{"id":691,"date":"2015-02-16T11:52:24","date_gmt":"2015-02-16T08:52:24","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/lararbloggen\/?p=691"},"modified":"2015-02-16T11:52:24","modified_gmt":"2015-02-16T08:52:24","slug":"kan-akademins-forelasningar-vara-pedagogiska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2015\/02\/16\/kan-akademins-forelasningar-vara-pedagogiska\/","title":{"rendered":"Kan Akademins f\u00f6rel\u00e4sningar vara pedagogiska?"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r knappt en m\u00e5nad sedan fastst\u00e4llde Akademins styrelse den nya examensstadagan<\/a> \u00a0och f\u00f6rra veckan publicerades den p\u00e5 webben. Examensstadgan definierar bland annat den undervisning som \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r allm\u00e4nheten samtidigt som den definierar olika klasser av undervisning, d\u00e4r det senare \u00e4r nytt f\u00f6r den uppdaterade Examensstadgan. De undervisningsformer Akademin har sedan 1.2.2015 \u00e4r:<\/p>\n

    \n
  1. f\u00f6rel\u00e4sning<\/em><\/li>\n
  2. gruppundervisning\/ seminarium (aktiverande undervisning)<\/em><\/li>\n
  3. laborationer\/f\u00e4ltarbete\/ \u00f6vningar (praktisk undervisning)<\/em><\/li>\n
  4. sj\u00e4lvstudier (litteraturl\u00e4sning\/ materials\u00f6kning\/f\u00f6rberedelse f\u00f6r tentamen eller<\/em><\/li>\n
  5. annan examination\/skriftliga uppgifter\/\u00f6vrigt sj\u00e4lvst\u00e4ndigt arbete som syftar till att f\u00f6rdjupa och till\u00e4gna sig inneh\u00e5llet)<\/em><\/li>\n
  6. tentamen<\/em><\/li>\n
  7. praktik<\/em><\/li>\n
  8. \u00f6vrigt.<\/em><\/li>\n<\/ol>\n

    Enligt universitetslagen \u00a76<\/a> \u00e4r undervisningen vid universiteten offentlig och endast av \u201cgrundad anledning kan allm\u00e4nhetens m\u00f6jligheter att f\u00f6lja undervisningen begr\u00e4nsas<\/i>\u201d. \u00c5bo Akademis examensstadga definierar genom \u00a753 vilken undervisning som inte \u00e4r offentlig genom f\u00f6ljande kriterier. Undervisningen \u00e4r inte offentlig om den<\/p>\n

      \n
    1. ordnas av andra enheter \u00e4n fakulteterna och \u00e4mnena inom dem,<\/em><\/li>\n
    2. ordnas i laboratorier eller andra f\u00f6r speciella behov utrustade utrymmen eller utanf\u00f6r akademin, eller som \u00e4r \u00f6vningar eller \u00f6vningslektioner i \u00f6vningsskolan (laborationer, f\u00e4ltarbete, \u00f6vningar),<\/em><\/li>\n
    3. f\u00f6ruts\u00e4tter att deltagarna f\u00f6rbereder sitt deltagande i undervisningen, eller som kan j\u00e4mst\u00e4llas med handledning (gruppundervisning, seminarier), eller<\/em><\/li>\n
    4. i undervisningsplanen eller genom dekanus beslut av s\u00e4rskilda sk\u00e4l har undantagits offentlighet.<\/em><\/li>\n<\/ol>\n

      Ovanst\u00e5ende punkter har endast f\u00f6r\u00e4ndrats minimalt [Examensstadga 2011<\/a>], men exempelvis har det genom den nya Examensstadgan klargjorts, vid en strikt tolkning, att gruppundervisning inte \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r allm\u00e4nheten. H\u00e4rmed kan vi resonera att av undervisningsformer med kontaktundervisning (f\u00f6rel\u00e4sningar, gruppundervisning, seminarier och laborationer) s\u00e5 \u00e4r endast f\u00f6rel\u00e4sningar offentliga f\u00f6r allm\u00e4nheten. Eftersom aktiverande undervisning indirekt definieras som gruppundervisning\/ seminarium och genom denna strikta tolkning av aktiverande undervisning inneb\u00e4r detta att f\u00f6rel\u00e4saren t.ex. inte kan ge \u00f6vningar till \u00e5h\u00f6raren eller dela in dem i grupper f\u00f6r sm\u00e5 disskusioner vid en f\u00f6rel\u00e4sning.<\/p>\n

      Som universitet har vi en skyldighet att h\u00e5lla offentlig undervisning, om vi inte har grundade orsaker att inte g\u00f6ra det. H\u00e4r kan listas m\u00e5nga sk\u00e4liga orsaker, men \u00e4r aktiverande undervisning en grundad orsak? Har vi genom denna tolkning av examenstadga nu m\u00e5lat in oss i ett opedagogiskt h\u00f6rn, d\u00e5 vi enligt lagens andemening och v\u00e5ra egna definitioner prim\u00e4rt b\u00f6r anv\u00e4nda f\u00f6rel\u00e4sningar som undervisningsform? H\u00e4r st\u00f6ter vi n\u00e4mligen p\u00e5 ett stort problem med att f\u00f6rel\u00e4sningar s\u00e4llan \u00e4r pedagogiska eller s\u00e4rdeles givande f\u00f6r studerande, s\u00e4rskilt om man ser p\u00e5 undervisningen ur ett konstruktivistiskt perspektiv varmed man anser att studerande sj\u00e4lva bygger upp sin kunskap i interaktion med omv\u00e4rlden.<\/p>\n

      Ett konkret exempel p\u00e5 detta \u00e4r en f\u00f6rel\u00e4sning i fysik. Enligt definitionen p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sning, vilket \u00e4r den huvudsakliga formen av undervisning inom \u00e4mnet fysik f\u00f6rutom r\u00e4kne\u00f6vningar och laborationer (som g\u00e5r under gruppundervisning och\/eller praktisk undervisning), s\u00e5 skulle vi inte kunna genomf\u00f6r den f\u00f6rel\u00e4sningsform som Roger A. Freedman f\u00f6resl\u00e5r [Challenges in Teaching and Learning Introductory Physics<\/a>, 1996] med ett cykliskt system inneh\u00e5llandes<\/p>\n

        \n
      1. en snabb genomg\u00e5ng av teorin f\u00f6r ett fysikalisk fenomen (d\u00e4r studerande uppmanats bekanta sig med materialet p\u00e5 f\u00f6rhand),<\/li>\n
      2. en demonstration av detta fenomen,<\/li>\n
      3. presentation av ett problem som studenterna f\u00e5r l\u00f6sa direkt i sm\u00e5 grupper f\u00f6r att slutligen<\/li>\n
      4. f\u00e5 l\u00f6sningsmetodiken p\u00e5 problemet i fr\u00e5ga.<\/li>\n<\/ol>\n

        Denna cykel kan repeteras tv\u00e5 eller flera g\u00e5nger under en f\u00f6rel\u00e4sning och kan genom detta aktivera den enskilda studerande och p\u00e5 ett pedagogiskt s\u00e4tt st\u00f6da inl\u00e4rning och utvecklandet av nya tankebanor. Men detta system \u00e4r tyv\u00e4rr inte enligt en strikt tolkad Examensstadga en f\u00f6rel\u00e4sning, utan vi har hamnat in i kategorin gruppundervisning. Den undervisningsform vi d\u00e4rmed kan falla tillbaka p\u00e5 \u00e4r en icke-aktiverande undervisningsform utan interaktion med studerande och d\u00e4r problemet som framst\u00e4lls i 3) direkt l\u00f6ses av f\u00f6rel\u00e4saren. Denna undervisningsform underst\u00f6ds varken av \u00a0Freedman eller M. Saarelainens [Teaching and Learning of Electric and Magnetic Fields at the University Level<\/a>, 2011], d\u00e5 det inte st\u00f6der studerandes inl\u00e4rning av probleml\u00f6sning och d\u00e4rmed inte utvecklar de n\u00f6dv\u00e4ndiga tankemodellerna. L\u00e4raren kan allts\u00e5 inget annat \u00e4n konstatera att hon antingen m\u00e5ste f\u00e5 en \u00e4ndring i kursbeskrivningen s\u00e5 att ingen undervisning \u00e4r f\u00f6rel\u00e4sningsbaserad (varmed lagens andemening direkt motstrids), g\u00e5 emot akademins examensstadga p\u00e5 definitionen av undervisning eller arbeta med pedagogiskt bakbundna h\u00e4nder.<\/p>\n

        Kan vi ifr\u00e5gas\u00e4tta den nuvarande definitionen av f\u00f6rel\u00e4sningar? Varf\u00f6r skall begreppet endast inkludera den f\u00f6rmedlande undervisningen? Om fallet \u00e4r s\u00e5 att all form av interaktivitet \u00e4r f\u00f6rbjuden under f\u00f6rel\u00e4sningar kommer d\u00e5 l\u00e4rare i framtiden att h\u00e5lla f\u00f6rel\u00e4sningar \u00f6verhuvudtaget eller kommer all undervisning sakta men s\u00e4kert att bytas ut mot gruppunderivsning? Kan vi omforma begreppet f\u00f6rel\u00e4sningar s\u00e5 att det inneb\u00e4r mer \u00e4n f\u00f6rmedlemande undervisning s\u00e5 att den \u00e4ven inbegriper aktiverande moment? Om vi tolkar att definitionen av f\u00f6rel\u00e4sning inte exkluderar aktiverande undervisning fastnar vi i n\u00e4sta moment, vad menar med \u201cf\u00f6ruts\u00e4tter att deltagarna f\u00f6rbereder sitt deltagande i undervisningen\u201d<\/i>? N\u00e4r vill vi inte att den studerande har f\u00f6rberett sitt deltagande till en undervisning?<\/p>\n

        Vi har allts\u00e5 enligt v\u00e5r strikta tolkning hamnat i ett skruvst\u00e4d mellan tv\u00e5 dokument som inte st\u00f6der den pedagogiska inl\u00e4rningen hos studenten. Hur ska vi som l\u00e4rare kunna ge en h\u00f6gklassig utbildning om vi inte till\u00e5ts vara pedagogiska utan att g\u00f6ra det p\u00e5 bekostning av lagens andemening eller Examensstadgans formulering?<\/p>\n

        \u00c5 andra sidan kan vi genom en v\u00e4ldigt l\u00f6s tolkning av Examensstadgan konstatera att en utomst\u00e5ende aldrig beh\u00f6ver f\u00f6rbereda sitt deltagande i f\u00f6rel\u00e4sning, gruppundervisning eller seminarie och d\u00e4rmed utan problem kan delta i all denna undervisning. Detta v\u00e5llar d\u00e4remot uppenbarligen mer huvudbry \u00e4n det l\u00f6ser f\u00f6r l\u00e4raren som l\u00e4ser Examensstadgan, men det tar i alla fall bort alla pedagogiska restriktioner.<\/p>\n

        Alex Bj\u00f6rkholm och Joakim Slotte<\/p>\n

         <\/p>\n

        Litteraturf\u00f6rteckning<\/b><\/p>\n