{"id":887,"date":"2016-01-05T17:02:23","date_gmt":"2016-01-05T16:02:23","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/?p=887"},"modified":"2016-01-05T17:02:23","modified_gmt":"2016-01-05T16:02:23","slug":"varken-larare-eller-studerande-observationer-kring-utbildningen-vid-aa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/2016\/01\/05\/varken-larare-eller-studerande-observationer-kring-utbildningen-vid-aa\/","title":{"rendered":"Varken l\u00e4rare eller studerande \u2013 observationer kring utbildningen vid \u00c5A"},"content":{"rendered":"

Som tv\u00e5 nya doktorander vid den naturvetenskapliga fakulteten har vi hamnat i en position d\u00e4r vi i princip tillh\u00f6r l\u00e4rark\u00e5ren, men \u00e4nnu k\u00e4nslom\u00e4ssigt och erfarenhetsm\u00e4ssigt ser oss mera som studerande. Under kursen i universitetspedagogik har detta gett m\u00e5nga intressanta perspektiv p\u00e5 materialet som behandlats. I v\u00e5r tudelade position hoppas vi kunna dela med oss n\u00e5gra observationer ur en (n\u00e4stan) studerandes syn p\u00e5 universitetspedagogiska fr\u00e5gor – ett perspektiv som alltf\u00f6r ofta saknas i diskussionen. Vi hoppas att detta \u00e4ven kan intressera de ”riktiga” l\u00e4rarna.<\/p>\n

Unipedakursen har gett oss en m\u00e4ngd nya insikter i hur undervisningen vid akademin egentligen fungerar. Att inse hur mycket arbete som ligger till grund f\u00f6r en kurs samt alla regler och best\u00e4mmelser som m\u00e5ste f\u00f6ljas blev ett uppvaknande fr\u00e5n bilden vi hade som studerande. Vi ins\u00e5g att det inte riktigt \u00e4r s\u00e5 svartvitt att kursen b\u00f6rjar vid f\u00f6rsta f\u00f6rel\u00e4sningen, slutar vid tenten och best\u00e5r huvudsakligen av undervisningen d\u00e4r mellan. Kursen gav en inblick i hur systemen \u00e4r uppbyggda f\u00f6r att st\u00f6da varandra och det st\u00f6d akademin erbjuder sina l\u00e4rare (bara de k\u00e4nner till det). Tyv\u00e4rr blev det ocks\u00e5 klart att det finns omr\u00e5den d\u00e4r systemet inte alltid fungerar som avsett. I den h\u00e4r texten skriver vi om ett par \u00e4mnen som intresserar oss, \u00e5tminstone l\u00f6st sammanbundna av \u00e4mnet kursplanering, och f\u00f6rdjupar oss i dem. Eftersom vi b\u00e5da studerar vid naturvetenskapliga \u00e4mnen kommer v\u00e5r text huvudsakligen att basera sig p\u00e5 v\u00e5ra erfarenheter fr\u00e5n dessa \u00e4mnen.<\/p>\n

(Kommentera g\u00e4rna med reflektioner fr\u00e5n andra \u00e4mnen!)<\/i><\/p>\n


\n<\/i>\u00a0<\/i>\u00a0<\/i>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/i>\u00a0<\/i>
\nKursbeskrivningar\u00a0<\/strong><\/p>\n

Ett av de centrala \u00e4mnena inom undervisningsplaneringen och unipeda 3:an \u00e4r kursbeskrivningarna. F\u00f6r oss var hela konceptet med kursbeskrivningar mera eller mindre ok\u00e4nt innan det behandlades i kursen. Det blev den f\u00f6rsta, men absolut inte den sista, g\u00e5ngen d\u00e4r vi under kursens lopp fr\u00e5gade oss \u201dVarf\u00f6r har ingen ber\u00e4ttat det h\u00e4r medan vi studerade!\u201d. Samma kunskapsbrist ser ocks\u00e5 ut att r\u00e5da bland andra \u00e4ldre studerande, s\u00e5 det \u00e4r inte bara vi som bosatt oss under en mossig sten. V\u00e5r okunskap kan bero p\u00e5 att systemet med kursbeskrivningar inte \u00e4nnu existerade n\u00e4r vi var gulisar. Oavsett tyder det p\u00e5 en allvarlig brist i akademins informationsfl\u00f6de. H\u00e4r har det kanske genom \u00e5ren uppst\u00e5tt en ond cirkel; personalen v\u00e4rdes\u00e4tter inte kursbeskrivningarna eftersom studerandena inte bryr sig om dem – studerandena tar inte kursbeskrivningarna p\u00e5 allvar eftersom ingen har informerat om deras betydelse, de \u00e4r slarvigt gjorda och\/eller saknar praktisk relevans. H\u00e4r ser det dock ut att ske en f\u00f6rb\u00e4ttring, nya studerande verkar ha en st\u00f6rre kunskap om kursbeskrivningarna samtidigt som personalen b\u00f6rjar inse kursbeskrivningarnas potential.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r i s\u00e5 fall varf\u00f6r f\u00f6rst nu? Kursbeskrivningarna har ju redan funnits i flera \u00e5r. Grunden f\u00f6r att kursbeskrivningarna ska fungera p\u00e5 det avsedda s\u00e4ttet \u00e4r trots allt att reglerna f\u00f6ljs och att alla inblandade \u00e4r medvetna om deras funktion. Ett fungerande system med kursbeskrivningar \u00e4r effektivt f\u00f6r b\u00e5de studerande och l\u00e4rare. Systemet ser till att b\u00e5de f\u00f6rel\u00e4sare och studerande har samma bild av vad som ska l\u00e4ras ut och vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att bli godk\u00e4nd i kursen. Kursbeskrivningarna \u00e4r ocks\u00e5 ett viktigt steg i att fr\u00e4mja likabehandlingen av studerandena. N\u00e5gon fungerande kontrollmekanism som s\u00e4kerst\u00e4ller att systemet fungerar har \u00e5tminstone hittills inte setts till.\u00a0 En snabb s\u00f6kning i \u00c5As kursdatabas ger \u00e4nnu flera kursbeskrivningar som inte f\u00f6ljer riktlinjerna. En alltf\u00f6r strikt till\u00e4mpning av reglerna \u00e4r, \u00e5 andra sidan, inte heller \u00f6nskv\u00e4rd eftersom det kan leda till en brist p\u00e5 flexibilitet, vilket underminerar f\u00f6rdelarna med systemet.<\/p>\n

 <\/p>\n

Inte bara f\u00f6rel\u00e4sningar och formeltenter\u00a0<\/strong><\/p>\n

Kursernas r\u00f6da tr\u00e5d h\u00e5ller den undervisande personalen i och den f\u00f6rmedlas till de studerande inte bara med kursbeskrivningar utan ocks\u00e5 med kontaktundervisningen, ofta i formen av f\u00f6rel\u00e4sningar. \u00c4ven om f\u00f6rel\u00e4sningar \u00e4r ett bra s\u00e4tt att f\u00f6rmedla teoretisk kunskap visar forskning att andra undervisningsmetoder, om v\u00e4l anv\u00e4nda, leder till djupare inl\u00e4rning och b\u00e4ttre n\u00e5r studerande med olika sorts studietekniker. Ett nyckelord h\u00e4r \u00e4r intressev\u00e4ckande. G\u00e4llande undervisning \u00e4r naturvetenskaperna l\u00e5ngsamma med att f\u00f6rnya och piffa upp de gamla goda f\u00f6rel\u00e4sningarna. Detta \u00e4r dock en trend som ses i universitet v\u00e4rlden \u00f6ver, d\u00e4r de \u00e4mnen som r\u00e4knas till de ”mjuka” vetenskaperna pr\u00f6var p\u00e5 nya undervisningsmetoder snabbare \u00e4n de ”h\u00e5rdare”. Men visst har n\u00e5gra olika undervisningsmetoder pr\u00f6vats p\u00e5 i n\u00e5gra av fakultetens kurser, bland annat ”flipped classroom” och problembaserad undervisning. Med det nya kursprogrammet finns ocks\u00e5 en otroligt fin m\u00f6jlighet att ta till vara p\u00e5 n\u00e4r f\u00f6rel\u00e4sarna \u00e4nd\u00e5 m\u00e5ste strukturera om – pr\u00f6va nya metoder!<\/p>\n

\"\"<\/a>

Matematikf\u00f6rel\u00e4sning vid Tekniska H\u00f6gskolan (TKK) i Esbo<\/p><\/div>\n

F\u00f6r inbitna f\u00f6rel\u00e4sare skulle det vara ett stort steg fram\u00e5t om de lyckades aktivera kursdeltagarna, inte bara under utan ocks\u00e5 utanf\u00f6r f\u00f6rel\u00e4sningen; en bekantskap med formler och teori kan vara bra att odla \u00e4ven vid sidan om f\u00f6rel\u00e4sningarna. Aktiveringen kunde i detta fall ske med t.ex. olika fusklappsmetoder. Till exempel f\u00e5r studerande\u00a0 vid naturvetenskaperna vid Helsingfors Universitet ta med sig egna, av examinatorn kontrollerade,\u00a0 anteckningar\u00a0 till ett tenttillf\u00e4lle. Ideellt till\u00e4mpat tvingar s\u00e5dana hj\u00e4lpmedel studerande att f\u00f6rst\u00e5 materialet p\u00e5 en s\u00e5 djup niv\u00e5 att hen kan v\u00e4lja (evaluera) de centralaste formlerna\/materialet som hj\u00e4lpmedel till tenten. Ett s\u00e5dant system skulle inneb\u00e4ra en f\u00f6rb\u00e4ttring av det nu ofta anv\u00e4nda systemet d\u00e4r man riskerar att l\u00e5ngt examinerar hur bra studerande \u00e4r p\u00e5 att l\u00e4ra sig hundratals formler utantill (f\u00f6r att sedan gl\u00f6mma dem till f\u00f6ljande dag). Alternativa tentamensuppgifter kunde be studerande f\u00f6rb\u00e4ttra olika system eller motivera egna till\u00e4mpningar av kursens teori.<\/p>\n

Balansg\u00e5ngen mellan forskning och undervisning kan ha en central roll i den konservativa synen p\u00e5 undervisningen. Forskning visar att undervisande forskare s\u00e4llan lyckas bli b\u00e5de toppforskare och toppundervisare. Kanske en forskare till och med ser undervisningsskyldigheterna som ett n\u00f6dv\u00e4ndigt ont f\u00f6r att kunna forska. Finansieringsmekanismerna igen st\u00f6der proportionellt mer de som kan publicera fina resultat, vilka ytterligare kan hj\u00e4lpa s\u00f6ka forskningsunderst\u00f6d; utvecklingen styrs av hur universitetets finansstruktur prioriterar undervisningen.<\/p>\n

 <\/p>\n

Omgivande administration\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00c5bo Akademi \u00e4r bra p\u00e5 att ta fram nya\u00a0 best\u00e4mmelser, direktiv och instruktioner – de flesta befogade. Men, d\u00e5 frekvensen f\u00f6r ombyten \u00e4r h\u00f6g i ett tr\u00f6gt system h\u00e4nger inte alla delar med. Resultatet \u00e4r att nya best\u00e4mmelser, direktiv och instruktioner i m\u00e5nga fall inte till\u00e4mpas i praktiken. Ibland till\u00e4mpas nya f\u00f6rnyelser utan tillr\u00e4cklig kunskap om hur de tidigare f\u00f6rnyelserna p\u00e5verkat Akademin.<\/p>\n

P\u00e5 sm\u00e5 \u00e4mnen verkar exempelvis varje ny avhandling bem\u00f6tas som ett skepp p\u00e5 jungfruresan. Det finns till exempel flera olika uppfattningar om hur avhandlingens resa fr\u00e5n skribentens hand till studiekansliet b\u00f6r g\u00e5 till.<\/p>\n

Bland alla nya best\u00e4mmelser, avsedda att uppmuntra studerande att bli klara inom utsatt tid, f\u00e5r ett on\u00f6digt paragrafrytteri ibland motsatt effekt. Till exempel har m\u00e5nga som vill ta ut sin examen upplevt frustration kring att logiska studiehelheter inte kan inf\u00f6ras i en examen eftersom det skulle ge en examen som \u00e4r n\u00e5gra f\u00e5, men of\u00f6rl\u00e5tliga, studiepo\u00e4ng f\u00f6r stor. Ett annat\u00a0 exempel \u00e4r att det \u00e4r sv\u00e5r f\u00f6r en studerande att ta kurser i sista \u00e5rets fj\u00e4rde period. Problemet \u00e4r att ans\u00f6kan om examensbetyg m\u00e5ste vara inl\u00e4mnat i slutet av maj, f\u00f6r att f\u00e5 ut betyget f\u00f6re sommaren. Samtidigt \u00e4r det om\u00f6jligt att f\u00e5 in en studieprestation fr\u00e5n fj\u00e4rde perioden i studieregistret till det datumet. Detta kan leda till en flera m\u00e5nader l\u00e5ng v\u00e4ntan p\u00e5 ett betyg trots att alla studieprestationer \u00e4r avklarade. Argumentet att avhandlingen \u00e4r det sista som ska g\u00f6ras k\u00e4nns inte v\u00e4lgrundad d\u00e5 obligatoriska kurser kan g\u00e5 vart annat eller vart tredje \u00e5r och arbetsm\u00f6jligheter kommer och g\u00e5r. Men kanske det bara \u00e4r naturvetenskaper som har kurser som g\u00e5r till slutet av period 4?<\/p>\n

 <\/p>\n

Universitetsutbildningarna upplever i dag stora f\u00f6r\u00e4ndringar, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller nya pedagogiska r\u00f6n och samh\u00e4llets krav p\u00e5 universiteten. F\u00f6r att handskas med dessa f\u00f6r\u00e4ndringar har \u00c5bo Akademi gjort stora f\u00f6r\u00e4ndringar i sin verksamhet. Omr\u00e5den som speciellt har utvecklats \u00e4r kursplanering och studiernas struktur. M\u00e5nga av dessa f\u00f6r\u00e4ndringar har varit n\u00f6dv\u00e4ndiga och lett till m\u00e4rkbara f\u00f6rb\u00e4ttringar av systemet. Samtidigt finns det ocks\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r man i sin iver att f\u00f6rnya har skapat oavsedda konsekvenser.<\/p>\n

 <\/p>\n

Fredrik Lindroos & Emil Rosqvist<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som tv\u00e5 nya doktorander vid den naturvetenskapliga fakulteten har vi hamnat i en position d\u00e4r vi i princip tillh\u00f6r l\u00e4rark\u00e5ren, men \u00e4nnu k\u00e4nslom\u00e4ssigt och erfarenhetsm\u00e4ssigt ser oss mera som studerande. Under kursen i universitetspedagogik har detta gett m\u00e5nga intressanta perspektiv p\u00e5 materialet som behandlats. I v\u00e5r tudelade position hoppas vi kunna dela med oss n\u00e5gra […]<\/p>\n","protected":false},"author":484,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[40,71,79,81],"class_list":["post-887","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unipeda-modul3","tag-kursplanering","tag-studier","tag-undervisningsmetoder","tag-universitetspedagogik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/887","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/484"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=887"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/887\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":893,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/887\/revisions\/893"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=887"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=887"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/personalbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=887"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}