![\"\"](\"http:\/\/www.schildts.fi\/sites\/default\/files\/9789515021397_209.jpg\")
Detta \u00e4r ingen recension. Marcus \u00e4r en god v\u00e4n till mig, s\u00e5 det vore absurt av mig att f\u00f6rs\u00f6ka recensera hans bok. S\u00e5 det h\u00e4r \u00e4r vad jag s\u00e4ger om boken n\u00e4r n\u00e5gon fr\u00e5gar vad jag tycker om den, och jag vet att Marcus antingen h\u00f6r p\u00e5 eller kommer att f\u00e5 veta vad jag sagt.<\/p>\n
F\u00f6r det f\u00f6rsta: det \u00e4r inte en bok jag skulle l\u00e4sa om jag inte k\u00e4nde Marcus. Det \u00e4r inte ett omd\u00f6me om boken utan en faktautsaga om mina l\u00e4svanor. Jag l\u00e4ser v\u00e4ldigt lite sk\u00f6nlitteratur, och den sk\u00f6nlitteratur jag l\u00e4ser brukar nog behandla andra saker – och oftast vara skriven f\u00f6r l\u00e4nge sen. S\u00e5 jag \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis inte r\u00e4tt person att uttala mig.<\/p>\n
That said, detta \u00e4r en synnerligen v\u00e4lskriven bok. Innan jag l\u00e4rde k\u00e4nna Marcus trodde jag att jag m\u00f6jligen var ganska bra p\u00e5 att skriva sj\u00e4lv, men efter att jag diskuterat skrivande med honom har jag insett att han \u00e4r p\u00e5 en helt annan niv\u00e5. Jag har en del bra trick, han kan<\/em> det h\u00e4r. Och det m\u00e4rks verkligen i boken. Inte en enda g\u00e5ng hakar jag upp mig p\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r d\u00e5ligt formulerat, att bilder skulle vara krystade eller beskrivningar os\u00e4kra. Tv\u00e4rtom, man sugs s\u00e5 in av spr\u00e5ket att man (n\u00e4stan*) helt accepterar den v\u00e4rld som h\u00e4r beskrivs. Trots att det inte finns n\u00e5gra irriterande cliffhangers har jag sv\u00e5rt att s\u00e4tta boken ifr\u00e5n mig.<\/p>\n Ett exempel bara. Speciellt i finlandssvensk litteratur f\u00f6rekommer ofta (jag t\u00e4nker h\u00e4r p\u00e5 riktigt k\u00e4nda namn) en ytterst patetisk form av l\u00e4sarsmicker som g\u00e5r ut p\u00e5 att man l\u00e5ter handlingen utspela sig i en f\u00f6r l\u00e4saren k\u00e4nd stad, som beskrivs s\u00e5 att l\u00e4saren k\u00e4nner igen sig, ja man kunde s\u00e4ga att man k\u00e4nner igen platser ”d\u00e4r vi en g\u00e5ng g\u00e5tt”. Det h\u00e4r har s\u00e4llan n\u00e5gon annan funktion \u00e4n att skapa en konstgjord kontakt till l\u00e4saren, en billig typ av underh\u00e5llning, ett slags litter\u00e4r Google street view.<\/p>\n Marcus sysslar inte med s\u00e5nt. I st\u00e4llet k\u00e4nner den som bor i \u00c5bo igen vissa detaljer – det finns en \u00e5 med restauranger i, t.ex, men k\u00e4nslan i staden \u00e4r som ett \u00c5bo – passande nog – p\u00e5 kokain, ett \u00c5bo som har f\u00f6rvandlats till New York eller Berlin. Man der \u00c5bohanken f\u00f6r sin inre blick, men byggnaden har 12 v\u00e5ningar. Staden liknar karakt\u00e4rerna i boken, som ocks\u00e5 \u00e4r ”larger than life” p\u00e5 ett s\u00e5nt h\u00e4r konstgjort s\u00e4tt.<\/p>\n Boken ”handlar” om – som jag ser det – att f\u00f6rs\u00f6ka leva ett liv utan mening, vilka saker man kan syssla med f\u00f6r att f\u00e5 struktur p\u00e5 tillvaron n\u00e4r inget har n\u00e5got syfte – en ganska saklig beskrivning av v\u00e5r tid. Huvudpersonerna sysslar bara med en massa spel vars m\u00e5l och mening \u00e4r oklar f\u00f6r alla, framf\u00f6r allt dem sj\u00e4lva. De glimtar av allvar som f\u00f6rekommer – v\u00e4nskap, k\u00e4rlek – g\u00e5r inte att formulera och f\u00f6rsvinner d\u00e4rf\u00f6r i ett fl\u00f6de av sysslor som bara bygger upp fasader p\u00e5 fasader. Finns det n\u00e5got under all yta? Nyckelrepliken i boken \u00e4r den d\u00e4r huvudpersonen hippt postmodernt fr\u00e5gar om det \u00e4r n\u00e5gon skillnad p\u00e5 att bry sig om och att handla som om man bryr sig om. N\u00e4r svaret antyder att fr\u00e5gan inte \u00e4r s\u00e5 enkel som han t\u00e4nkt sig leder det till ett inre kaos som fyller verkligheten.<\/p>\n Jag har bara tv\u00e5 inv\u00e4ndningar. Det f\u00f6rsta \u00e4r kanske mest mitt problem, n\u00e4mligen att American Psycho<\/em> \u00e4r en s\u00e5 tydlig referens. Kanske mest mitt problem, f\u00f6r jag avskyr verkligen den boken. Det finns m\u00e5nga andra referenser ocks\u00e5 – se titeln – men jag tycker mig se att det h\u00e4r l\u00e5nas det lite f\u00f6r mycket. En recensent n\u00e4mnde Clockwork Orange<\/em>, vilket inte alls hade slagit mig.<\/p>\n Det andra \u00e4r mera en fr\u00e5ga – som jag inte vill ha ett svar p\u00e5 fr\u00e5n f\u00f6rfattaren. Dessa m\u00e4nniskor, skall man f\u00f6rst\u00e5 dem som karikatyrer av verkliga m\u00e4nniskor, eller som realistiska beskrivningar? Eller som ”karakt\u00e4rer” vars koppling till ”verkligheten” egentligen \u00e4r helt ovidkommande? Jag f\u00f6rblir os\u00e4ker.<\/p>\n Hur som helst, det jag k\u00e4nner n\u00e4r jag l\u00e4st boken \u00e4r framf\u00f6r allt stolthet f\u00f6r att jag har en s\u00e5 beg\u00e5vad v\u00e4n och f\u00f6rv\u00e4ntan \u00f6ver vad han ska \u00e5stadkomma fram\u00f6ver.<\/p>\n *(Du kanske undrar \u00f6ver vad det var jag inte accepterar i boken? Att huvudpersonen lyssnar p\u00e5 U2… Fast det kanske \u00e4r American Psycho som sp\u00f6kar igen.)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Detta \u00e4r ingen recension. Marcus \u00e4r en god v\u00e4n till mig, s\u00e5 det vore absurt av mig att f\u00f6rs\u00f6ka recensera hans bok. S\u00e5 det h\u00e4r \u00e4r vad jag s\u00e4ger om boken n\u00e4r n\u00e5gon fr\u00e5gar vad jag tycker om den, och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa