{"id":78,"date":"2011-04-07T13:56:27","date_gmt":"2011-04-07T11:56:27","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/?p=78"},"modified":"2011-10-25T14:55:34","modified_gmt":"2011-10-25T12:55:34","slug":"fem-viktigare-fragor-for-kyrkan-an-de-dar-tva","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/2011\/04\/07\/fem-viktigare-fragor-for-kyrkan-an-de-dar-tva\/","title":{"rendered":"Fem viktigare fr\u00e5gor f\u00f6r kyrkan (\u00e4n de d\u00e4r tv\u00e5)"},"content":{"rendered":"<p>1. <strong>Gudstj\u00e4nstdeltagande.<\/strong> Sju procent av finl\u00e4ndarna deltar i en gudstj\u00e4nst minst en g\u00e5ng i veckan. F\u00f6r h\u00f6gm\u00e4ssan \u00e4r siffran antagligen l\u00e4gre. Det betyder att \u00f6ver 70 procent av kyrkans medlemmar inte g\u00f6r det. Orsakerna \u00e4r antagligen flera: man vet inte varf\u00f6r gudstj\u00e4nsten \u00e4r viktig, man antar att gudstj\u00e4nstdeltagande inte kr\u00e4ver kunskap eller \u00f6vning. Eftersom dessa missf\u00f6rst\u00e5nd ocks\u00e5 \u00e4r vanliga bland kyrkans anst\u00e4llda och aktiva inneb\u00e4r det ocks\u00e5 att m\u00e5nga gudstj\u00e4nster firas p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r det sv\u00e5rt att se meningen med dem. Alla dessa \u00e4r avg\u00f6rande fr\u00e5gor som kyrkan borde satsa p\u00e5.<\/p>\n<p>2. <strong>Utbildning i kristen tro.<\/strong> Idag tar varken kyrkan, staten eller familjerna ansvaret f\u00f6r att f\u00f6ra den kristna tron vidare till n\u00e4sta generation. Vidden av detta problem \u00e4r sv\u00e5r att \u00f6verblicka, den st\u00f6rsta risken \u00e4r att genuin k\u00e4nnedom om kristen tradition ers\u00e4tts av bokkunskap f\u00f6r en elit och okunskap f\u00f6r resten.<\/p>\n<p>3. <strong>Individualism.<\/strong> M\u00e4nniskor som tror att livet g\u00e5r ut p\u00e5 att man skall klara sig sj\u00e4lv har ingen m\u00f6jlighet att begripa kristen tro. Kyrkan borde aktivt arbeta f\u00f6r att p\u00e5 alla niv\u00e5er motarbeta denna f\u00f6r v\u00e5rt samh\u00e4lle centrala f\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n<p>4. <strong>Skilsm\u00e4ssorna.<\/strong> Utan att skuldbel\u00e4gga n\u00e5gon eller anklaga dem som skiljer sig \u00e4r det klart att det p\u00e5 sikt \u00e4r ett stort problem f\u00f6r hela samh\u00e4llet och d\u00e4rmed kyrkan att allt fler barn v\u00e4xer upp i under f\u00f6rh\u00e5llanden som inte \u00e4r optimala f\u00f6r en trygg uppv\u00e4xt. Igen \u00e4r orsakerna m\u00e5nga ock komplexa men f\u00f6r kyrkan \u00e4r ett speciellt viktigt problem den id\u00e9 om romantisk k\u00e4rlek som \u00e4r s\u00e5 stark i v\u00e5rt samh\u00e4lle och inte s\u00e4llan f\u00e5r f\u00e4rga av sig \u00e4ven i kyrkans tal om k\u00e4rlek, t. ex. vid vigslar.<\/p>\n<p>5. <strong>Barnens plats i kyrkan.<\/strong> En kyrka utan barn \u00e4r d\u00f6d. Det inneb\u00e4r att kyrkan inte bara beh\u00f6ver satsa p\u00e5 barnverksamhet (vilket man g\u00f6r), utan att all verksamhet borde utformas med tanke p\u00e5 barns deltagande. Det g\u00e4ller speciellt (alla) gudstj\u00e4nster.<\/p>\n<h6>Publiscerad i Kyrkpressen <a href=\"http:\/\/www.kyrkpressen.fi\/images\/stories\/2011\/kp1114.pdf\" target=\"_blank\">14\/2011<\/a>.<\/h6>\n<div style=\"width: 1px;height: 1px;overflow: hidden\"><!--[if gte mso 9]&gt;  Normal 0   21   false false false  SV-FI ZH-CN X-NONE                            &lt;![endif]--><!--[if gte mso 9]&gt;                                                                                                                                            &lt;![endif]--><!--[if gte mso 10]&gt; &lt;!   \/* Style Definitions *\/  table.MsoNormalTable \t{mso-style-name:&quot;Table Normal&quot;; \tmso-tstyle-rowband-size:0; \tmso-tstyle-colband-size:0; \tmso-style-noshow:yes; \tmso-style-priority:99; \tmso-style-qformat:yes; \tmso-style-parent:&quot;&quot;; \tmso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; \tmso-para-margin-top:0cm; \tmso-para-margin-right:0cm; \tmso-para-margin-bottom:10.0pt; \tmso-para-margin-left:0cm; \tline-height:115%; \tmso-pagination:widow-orphan; \tfont-size:11.0pt; \tfont-family:&quot;Calibri&quot;,&quot;sans-serif&quot;; \tmso-ascii-font-family:Calibri; \tmso-ascii-theme-font:minor-latin; \tmso-hansi-font-family:Calibri; \tmso-hansi-theme-font:minor-latin;} --> <!--[endif]--><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\"><span>Fem viktigare fr\u00e5gor f\u00f6r kyrkan (\u00e4n de d\u00e4r tv\u00e5)<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\"><span>1. <strong>Gudstj\u00e4nstdeltagande.<\/strong> Sju procent av finl\u00e4ndarna deltar i en gudstj\u00e4nst minst en g\u00e5ng i veckan. F\u00f6r h\u00f6gm\u00e4ssan \u00e4r siffran antagligen l\u00e4gre. Det betyder att \u00f6ver 70 procent av kyrkans medlemmar inte g\u00f6r det. Orsakerna \u00e4r antagligen flera: man vet inte varf\u00f6r gudstj\u00e4nsten \u00e4r viktig, man antar att gudstj\u00e4nstdeltagande inte kr\u00e4ver kunskap eller \u00f6vning. Eftersom dessa missf\u00f6rst\u00e5nd ocks\u00e5 \u00e4r vanliga bland kyrkans anst\u00e4llda och aktiva inneb\u00e4r det ocks\u00e5 att m\u00e5nga gudstj\u00e4nster firas p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r det sv\u00e5rt att se meningen med dem. Alla dessa \u00e4r avg\u00f6rande fr\u00e5gor som kyrkan borde satsa p\u00e5.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\"><span>2. <strong>Utbildning i kristen tro.<\/strong> Idag tar varken kyrkan, staten eller familjerna ansvaret f\u00f6r att f\u00f6ra den kristna tron vidare till n\u00e4sta generation. Vidden av detta problem \u00e4r sv\u00e5r att \u00f6verblicka, den st\u00f6rsta risken \u00e4r att genuin k\u00e4nnedom om kristen tradition ers\u00e4tts av bokkunskap f\u00f6r en elit och okunskap f\u00f6r resten.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\"><span>3. <strong>Individualism.<\/strong> M\u00e4nniskor som tror att livet g\u00e5r ut p\u00e5 att man skall klara sig sj\u00e4lv har ingen m\u00f6jlighet att begripa kristen tro. Kyrkan borde aktivt arbeta f\u00f6r att p\u00e5 alla niv\u00e5er motarbeta denna f\u00f6r v\u00e5rt samh\u00e4lle centrala f\u00f6rest\u00e4llning.<\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\"><span>4. <strong>Skilsm\u00e4ssorna.<\/strong> Utan att skuldbel\u00e4gga n\u00e5gon eller anklaga dem som skiljer sig \u00e4r det klart att det p\u00e5 sikt \u00e4r ett stort prob<\/span><\/p>\n<p>1. <strong>Gudstj\u00e4nstdeltagande.<\/strong> Sju procent av finl\u00e4ndarna deltar i en gudstj\u00e4nst minst en g\u00e5ng i veckan. F\u00f6r h\u00f6gm\u00e4ssan \u00e4r siffran antagligen l\u00e4gre. Det betyder att \u00f6ver 70 procent av kyrkans medlemmar inte g\u00f6r det. Orsakerna \u00e4r antagligen flera: man vet inte varf\u00f6r gudstj\u00e4nsten \u00e4r viktig, man antar att gudstj\u00e4nstdeltagande inte kr\u00e4ver kunskap eller \u00f6vning. Eftersom dessa missf\u00f6rst\u00e5nd ocks\u00e5 \u00e4r vanliga bland kyrkans anst\u00e4llda och aktiva inneb\u00e4r det ocks\u00e5 att m\u00e5nga gudstj\u00e4nster firas p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r det sv\u00e5rt att se meningen med dem. Alla dessa \u00e4r avg\u00f6rande fr\u00e5gor som kyrkan borde satsa p\u00e5.<\/p>\n<p>2. <strong>Utbildning i kristen tro.<\/strong> Idag tar varken kyrkan, staten eller familjerna ansvaret f\u00f6r att f\u00f6ra den kristna tron vidare till n\u00e4sta generation. Vidden av detta problem \u00e4r sv\u00e5r att \u00f6verblicka, den st\u00f6rsta risken \u00e4r att genuin k\u00e4nnedom om kristen tradition ers\u00e4tts av bokkunskap f\u00f6r en elit och okunskap f\u00f6r resten.<\/p>\n<p>3. <strong>Individualism.<\/strong> M\u00e4nniskor som tror att livet g\u00e5r ut p\u00e5 att man skall klara sig sj\u00e4lv har ingen m\u00f6jlighet att begripa kristen tro. Kyrkan borde aktivt arbeta f\u00f6r att p\u00e5 alla niv\u00e5er motarbeta denna f\u00f6r v\u00e5rt samh\u00e4lle centrala f\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n<p>4. <strong>Skilsm\u00e4ssorna.<\/strong> Utan att skuldbel\u00e4gga n\u00e5gon eller anklaga dem som skiljer sig \u00e4r det klart att det p\u00e5 sikt \u00e4r ett stort problem f\u00f6r hela samh\u00e4llet och d\u00e4rmed kyrkan att allt fler barn v\u00e4xer upp i under f\u00f6rh\u00e5llanden som inte \u00e4r optimala f\u00f6r en trygg uppv\u00e4xt. Igen \u00e4r orsakerna m\u00e5nga ock komplexa men f\u00f6r kyrkan \u00e4r ett speciellt viktigt problem den id\u00e9 om romantisk k\u00e4rlek som \u00e4r s\u00e5 stark i v\u00e5rt samh\u00e4lle och inte s\u00e4llan f\u00e5r f\u00e4rga av sig \u00e4ven i kyrkans tal om k\u00e4rlek, t. ex. vid vigslar.<\/p>\n<p>5. <strong>Barnens plats i kyrkan.<\/strong> En kyrka utan barn \u00e4r d\u00f6d. Det inneb\u00e4r att kyrkan inte bara beh\u00f6ver satsa p\u00e5 barnverksamhet (vilket man g\u00f6r), utan att all verksamhet borde utformas med tanke p\u00e5 barns deltagande. Det g\u00e4ller speciellt (alla) gudstj\u00e4nster.<\/p>\n<p class=\"MsoNormal\"><span>lem f\u00f6r hela samh\u00e4llet och d\u00e4rmed kyrkan att allt fler barn v\u00e4xer upp i under f\u00f6rh\u00e5llanden som inte \u00e4r optimala f\u00f6r en trygg uppv\u00e4xt. Igen \u00e4r orsakerna m\u00e5nga ock komplexa men f\u00f6r kyrkan \u00e4r ett speciellt viktigt problem den id\u00e9 om romantisk k\u00e4rlek som \u00e4r s\u00e5 stark i v\u00e5rt samh\u00e4lle och inte s\u00e4llan f\u00e5r f\u00e4rga av sig \u00e4ven i kyrkans tal om k\u00e4rlek, t. ex. vid vigslar. <\/span><\/p>\n<p class=\"MsoNormal\"><span>5. <strong>Barnens plats i kyrkan.<\/strong> En kyrka utan barn \u00e4r d\u00f6d. Det inneb\u00e4r att kyrkan inte bara beh\u00f6ver satsa p\u00e5 barnverksamhet (vilket man g\u00f6r), utan att all verksamhet borde utformas med tanke p\u00e5 barns deltagande. Det g\u00e4ller speciellt (alla) gudstj\u00e4nster.<span> <\/span><\/span><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>1. Gudstj\u00e4nstdeltagande. Sju procent av finl\u00e4ndarna deltar i en gudstj\u00e4nst minst en g\u00e5ng i veckan. F\u00f6r h\u00f6gm\u00e4ssan \u00e4r siffran antagligen l\u00e4gre. Det betyder att \u00f6ver 70 procent av kyrkans medlemmar inte g\u00f6r det. Orsakerna \u00e4r antagligen flera: man vet inte &hellip; <a href=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/2011\/04\/07\/fem-viktigare-fragor-for-kyrkan-an-de-dar-tva\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":71,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-78","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kolumner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/users\/71"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":343,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78\/revisions\/343"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/phagman\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}