{"id":502,"date":"2011-12-28T13:43:56","date_gmt":"2011-12-28T11:43:56","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/?p=502"},"modified":"2011-12-28T13:43:56","modified_gmt":"2011-12-28T11:43:56","slug":"krisens-rotter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/2011\/12\/28\/krisens-rotter\/","title":{"rendered":"Krisens r\u00f6tter"},"content":{"rendered":"<p>Den ekonomiska krisen kommer inte att l\u00f6sas p\u00e5 n\u00e4sta toppm\u00f6te, eller toppm\u00f6tet efter det. Givetvis \u00e4r det delvis befogat att sl\u00e4cka d\u00e4r det brinner mest, men allt f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6ker ge sken av att \u201deurokrisen\u201d \u00e4r en isolerad kris vars orsaker enbart ligger i en slarvigt ihopsnickrad valutaunion, eller i att de d\u00e4r lata syndl\u00e4nningarna inte fattar att bete sig som ordentliga nordbor.<\/p>\n<p>Tv\u00e5 avg\u00f6rande bakgrundsfaktorer \u00e4r s\u00e4rskilt v\u00e4rda att lyfta fram. F\u00f6r det f\u00f6rsta har vi redan l\u00e5ngt f\u00f6re den nuvarande krisen b\u00f6rjade (det handlar allts\u00e5 om en kris som f\u00f6rst blev synlig i USA 2007 och nu fortg\u00e5r fr\u00e5n region till region) stigande r\u00e5varupriser \u00f6ver hela linjen, mest tydligt p\u00e5 mat och olja. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att en ekonomi g\u00e5r tr\u00f6gare n\u00e4r en s\u00e5 central r\u00e5vara som olja kostar 110 dollar i st\u00e4llet f\u00f6r 20 vilket var fallet bara f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. I hela produktionskedjan betyder detta att marginalerna krymper och det blir sv\u00e5rare att g\u00f6ra vinst.<\/p>\n<p>De enda som vinner p\u00e5 de h\u00f6ga r\u00e5varupriserna \u00e4r givetvis de som s\u00e4ljer r\u00e5varorna, och det \u00e4r det andra s\u00e4ttet p\u00e5 vilket r\u00e5varupriserna \u00e4r orsak till krisen. De h\u00f6ga oljepriserna har inneburit att en obegriplig m\u00e4ngd pengar han koncentrerats till dem som s\u00e4ljer olja, en m\u00e4ngd s\u00e5 stor att det faktiskt blivit sv\u00e5rt att hitta objekt att placera dessa pengar i. Det \u00e4r en av de underliggande orsakerna till framv\u00e4xten av derivathandeln och de billiga l\u00e5n som staterna har frestats till att leva p\u00e5.<\/p>\n<p>Men n\u00e4r det g\u00e4ller den s\u00e5 kallade \u201dskuldkrisen\u201d finns det faktiskt en \u00e4nnu djupare liggande orsak, n\u00e4mligen sj\u00e4lva v\u00e5rt penningsystem. Pengar uppst\u00e5r p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt. Antingen genom att en centralbank best\u00e4mmer sig f\u00f6r att \u00f6ka m\u00e4ngden pengar, att \u201dl\u00e5ta sedelpressen g\u00e5\u201d. Det anses vara d\u00e5ligt f\u00f6r det leder till inflation, och vi och politikerna l\u00e4rde oss i skolan att d\u00e5 g\u00e5r det som i Tyskland p\u00e5 20-talet.<\/p>\n<p>Det andra och mycket vanligare s\u00e4ttet f\u00f6r pengar att uppst\u00e5 \u00e4r genom att banker ger l\u00e5n. Det \u00e4r ju inte s\u00e5 att bankerna har de pengar de l\u00e5nar ut, utan n\u00e4r jag g\u00e5r till min bank och lyfter ett l\u00e5n uppst\u00e5r den summa pengar jag l\u00e5nar ut tomma luften och existerar pl\u00f6tsligt som n\u00e5gra siffror i en datafil som vi kalla f\u00f6r \u201dkonto\u201d.<\/p>\n<p>N\u00e4r jag betalar tillbaka l\u00e5net upph\u00f6r motsvarande summa pengar existera, men h\u00e4r finns haken och roten till hela den katastrof vi st\u00e5r inf\u00f6r. Jag f\u00f6rv\u00e4ntas ocks\u00e5 betala r\u00e4nta p\u00e5 l\u00e5net. Vi kan nu f\u00f6renkla bilden och t\u00e4nka oss att det bara finns en bank och en kund i hela v\u00e4rlden. Varifr\u00e5n skall de pengar jag anv\u00e4nder f\u00f6r att betala r\u00e4ntan komma? Jo, de m\u00e5ste skapas genom att nytt v\u00e4rde f\u00f6rs in i ekonomi, t.ex. genom att jag gr\u00e4ver upp lite guld ur marken. D\u00e5 kan jag anv\u00e4nda dessa \u201dnya\u201d pengar f\u00f6r att betala r\u00e4ntan.<\/p>\n<p>P\u00e5 global niv\u00e5 betyder detta att den totala m\u00e4ngden pengar i v\u00e4rlden hela tiden m\u00e5ste \u00f6ka, annars finns det inte pengar att betala r\u00e4nta med. Den kris vi nu ser \u00e4r helt enkelt orsakad av att det inte l\u00e4ngre finns n\u00e5gon som vill l\u00e5na mera. Privatpersonernas l\u00e5nef\u00f6rm\u00e5ga, speciellt i USA tog slut 2007 och startade nedg\u00e5ngen, denna bromsades av att staterna gick in och kraftigt \u00f6kade sin l\u00e5ntagning i st\u00e4llet. Nu n\u00e5r stat efter stat gr\u00e4nsen f\u00f6r hur mycket de kan l\u00e5na och s\u00e5 f\u00e5r den inbyggda paradoxen i penningsystemet sin naturliga konsekvens.<\/p>\n<p>Allts\u00e5 \u00e5terst\u00e5r att trycka pengar, vilket ECB snart m\u00e5ste g\u00f6ra. Ocks\u00e5 det \u00e4r bara en tillf\u00e4llig l\u00f6sning. S\u00e5 l\u00e4nge vi h\u00e5ller fast vid en ekonomi som bygger p\u00e5 r\u00e4nta finns det bara tillf\u00e4lliga l\u00f6sningar och n\u00e4sta kris \u00e4r st\u00e4ndigt runt h\u00f6rnet.<\/p>\n<h6>Publicerat i Vasabladet 28.12.2011<\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den ekonomiska krisen kommer inte att l\u00f6sas p\u00e5 n\u00e4sta toppm\u00f6te, eller toppm\u00f6tet efter det. Givetvis \u00e4r det delvis befogat att sl\u00e4cka d\u00e4r det brinner mest, men allt f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6ker ge sken av att \u201deurokrisen\u201d \u00e4r en isolerad kris vars &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/2011\/12\/28\/krisens-rotter\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":71,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-502","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kolumner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/502","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/users\/71"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=502"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/502\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":503,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/502\/revisions\/503"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=502"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=502"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=502"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}