Det h\u00e4r \u00e4r en annorlunda l\u00e4robok i etik. Det \u00e4r givetvis b\u00e5de en styrka och en svaghet. Svagheten best\u00e5r fr\u00e4mst i att den inte alls behandlar de tv\u00e5 mest uppenbara k\u00e4llorna till kristen etik, det vill s\u00e4ga den grekiska filosofin och Bibeln. Det inneb\u00e4r att den, till exempel p\u00e5 en grundkurs i teologisk etik skulle beh\u00f6va kompletteras med en annan bok, och h\u00e4r \u00e4r alternativen inte m\u00e5nga p\u00e5 svenska. Man \u00f6nskar att Spjuth skulle \u00f6verv\u00e4ga att skriva en ”prequel”, d\u00e4r ocks\u00e5 den tidiga kristendomen skulle komma med. Den h\u00e4r boken b\u00f6rjar med medeltiden.<\/p>\n
Styrkan i boken \u00e4r dels att den (i st\u00e4llet) behandlar en del omr\u00e5den som vanligtvis inte behandlas i l\u00e4rob\u00f6cker i etik; dels att den inte fokuserar p\u00e5 teorier utan p\u00e5 fr\u00e5gan om hur ett kristet liv skall levas. Det senare \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s n\u00e5got man kan ha olika \u00e5sikter om, jag h\u00e5ller med Spjuth om att den moderna etiska traditionen med dess stora fokus p\u00e5 teorier kring det moraliska livet i stort sett har visat sig vara en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r bokens fokus v\u00e4lkommet: fr\u00e5gan om kristna ”moralpraktiker” fr\u00e5n den medeltida biktinstitutionen till moderna husf\u00f6rsamlingar, en fokus p\u00e5 kristen gemenskap, och en behandling av filosofiska och teologiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar och s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 dessa.<\/p>\n
En annan stor styrka med boken \u00e4r att den inte utg\u00e5r fr\u00e5n en kyrklig tradition utan behandlar den medeltida kyrkan, lutherdomen och de frikyrkliga traditionerna utan polemik. Kanske k\u00e4nns vissa beskrivningar av den medeltida kyrkan lite fyrkantiga, men jag \u00e4r ingen expert – det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ett stort framsteg att denna period inte hoppas \u00f6ver vilket har varit vanligt i nordisk litteratur, h\u00e4r behandlas medeltida teologi, klosterv\u00e4sendet, kanonisk r\u00e4tt och biktpraktiken i tre fylliga kapitel.<\/p>\n
Det kapitel jag fr\u00e4mst uppskattade var det om Luther som fokuserar p\u00e5 hur familjen f\u00e5r ta \u00f6ver mycket av klostrets roll.<\/p>\n
Problemen i boken \u00e4r fr\u00e4mst det Spjuth inte tar upp. Spjuth lyfter fram teleologi som en central aspekt i kristet etisk praktik och reflektion. H\u00e4r skulle en diskussion kring Aristoteles med s\u00e4kerhet varit klarg\u00f6rande. N\u00e4r det g\u00e4ller moderniteten behandlas Kant och Hume bra, men den senare f\u00e5r st\u00e5 som enda representant f\u00f6r det som blir den utlititaristiska traditionen, som kanske borde ha behandlats noggrannare. Men kritik av det h\u00e4r slaget finns alltid, boken \u00e4r r\u00e4tt tjock som den \u00e4r.<\/p>\n
Jag tror att i v\u00e5r kontext vid \u00c5bo Akademi kan boken fungera som ett komplement till de kurser vi har, som speciellt torde intressera studenter med frikyrklig bakgrund, men jag skulle nog g\u00e4rna se att de flesta som studerar etik skulle l\u00e4sa den i n\u00e5got skede, just f\u00f6r att den visare p\u00e5 ett annat s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 den kristna moralens tradition \u00e4n det traditionella teoriinriktade.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det h\u00e4r \u00e4r en annorlunda l\u00e4robok i etik. Det \u00e4r givetvis b\u00e5de en styrka och en svaghet. Svagheten best\u00e5r fr\u00e4mst i att den inte alls behandlar de tv\u00e5 mest uppenbara k\u00e4llorna till kristen etik, det vill s\u00e4ga den grekiska filosofin … Forts\u00e4tt l\u00e4sa