”Religion \u00e4r opium f\u00f6r folket”<\/p>\n
Hjeresen avslutar sin bok (det kommer \u00e4nnu en sammanfattande avslutning) med en diskussion kring Marx ber\u00f6mda maxim. Han utg\u00e5r, likt de flesta andra, fr\u00e5n Lenins tolkning av frasen: ”Marxismen har alltid betraktat samtliga moderna religioner och kyrkor och samtliga religi\u00f6sa organisationer som redskap f\u00f6r den borgerliga reaktionen, som f\u00f6rsvarar utsugningen och vill bed\u00f6va arbetarklassen” (Marx ursprungliga mening \u00e4r som bekant lite annorlunda). Hjersen s\u00e4ger vidare att det ”idag” inte alls bara \u00e4r marxister som anv\u00e4nder tanken, utan m\u00e5nga flera \u00e4ven om man ofta t\u00e4nker sig det hela mera individualistiskt s\u00e5 att man uppfattar religion som n\u00e5got svaga m\u00e4nniskor som tyr sig till n\u00e4r de inte v\u00e5gar acceptera ”verkligheten”.<\/p>\n
Sedan g\u00f6r Hjeresen en v\u00e4nding som sannerligen inte \u00e4r politiskt korrekt, men som inte saknar po\u00e4ng. Han h\u00e4vdar att tanken att religion leder till politisk passivitet \u00e4r sant f\u00f6r m\u00e5nga andra religioner, s\u00e5 som buddhism, hinduism och Islam. G\u00e4llande Islam kan det l\u00e5ta konstigt idag, n\u00e4r m\u00e5nga uppfattar att Islam framf\u00f6r allt \u00e4r f\u00f6r politiskt, men det ligger n\u00e5got att buddhism – speciellt i dess v\u00e4stel\u00e4ndska kommersialierade form uppmuntrar till flykt fr\u00e5n politisk verklighet och att hinduismen med sitt kastv\u00e4sende inte direkt har utgjort en politiskt radikal kraft (\u00e4ven om hinduismen ju \u00e4r extremt heterogen f\u00f6reteelse d\u00e4r allt m\u00f6jglit f\u00f6rekommer.<\/p>\n
Men Hjeresens po\u00e4ng \u00e4r egentligen att argumentera f\u00f6r att kristendom varken teoretisk eller praktiskt \u00e4r politiskt passiv. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att hitta bibelord som uttrycker ett klart samh\u00e4llsengagemang och det h\u00e4r k\u00e4nns n\u00e4stan v\u00e4l sj\u00e4lvklart idag – men vi m\u00e5ste komma ih\u00e5g att Hjeresen skriver f\u00f6r det politiska uppvaknande i kyrkorna som skedde i slutet av 60-talet.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller den praktiska sidan – hur kyrkorna handlat i historien \u00e4r Hjeresen v\u00e4l medveten om att ”Kyrkan har m\u00e5nga synder p\u00e5 sitt samvete”:<\/p>\n
Inte nog med att hennes representanter ofta h\u00e5llit de rika om ryggen och s\u00f6rjt f\u00f6r att i b\u00e4sta mening lugna de fattiga med en himmelsk tr\u00f6st, utan m\u00e5nga av kyrkans m\u00e4n har ocks\u00e5 sj\u00e4lva varit mer \u00e4n lovligt ivriga att tillbedja b\u00e5de Mammon och Gud.<\/p>\n
Emellertid \u00e4r detta bara ena sida av saken. Man b\u00f6r komma ih\u00e5g att den \u00e4r kyrkan som<\/p>\n
l\u00e4rde v\u00e4rlden att v\u00e4rna om barnen. Det var kristendomen, som skapade den f\u00f6rsta sjukv\u00e5rden, de f\u00f6rsta sjukhusen, den f\u00f6rsta fattigv\u00e5rden.<\/p>\n
Samtidigt \u00e4r Hjeresen m\u00e5n om att s\u00e4ga att det h\u00e4r \u00e4r ett omr\u00e5den d\u00e4r kyrkan har misslyckats och att hon d\u00e4rf\u00f6r inte kan vifta bort anklagelsen om att vara opium f\u00f6r folket. Men sedan g\u00f6r han den v\u00e4ndning som vi nu b\u00f6rjar k\u00e4nna igen som typisk. Han konstaterar att det ju inte \u00e4r s\u00e5 att nutidsm\u00e4nniskan annars \u00e4r skeptisk till olika former av ”opium”. Tv\u00e4rtom \u00e4r v\u00e5r kultur totalt beroende av bed\u00f6vningsmedel, inte bara i form av stimulantia utan framf\u00f6r allt i form av underh\u00e5llning. ”S\u00e5 l\u00e4nge man kan f\u00e5 cigaretter och biobiljetter, blir det knappast n\u00e5gon revolution i Europa”.<\/p>\n
Fr\u00e5gan blir d\u00e5 varf\u00f6r man \u00e4r s\u00e5 m\u00e5n om att beskriva just kristendomen som opium f\u00f6r folket f\u00f6r att d\u00e4rmed avf\u00e4rda den?<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r att hon innerst inne vet, att kristendomen inte verkar som opium.<\/em> Hon vet alltf\u00f6r v\u00e4l att kristendomen v\u00e4cker henne ur alla ljuva dr\u00f6mmar och kastar henne ut i vardagens verklighet, ut till m\u00e4nniskor som de \u00e4r, f\u00f6r att dela livet med dem. Hon vet att kristendomen, l\u00e5ngt fr\u00e5n att utm\u00e5la tingen i ett rosenr\u00f6tt skimmer, i st\u00e4llet avsl\u00f6jar varenda m\u00e4nniska i hennes gr\u00e5 ynkedom.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" ”Religion \u00e4r opium f\u00f6r folket” Hjeresen avslutar sin bok (det kommer \u00e4nnu en sammanfattande avslutning) med en diskussion kring Marx ber\u00f6mda maxim. Han utg\u00e5r, likt de flesta andra, fr\u00e5n Lenins tolkning av frasen: ”Marxismen har alltid betraktat samtliga moderna religioner … Forts\u00e4tt l\u00e4sa