I kategorin b\u00f6cker man l\u00e4ser utan n\u00e5gon klar orsak. Min fru k\u00f6pte den n\u00e4r hon var och s\u00e5g Aurora Helsinki f\u00f6rra veckan, och den hamnade i mina h\u00e4nder. Eftersom jag \u00e4r en n\u00e4rmast tv\u00e5ngsm\u00e4ssig l\u00e4sare hade jag pl\u00f6tsligt l\u00e4st den.<\/p>\n
Det \u00e4r allts\u00e5 en bok som beskriver den finlandssvenska teatern Viirus f\u00f6rsta 20 \u00e5r. Viirus (namnet \u00e4r en t\u00f6ntig ordlek: Vi-i-rus, vilken besvikelse) b\u00f6rjade som en fri teatergrupp som ville vara radikal p\u00e5 alla s\u00e4tt och vis, men emot alla odds \u00f6verlevde den och \u00e4r idag n\u00e4rmast en institutionsteater, som dock h\u00e5ller r\u00e4tt h\u00f6g kvalitet i motsats till riktigt institutionella teatrar som Svenska Teatern i Helsingofors och \u00c5bo svenska teater, som mest \u00e4r pinsamma (ok, min mera regelbundet teaterbes\u00f6kande fru s\u00e4ger att \u00c5ST har karpat upp sig ordentligt p\u00e5 sistone). Boken \u00e4r roligt skriven, sk\u00e5disarna har intervjuats och deras svar har klippts ihop till ett l\u00e5ngt samtal.<\/p>\n
Jag har gillat i stort sett alla Viirus-produktioner jag har sett, s\u00e5 jag \u00e4r i princip positivt inst\u00e4lld. Och boken \u00e4r charmigt skriven s\u00e5 till vida att de inte hymlar om att vissa produktioner har varit fiaskon, och den s\u00e4ger ofta vems fel det \u00e4r, vilket f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r kul i lilla svenskfinland. Om pj\u00e4sen ”Clockwork” s\u00e4ger teaterns tekniske chef ungef\u00e4r ”inkompetent regiss\u00f6r, d\u00e5lig text, ingen vision”.<\/p>\n
Denna ”\u00e4rlighet” till trots, eller kanske just d\u00e4rf\u00f6r, \u00e4r \u00e4nd\u00e5 det starkaste intrycket man f\u00e5r: ”vilken sj\u00e4lvcentrerad grupp narcissiter dessa sk\u00e5disar \u00e4r!”. Det lyser s\u00e5 igenom att det viktigaste f\u00f6r de flesta av dem som medverkar i boken \u00e4r att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt skall se just dem, och inte bara dem i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet utan att folk skall se just det s\u00e4tt p\u00e5 vilka de \u00e4r speciellt och unikt beg\u00e5vade. Ok, i \u00e4rlighetens namn \u00e4r de framf\u00f6r allt m\u00e4nnen som figurerar som har deth\u00e4r draget, kvinnornas roll(er) \u00e4r ett kapitel f\u00f6r sig, se nedan.<\/p>\n
Jag ser v\u00e4l i princip ingen koppling mellan det sk\u00e5disar g\u00f6r och narcissim. Kanske det heller inte skadar, men som personlighetsdrag i allm\u00e4het \u00e4r det ju inget positivt.<\/p>\n
Den roligaste biten i boken \u00e4r ”det stora sveket” n\u00e4r en av grundarna och eldsj\u00e4larna pl\u00f6tsligt v\u00e4nder kappan, kastar ut alla idealen och blir chef p\u00e5 Svenska teatern, varp\u00e5 samtliga hans v\u00e4nner och kolleger (igen, med undantag av n\u00e5gon av kvinnorna, tror jag) ber\u00e4ttar att han nog alltid var en skitst\u00f6vel som bara var intresserad av att lyfta fram sig sj\u00e4lv. QED.<\/p>\n
Kvinnorna, ja. Det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 en intressant bit. Kvinnorna har alltid varit i minoritet oftast en eller tv\u00e5 i ensamblar p\u00e5 4-7. Tv\u00e5 undantag, tv\u00e5 produktioner som behandlade ”kvinnor”. Annars mest m\u00e4n. Eller n\u00e5ja, de kvinnor som har varit med har f\u00f6rst\u00e5s nog utm\u00e4rkt sig desto mer, inte minst pga Viirus f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r nakna sk\u00e5despelare. H\u00e4r \u00e4r det kul att l\u00e4sa de kvinnliga sk\u00e5disarnas tillbakablickar, de \u00e4r v\u00e4l de enda som inte hejvillt mytologiserar den gamla goda tiden utan i efterhand kanske \u00f6nskar att de v\u00e5gat ta flera strider och tagit mera plats.<\/p>\n
Boken ger bilden av att teatergruppernas tid \u00e4r f\u00f6rbi, att dagens unga sk\u00e5disar \u00e4r s\u00e5 individualistiska att de inte \u00e4r intresserade av att arbeta med samma grupp \u00f6ver flera produktioner. Det \u00e4r kanske sant, \u00e4ven om jag misst\u00e4nker att det ocks\u00e5 handlar om att teatrarna har b\u00f6rjat jobba p\u00e5 ett annat s\u00e4tt, ingen anst\u00e4lls l\u00e4ngre annat \u00e4n f\u00f6r projekt – ungef\u00e4r som i resten av samh\u00e4llet. Och nog m\u00e5ste man respektera den gl\u00f6d dessa sk\u00e5disar hade f\u00f6r det gemensamma projektet, en typ av kreativ kraft som s\u00e4kert \u00e4r anv\u00e4ndbar i m\u00e5nga sammanhang med som nog inte uppmuntras i v\u00e5rt samh\u00e4lle.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I kategorin b\u00f6cker man l\u00e4ser utan n\u00e5gon klar orsak. Min fru k\u00f6pte den n\u00e4r hon var och s\u00e5g Aurora Helsinki f\u00f6rra veckan, och den hamnade i mina h\u00e4nder. Eftersom jag \u00e4r en n\u00e4rmast tv\u00e5ngsm\u00e4ssig l\u00e4sare hade jag pl\u00f6tsligt l\u00e4st den. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa