier p\u00e5 kandidatniv\u00e5 i en del ekonomiska och humanistiska \u00e4mnen. Avsikten \u00e4r att st\u00f6dja de studerande i deras skrivande i samband med en uppgift som k\u00e4nns relevant f\u00f6r dem och som de satsar p\u00e5. Det ser vi som ett betydligt b\u00e4ttre alternativ \u00e4n att \u201d\u00f6va torrsim\u201d i det akademiska skrivandet genom att p\u00e5 kommunikationskurserna ge l\u00f6sryckta skrivuppgifter som d\u00e5 enbart kommer att handla om spr\u00e5k och stil, snarare \u00e4n om inneh\u00e5ll. Det h\u00e4r l\u00e4s\u00e5ret har antalet \u00e4mnen vi samarbetar med ytterligare ut\u00f6kats j\u00e4mf\u00f6rt med i fjol, och avsikten \u00e4r att vi i framtiden ska ha n\u00e5gon form av samarbete med alla \u00e4mnen i det skede d\u00e5 de studerande skriver sina kandidatavhandlingar. Hur och i vilken utstr\u00e4ckning samordningen ska ske \u00e4r \u00e4nnu inte klart, men utvecklingen av det h\u00e4r h\u00e4nger samman med de nya kandidatutbildningarna och den kommunikationskurs om fem studiepo\u00e4ng som g\u00e5r under arbetsnamnet Akademisk framst\u00e4llning. De facto initierades samarbetsprojektet efter en n\u00e4tverkstr\u00e4ff och bland annat ett speciellt inspirerande diskussionsinl\u00e4gg med erfarenheter fr\u00e5n studieprogram i ekonomi i Kristianstad. Utan den id\u00e9injektion vi fick skulle vi inte ha kommit ig\u00e5ng.<\/p>\n
F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till n\u00e4tverkstr\u00e4ffen i Ume\u00e5 var en speciellt minnesv\u00e4rd presentation lingvisten Satish Patels f\u00f6rel\u00e4sning om interaktiva verktyg f\u00f6r planering, produktion och feedback. Han presenterade b\u00e5de s\u00e5dana verktyg som var bekanta f\u00f6r oss sedan tidigare och nya \u201dmindblowing\u201d (hans ord) s\u00e5dana, bland annat olika verktyg f\u00f6r att spela in sj\u00e4lv och f\u00f6r att ge studerande feedback p\u00e5 ett enkelt och effektivt s\u00e4tt. Han visade \u00e4ven mindmap-verktyg som b\u00e5de kan underl\u00e4tta planering av undervisning och kan anv\u00e4ndas av studerande som ett hj\u00e4lpmedel till exempel f\u00f6r att f\u00e5 en \u00f6verblick \u00f6ver tentlitteratur.<\/p>\n
M\u00e5nga l\u00e4rare drar sig f\u00f6r att skapa n\u00e4tbaserat undervisningsmaterial eftersom de upplever att andra d\u00e5 kan \u201dstj\u00e4la\u201d deras material. Enligt Patel \u00e4r den h\u00e4r inst\u00e4llningen j\u00e4mf\u00f6rbar med att sl\u00e5ss mot v\u00e4derkvarnar, och han anser med andra ord att n\u00e4tet \u00e4r en del av den verklighet vi lever i och att vi i st\u00e4llet borde se p\u00e5 verktygen som en m\u00f6jlighet att berika och st\u00f6dja v\u00e5r undervisning. En het trend inom pedagogiken \u00e4r det s\u00e5 kallade omv\u00e4nda klassrummet. I st\u00e4llet f\u00f6r att \u00e4gna n\u00e4rundervisningen \u00e5t att presentera teori kan vi med hj\u00e4lp av virtuella verktyg l\u00e5ta studerande ta del av teorin innan de kommer till kurspassen. Under n\u00e4rstudierna kan de i st\u00e4llet \u00f6va, diskutera och till\u00e4mpa vad de har l\u00e4rt sig.<\/p>\n
Patel understr\u00f6k \u00e4ven vikten av att g\u00f6ra n\u00e4tbaserade presentationer minnesv\u00e4rda; att vi l\u00e4rare ser till att vi \u00e5tminstone \u201dblir k\u00e4nda\u201d p\u00e5 kuppen. Det kan vi \u00e5stadkomma genom att alltid presentera oss i b\u00f6rjan av varje videopresentation, genom att alltid anv\u00e4nda samma logo eller till exempel genom att skapa en egen jingel som vi inleder varje presentation med. Det h\u00e4r kan l\u00e5ta som en hel del arbete. Enligt Patel \u00e4r det just vad det \u00e4r, men p\u00e5 sikt kan det spara tid f\u00f6r andra uppgifter.<\/p>\n