Ett genomg\u00e5ende tema inom modern universitetspedagogik \u00e4r konstruktiv samordning, dvs kort och f\u00f6renklat: det vi vill att studenterna skall l\u00e4ra sig, det skall vi ocks\u00e5 undervisa (genom val av vettigt inneh\u00e5ll), p\u00e5 ett s\u00e4tt som s\u00e4kerst\u00e4ller inl\u00e4rning (genom val av \u00e4ndam\u00e5lsenliga undervisningsformer), samt bed\u00f6ma p\u00e5 ett s\u00e4tt som m\u00e4ter just den \u00f6nskade inl\u00e4rningen (och inget annat). M\u00e5nga har kanske noterat att f\u00f6rslaget till ny \u201dInstruktion f\u00f6r examination och bed\u00f6mning (EB) vid \u00c5bo Akademi\u201d inneh\u00e5ller ett intressant samordnande element som tagits emot med blandade k\u00e4nslor. Den 27 \u00a7 f\u00f6resl\u00e5r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
\u201dBed\u00f6mningsgrunderna anger hur bra en studerande enligt vitsordsskalan uppn\u00e5tt l\u00e4randem\u00e5len. Bed\u00f6mningsgrunder ska formuleras f\u00f6r varje godk\u00e4nt vitsord i alla kursbeskrivningar (jfr UniL 44 \u00a7)<\/em>\u201d\u00a0 (EB 27 \u00a7).<\/em><\/p>\n Nu \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s ingalunda klart att s\u00e5 h\u00e4r kommer att bli fallet, snarare sagt det motsatta om man lystrar till korridorsnacket. L\u00e5t oss dock spekulera i av vad en dylik anvisning skulle inneb\u00e4ra, f\u00f6r f\u00f6rr eller senare tror (och hoppas) jag vi st\u00e5r inf\u00f6r en s\u00e5dan.<\/p>\n Det \u00e4r kanske bra att b\u00f6rja med att konstatera att det hela bottnar i studentens r\u00e4ttsskydd. I Finland \u00e4r vi rent av lite d\u00e5liga att v\u00e4rna och utnyttja v\u00e5rt r\u00e4ttsskydd. De som g\u00f6r det uppfattas ofta som lite udda och rent av irriterande typer som har sv\u00e5rt att acceptera sin situation. Undervisar sj\u00e4lv en hel del utbytesstudenter och bland dem hittar man ofta s\u00e5dana som minsann beh\u00e4rskar konsten och anv\u00e4nder den utan att sk\u00e4mmas (trots att de m\u00e5nga g\u00e5nger i \u00f6vrigt beter sig mera h\u00f6vligt och respektfullt gentemot den undervisande personalen, och t.ex. tilltalar en ynka akademilektor \u201dprofessor\u201d). I v\u00e5rt land hart det kanske ringa betydelse om det st\u00e5r en trea (3) eller fyra (4) p\u00e5 ditt kursbetyg, men t.ex. i Tyskland eller Kina har det mera sannolikt l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6ljder f\u00f6r hur din framtida karri\u00e4r utvecklas. Och d\u00e5 har det en betydelse om du och jag som universitetsl\u00e4rare gjort det klart f\u00f6r studenterna hur vi kommer att bed\u00f6ma dem, dvs vad kr\u00e4vs f\u00f6r trea (3) och vad f\u00f6r en fyra (4).<\/p>\n D\u00e4remot vill nog v\u00e5ra inhemska studenter g\u00e4rna f\u00e5 feedback p\u00e5 sin inl\u00e4rning. Ett vitsord utg\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s ett led i att uppfylla en dylik ambition (jag tror ocks\u00e5 det h\u00e4r \u00e4r ett symptom p\u00e5 n\u00e5nting jag kallar prestationsmentalitet, som jag skall \u00e5terkomma till nedan).<\/p>\n Oberoende av studenternas motiv, hur skall man d\u00e5 som l\u00e4rare g\u00e5 tillv\u00e4ga f\u00f6r att konkretisera dessa m\u00e5l? EB ger oss en del f\u00e4rdkost, bl.a. att:<\/p>\n \u201dL\u00e4randem\u00e5len utg\u00f6r betygskriterier, s\u00e5 att en studerande som har godk\u00e4nts har bed\u00f6mts uppfylla alla l\u00e4randem\u00e5l<\/em>\u201d (EB 29 \u00a7).<\/p>\n P\u00e5 skalan 1-5 skulle allts\u00e5 d\u00e5 en etta (1) inneb\u00e4ra att samtliga l\u00e4randem\u00e5l uppfyllts. Men vad blir d\u00e5 en tv\u00e5a (2), en trea (3) osv? EB ger oss visserligen en l\u00e4tt utv\u00e4g h\u00e4r:<\/p>\n \u201dEn godk\u00e4nd studieprestation kan \u00e4ven ges bed\u00f6mningen godk\u00e4nd om studieprestationen \u00e4r av ett s\u00e5dant slag att en gradering inte \u00e4r meningsfull<\/em>\u201d (EB 29 \u00a7).<\/p>\n Det h\u00e4r k\u00e4nns ju v\u00e4ldigt lockande, men jag vill tillsvidare undvika frestelsen och ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6ka problematisera detta p\u00e5 ett detaljplan. H\u00e4r finns m\u00e5nga aspekter att betraka. Givetvis \u00e4r skillnaden \u00e4mnena emellan stor, grovt indelad i naturvetenskaper och teknik \u00e5 den ena sidan, och humaniora och samh\u00e4llsvetenskaper \u00e5 den andra. L\u00e4randem\u00e5len i de f\u00f6rstn\u00e4mnda kretsar ofta kring inl\u00e4rningen av olika metoder, tekniker och r\u00e4knes\u00e4tt (d\u00e4rtill kan jag t\u00e4nka mig att s\u00e5 ocks\u00e5 \u00e4r fallet inom t.ex. spr\u00e5k, psykologi och psykologi, dvs \u00e4mnen som ger en klar beh\u00f6righet). Inom de senare ter sig l\u00e4randem\u00e5len (f\u00f6r en oinvigd) ofta mera abstrakta. En annan aspekt \u00e4r niv\u00e5n p\u00e5 kursen.<\/p>\n En sak som ganska fort st\u00e5r v\u00e4ldigt klart \u00e4r hur snedvriden en traditionell tentamen \u00e4r i ljuset av konstruktiv samordning. \u00c5terigen \u00e4r en traditionell tentamen med p\u00e5 m\u00e5f\u00e5 utvalda fr\u00e5gor och d\u00e4r 40% – 60% av det totala po\u00e4ngantalet utg\u00f6r gr\u00e4ns f\u00f6r godk\u00e4nt, och d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande vitsord kan definieras i j\u00e4mna po\u00e4ngintervall. Om man d\u00e5 t\u00e4nker sig att (i b\u00e4sta fall) varje fr\u00e5ga motsvarar ett l\u00e4randem\u00e5l s\u00e5 betyder det ju att man kan bli godk\u00e4nd i kursen trots att man f\u00e5tt nollpo\u00e4ng p\u00e5 en viss fr\u00e5ga och d\u00e4rmed inte uppn\u00e5tt ett visst l\u00e4randem\u00e5l (Nota Bene<\/em>: utifall att varje tentfr\u00e5ga faktiskt skulle motsvara ett visst l\u00e4randem\u00e5l s\u00e5 borde ju po\u00e4ngskalan vara samma som kursens betygskala). Det h\u00e4r sopar (vi) \u201dlata\u201d l\u00e4rare g\u00e4rna under mattan, f\u00f6r en traditionell tentamen erbjuder oss de facto ett ur v\u00e5r synvinkel effektivt s\u00e4tt att betygs\u00e4tta studenter (trots att det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis alls m\u00e4ter specifika inl\u00e4rningsm\u00e5l). Lyckligtvis ger EB:s 16 \u00a7 en rad nyttiga verktyg och definierar \u00e5tta olika examinationsformer.<\/p>\n Likv\u00e4l \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5gan hur man successivt skall h\u00f6ja ribban (t.ex. fr\u00e5n ett (1) till fem (5), s\u00e5som i mitt fall). Sj\u00e4lv frestas jag v\u00e4nda mig till farbror Bloom, som s\u00e5 m\u00e5nga tidigare under mina studier i universitetspedagogik: kunde vi t\u00e4nka oss att konstruera en vitsordskala l\u00e4ngs dennes ber\u00f6mda taxonomi (se ocks\u00e5 Lena Englunds inl\u00e4gg i L\u00e4rarbloggen fr\u00e5n den 13.4.2015)? I f\u00f6rsta hand t\u00e4nker man sig v\u00e4l att man r\u00f6r sig l\u00e4ngs Blooms taxonomi fr\u00e5n v\u00e4nster till h\u00f6ger n\u00e4r man g\u00e5r fr\u00e5n grundkurser till \u00e4mnesstudier och vidare till f\u00f6rdjupade kurser, men varf\u00f6r skulle inte taxonomin kunna till\u00e4mpas som en sorts vitsordsskala inom en kurs?<\/p>\n Jag har ocks\u00e5 en viss farh\u00e5ga, som jag tillk\u00e4nnagivit flera g\u00e5nger under mina Unipeda-studier: \u00e4r det s\u00e5 att en dylik specificering av undervisningen (notera den smidiga \u00f6verg\u00e5ngen till ett l\u00e4rarcentrerat angrepp) leder till att vi sist och slutligen nu bygger den korvfabrik som man s\u00e5 h\u00f6gljutt motsatte sig och m\u00e5lade upp i slutet p\u00e5 90-talet, speciellt fr\u00e5n studentk\u00e5rs- och humanistiskt h\u00e5ll? \u00c4r det h\u00e4r ett uttryck f\u00f6r den prestationsmentalitet som allt starkare r\u00e5der bland v\u00e5ra studenter: \u201dber\u00e4tta f\u00f6r oss vad vi skall g\u00f6ra, n\u00e4r vi skall g\u00f6ra det och hur vi skall g\u00f6ra det n\u00e4r sen vi g\u00f6r det (f\u00f6r att klara av kursen och kunna \u00f6verg\u00e5 till n\u00e4sta s\u00e5 att vi kan bli klara fort)\u201d.<\/p>\n Kommer det att f\u00f6r oss universitetsl\u00e4rare d\u00e5 g\u00e5 som f\u00f6r smeden i Zolas roman: den fina handkonsten f\u00e5r sakta men oundvikligt ge vika f\u00f6r \u00e5ngpannans \u00f6vermakt (f\u00e5r i alla fall hoppas att vi i s\u00e5 fall inte fastnar i samma F\u00e4lla som naturalimens m\u00e4stare s\u00e5 levande och avskyv\u00e4rt skildrar)? V\u00e5r \u00e5ngpanna \u00e4r d\u00e5 \u00e5 ena sidan kvalitetssystem a la EB som str\u00e4var till att kodifiera v\u00e5r tysta kunskap och \u00e5 andra sidan internet som en \u00f6verl\u00e4gsen distributionskanal f\u00f6r s\u00e5dan kodifierad kunskap.<\/p>\n Ist\u00e4llet f\u00f6r att uppvigla oss sj\u00e4lva i bottenl\u00f6s sj\u00e4lv\u00f6mkan och byr\u00e5kratif\u00f6rakt tror jag det finns en ljusare sida p\u00e5 det hela. Jag ser framf\u00f6r mig framtida karri\u00e4r som undervisningsarkitekt.\u00a0 EB ger ju mig de facto \u00e5 den ljusare sidan mig befogenheter att specificera vad som \u00e4r viktigt inom mitt omr\u00e5de och hur det skall m\u00e4tas. Vi f\u00e5r ju heller inte gl\u00f6mma universitets grundl\u00e4ggandeuppgift i att \u201derbjuda p\u00e5 forskning baserad undervisning\u201d och d\u00e5 duger det inte med mikrov\u00e5gsuppv\u00e4rmd sk\u00e5pmat. Det h\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 uppgifter som ingen \u00e5ngpanna \u00e4nnu kan lika bra som universitetsl\u00e4raren (vill jag t\u00e4nka).<\/p>\n Ser ni samma framtid som jag?<\/p>\n Magnus Hellstr\u00f6m, akademilektor i industriell ekonomi (FNT)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ett genomg\u00e5ende tema inom modern universitetspedagogik \u00e4r konstruktiv samordning, dvs kort och f\u00f6renklat: det vi vill att studenterna skall l\u00e4ra sig, det skall vi ocks\u00e5 undervisa (genom val av vettigt inneh\u00e5ll), p\u00e5 ett s\u00e4tt som s\u00e4kerst\u00e4ller inl\u00e4rning (genom val av \u00e4ndam\u00e5lsenliga undervisningsformer), samt bed\u00f6ma p\u00e5 ett s\u00e4tt som m\u00e4ter just den \u00f6nskade inl\u00e4rningen (och inget […]<\/p>\n","protected":false},"author":468,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[16,18,24],"class_list":["post-740","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3","tag-bedomningsgrunder","tag-betygskriterier","tag-examinationsformer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/740","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/468"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=740"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/740\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=740"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=740"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=740"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}