{"id":581,"date":"2012-02-15T11:01:05","date_gmt":"2012-02-15T09:01:05","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/?p=581"},"modified":"2012-02-15T11:01:05","modified_gmt":"2012-02-15T09:01:05","slug":"folkets-arbete","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/2012\/02\/15\/folkets-arbete\/","title":{"rendered":"Folkets arbete"},"content":{"rendered":"<p>Den baptistiska traditionen \u00e4r kanske inte direkt k\u00e4nd f\u00f6r liturgisk medvetenhet. Men det \u00e4r r\u00e4tt mycket en fr\u00e5ga om hur man ser p\u00e5 saken. Ur en annan synpunkt \u00e4r liturgi definitivt en av h\u00f6rnstenarna i v\u00e5r r\u00f6relse. Grekiskans leitourgia betyder n\u00e4mligen ordagrant \u201dfolkets arbete\u201d. Det kunde handla om vad som helst som en grupp m\u00e4nniskor kommer samman kring f\u00f6r att g\u00f6ra. Till exempel att gr\u00e4va ett dike.<\/p>\n<p>Eller att resa ett t\u00e4lt. Eller koka k\u00f6ttsoppa. Den direkta \u00f6vers\u00e4ttningen av leitourgia till finlandssvenska \u00e4r allts\u00e5 \u201dtalko\u201d. Ett gemensamt arbete. Och jag tror inte att jag \u00e4r ensam om att, usel kroppsarbetare som jag \u00e4r, uppleva att svettiga sommareftermiddagar p\u00e5 Humle, n\u00e4r det d\u00e4r t\u00e4ltet skall upp \u00e4nnu en g\u00e5ng, h\u00f6rt till de stunder d\u00e4r jag k\u00e4nner mig som starkast delaktig i gemenskapen. N\u00e4r jag var ton\u00e5ring rynkade jag p\u00e5 n\u00e4san och sade ironiskt om min hemf\u00f6rsamling att dess viktigaste h\u00f6gtid var dagen d\u00e5 kyrkan storst\u00e4dades. Nu, lite \u00e4ldre och mindre ironisk inser jag att det verkligen var dessa dagar vi var kyrka p\u00e5 riktigt. Det \u00e4r gudstj\u00e4nst att torka damm i en takkrona som den i Vasa.<\/p>\n<p>\u00c4nd\u00e5, det jag f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4ga h\u00e4r \u00e4r inte att vi har fattat det som resten av kristendomen misstagit sig p\u00e5. Jag tror vi beh\u00f6ver t\u00e4nka mera p\u00e5 det s\u00e4tt vi firar gudstj\u00e4nst p\u00e5. Dels det, f\u00f6rst\u00e5s, att ocks\u00e5 den b\u00f6r vara \u201dfolkets\u201d arbete, inte pastorns. Som tur har vi den goda vanan att de flesta medlemmar i f\u00f6rsamlingarna har n\u00e5gon uppgift i samband med gudstj\u00e4nstfirandet. Men det finns nog \u00e4nd\u00e5 en risk att vi d\u00e4remellan mest sitter och tittar p\u00e5. Men gudstj\u00e4nsten borde vara n\u00e5got vi g\u00f6r, inte n\u00e5got vi bes\u00f6ker.<\/p>\n<p>Nu \u00e4r det h\u00e4r en knepig sak att s\u00e4ga i v\u00e5r tid, f\u00f6r \u00e4r det n\u00e5got vi g\u00f6r f\u00f6r mycket \u00e4r det arbetar. Skall vi nu beh\u00f6va arbeta \u00e4ven p\u00e5 s\u00f6ndag? Ja, men det avg\u00f6rande \u00e4r vad vi arbetar p\u00e5. Det \u00e4r h\u00e4r jag tror vi beh\u00f6ver t\u00e4nka mera, och kanske l\u00e4ra oss av andra kristna. Vilket arbete \u00e4r det vi v\u00e4ntas utf\u00f6ra? Det m\u00e5ste vara n\u00e5got mer som \u00e5stadkoms \u00e4n att systemet rullar p\u00e5.<\/p>\n<p>Det vi g\u00f6r \u00e4r gemenskap. Den m\u00e5ste st\u00e4ndigt arbetas p\u00e5. F\u00f6r att vara en verklig f\u00f6rsamling m\u00e5ste vi vara en gemenskap som litar p\u00e5 varandra, som \u00e4rligt kan tala med varandra. Som kan f\u00f6rl\u00e5ta varandra och be om f\u00f6rl\u00e5telse. Och det \u00e4r det vi arbetar p\u00e5 i gudstj\u00e4nsten. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kyrkan f\u00f6r l\u00e4nge sedan kom fram till att det \u00e4r en god id\u00e9 att vi b\u00f6rjar med att tillsammans bek\u00e4nna v\u00e5r syndighet, f\u00f6r att ta det mest uppenbara exemplet.<br \/>\nVarf\u00f6r torkar man damm i ljuskronan? Jo, f\u00f6r att den skall lysa b\u00e4ttre. Ocks\u00e5 v\u00e5r gudstj\u00e4nst \u00e4r ett arbete p\u00e5 att vara v\u00e4rldens ljus.<\/p>\n<h6>Publicerad i M.S.T Februari 2012<\/h6>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den baptistiska traditionen \u00e4r kanske inte direkt k\u00e4nd f\u00f6r liturgisk medvetenhet. Men det \u00e4r r\u00e4tt mycket en fr\u00e5ga om hur man ser p\u00e5 saken. Ur en annan synpunkt \u00e4r liturgi definitivt en av h\u00f6rnstenarna i v\u00e5r r\u00f6relse. Grekiskans leitourgia betyder &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/2012\/02\/15\/folkets-arbete\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":71,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-581","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kolumner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/581","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/users\/71"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=581"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/581\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":582,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/581\/revisions\/582"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=581"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=581"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=581"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}