Högskolestiftelsen i Österbotten 30 år

Rektors hälsning på 30 års-jubileumsfesten för Högskolestiftelsen i Österbotten
Vasa 20.10.2021

Bästa vänner,

”Man ska aldrig älska sina aktier,” lär Finlands första kvinnliga apotekare, Ann-Mari Finnilä, ha sagt när Högskolestiftelsen splittade och sålde ut de Nokia-aktier hon donerat i mars år 2000. Hon var nöjd med Högskolestiftelsens agerande. De följande åren visade nämligen att stiftelsen gjort alldeles rätt. Ann-Mari Finniläs donation till Högskolestiftelsen för att främja Åbo Akademis verksamhet i Vasa har hittills gett en utdelning på över 14 miljoner euro till vår forskning och utbildning. Det är vi mycket tacksamma för.

Tack vare stödet från Högskolestiftelsen och Ann-Mari Finniläs fond har Åbo Akademis forskare och lärare i Vasa under årens lopp kunnat genomföra ett stort antal intressanta och viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt. Flera av våra medarbetare har fått ta emot Ann-Mari Finniläs pris – ett fint uttryck för uppskattning. Stödet till våra doktorander och studerande är oerhört värdefullt.

Högskolestiftelsen beskriver sig som en aktiv och initiativrik stiftelse – och det är en beskrivning som Åbo Akademi gärna kan instämma i. Högskolestiftelsen bidrog redan före Ann-Mari Finniläs donation till utvecklingen vid Åbo Akademi i Vasa, bland annat med stöd för professuren i vårdvetenskap och ett omfattande internationellt kunskapsutbyte på det pedagogiska området genom samarbete kring lärarutbildning i Morogoro i Tanzania. Det var framsynt, sett med dagens ögon. I dag verkar vi för ett utökat samarbete med vårt grannland Sverige för att bidra med kunskap om undervisning och lärande, och i gengäld utbyta erfarenheter inom forskning och utveckling.

Vårdvetenskapen har vuxit vetenskapligt, och medverkar numera i Åbo Akademis forskningsprofil ”Lösningar för hälsa”. Inom de finländska universitetens och högskolornas globaliseringsprogram deltar Åbo Akademi i ett innovationsnätverk för lärande och undervisning i Afrika.

Stödet till utbildningen i energiteknik i samband med Högskolestiftelsens tjugoårsjubileum lade grunden för en lyckad satsning på en framtidsbransch som blir allt viktigare med tanke på vår tids klimatutmaningar. I år har vi kunnat utvidga diplomingenjörsutbildningen med ett magisterprogram i informationsteknologi, även det tack vara Högskolestiftelsens bidrag. Och jag vill inflika betydelsen av det goda samarbetet med yrkeshögskolan Novia som gör att vi kan täcka in olika aspekter av vetande och praktiskt kunnade.

En god samverkan med finansiären kan bygga de långsiktiga och hållbara förutsättningar som nydanande forskning och utbildning behöver.

I Åbo Akademis gemensamma övergripande strategi lyfter vi fram betydelsen av att odla kreativa och språkmedvetna bildningsmiljöer med reflekterat tänkande och bred vetenskaplig läskunnighet på en internationell arbetsplats. Högskolestiftelsens nya Research Fellowship Programme in Education klingar väl med ambitionerna för våra bildningsmiljöer vid Åbo Akademi, liksom med det ökande behovet av forskning för en god skola och ett livslångt lärande för alla. Fellow Researcher, Professor Xiao Lan Curdt-Christiansens föreläsning om betydelsen av språkliga val i familjen berörde ett spännande tema, som också anknyter till vår minoritetsforskning. Vi ser verkligen fram emot de goda kunskapsutbyten och de inspirerande vetenskapliga diskussioner som fellowship-programmet inbjuder till.

Det känns fint att blicka tillbaka på trettio år av samverkan mellan Högskolestiftelsen i Österbotten och Åbo Akademi i Vasa. Forskning och forskningsbaserad utbildning behöver sina regionala bundsförvanter, inte bara med tanke på de ekonomiska resurserna utan också som en part för samskapande och samproduktion. Forskningen vid ett universitet är och ska vara fri, men forskningen ska också bidra till att lösa vår tids stora utmaningar.

Ingen forskning genomförs i ett tomrum; det finns alltid en kontext – ett samhälle att forska i, om och för. Utan växelverkan med omgivande samhälle, förlorar forskningen en väsentlig dimension.

En god samverkan med finansiären kan bygga de långsiktiga och hållbara förutsättningar som nydanande forskning och utbildning behöver med allt vad det innebär av risktagning och misstag längs vägen – vetenskapliga framsteg kommer inte av sig självt, utan kräver en stödjande och respektfull omgivning, och att kunna erbjuda en sådan är bara möjligt då universitet, högskola och finansiärer samverkar för gemensamma mål. Tillsammans har Högskolestiftelsen och Åbo Akademi en ypperlig möjlighet att göra skillnad, i Österbotten, i Svenskfinland, i Norden och globalt.

Tack!

Framgångsrik finansiering av forskning och utbildning

I samband med diskussionerna kring hur vi kan stärka vår ekonomi och skapa en hållbar och robust grund för framtiden ingår frågan om hur väl vi själva upplever att vi lyckas i våra strävanden, men också hur omvärlden betraktar oss och värderar kvaliteten i vårt arbete. Det är glädjande att verksamheten erhåller rikligt med ny finansiering, men också att utvärderingen av den är så positiv.

Profileringsfinansieringen har stärkt forskningens kvalitet vid samtliga deltagande universitet, det slår Finlands Akademi fast efter en analys av slutrapporterna från profileringsbidragen från den andra utlysningen (Profi 2). Man berömmer de nya verksamheter som tagit form, och den genomslagskraft som forskningen har. För vår del betonar man vid FA att målsättningen varit att öka forskningens mångvetenskapliga och internationella omfattning, och det har vi inom Åbo Akademi lyckats med genom att aktivt rekrytera tenure-track professorer och internationella gästprofessorer:

“The impact of these investments is evident and mirrors the specific characteristics of the research in the profiles: In Minority Research, scholars from three faculties have come together to work with each other as well as international collaborators and national stakeholders. This has strengthened the recognition of our unique minority angle abroad and its relevance for society and education. MPMT demonstrated successful crossdisciplinary collaboration by securing funding for developing smart materials. The profile also takes an active role in networking with industrial and other academic actors in the area of bioeconomy and thereby promotes co-creative research for developing a sustainable industry in Finland. In DDD, major steps towards international acclaim were taken when the headquarters of the Euro-BioImaging infrastructure were established in Turku and when DDD received ÅAUs first ever ERC Grant. DDD is well integrated into the programmes that promote research and innovation activities in the health campus and pharma industry in Turku.” (Sammandrag av slutrapporterna för Profi 2-projekten, pdf)

I kontakter med våra externa samarbetsparter väcker våra profilområden stort intresse. Förra veckan, i samband med möten kring det nordiska forskningssamarbetets politiska och innehållsliga aspekter (NMR, FA, Nordforsk mfl) fick jag många frågor, inte minst om vår profil Minoritetsforskning: Hur kan kunskapen inom Minoritetsprofilen bidra till att skapa bättre förutsättningar för samarbeten inom Norden och för utvecklingen och trivseln inom vårt land? Kan den bidra till en ökad förståelse för hur olika erfarenheter och perspektiv kan samsas i traditionellt monokulturella miljöer? Kan vi på så sätt lära oss att uppskatta och erkänna värdet av andra eller rentav annorlunda erfarenheter än dem vi redan har?

Ja, lyder mitt svar, det och mycket mer.

Vi har varit framgångsrika i profileringen. Vi är nu inne i den sjätte perioden och tar höjd för att kunna lämna in en ansökan om och när nästa utlysning, Profi7, sannolikt kommer våren 2022.

Vår utbildning har fått både uppskattning och erkänsla från Svenska kulturfonden, som gett oss hela 2,7 miljoner euro i vår donationskampanj där staten i sin tur bidrar med tilläggsfinansiering. Donationen riktar sig till våra utbildningsområden pedagogik och lärarutbildning, humaniora och naturvetenskaper. Det är ett stort förtroende för vår verksamhet och vår gemensamma strategi.

Jag vill passa på att åter igen bjuda er alla till nästa morgonkaffe på Hum, tisdagen den 9 november mellan kl 8 och 9 på morgonen. Där kan vi under lättsamma former samtala över en kopp kaffe och en semla, och vi får också chansen att träffa vår nya planeringschef Thomas Westerholm. Välkomna!

På gång: möten och goda diskussioner

De två senaste veckorna har vi äntligen stegvis kunnat gå mot ett öppnare samhälle. För min egen del har det efter en lång paus inneburit många resor och fysiska möten, ’riktiga’ möten med människor, utöver en hel del möten på zoom och Teams.

Det började med ett möte med statsminister Sanna Marin och forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen. De hade bjudit in alla universitetsrektorer och ordföranden för universitetens styrelser för att samtala om regeringens framtidsvisioner och universitetens situation. Regeringens mål är att femtio procent av varje årskull ska ha en högskoleexamen, att Finlands forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet intensifieras så att utgifterna uppgår till fyra procent av BNP och att andelen högutbildade invandrare ökar. För universiteten var det viktigt att få tillfälle att träffa ministrarna. Vi fick då också möjlighet att påtala riskerna med att dra ner på finansieringen till universiteten och ytterligare öka styrningen av forskningen och den högre utbildningen, trots dessa ambitiösa mål.

Mot slutet av veckan reste jag sedan till Vasa där jag träffade ämnesansvariga vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Vi diskuterade främst lärarutbildningens utveckling och talade om allt från ekonomi till delaktighet. Studentkåren visade sina uppfräschade lokaler i Havtornen, och Ledningsrådet höll sitt möte i Academill. Det var mitt första besök i Academill på omkring ett år, och det var fint att se hur det nya biblioteket funnit sin självklara plats i byggnaden.

”Vi kommer att kunna mötas mer otvunget framöver; våra campus har börjat öppna upp igen.”

Det har skrivits mycket om ledningen vid Åbo Akademi, och särskilt om min person i lokalpressen i Åbo, tyvärr med förhållandevis bitska anonyma inslag. Det har naturligtvis gjort mig både ledsen och bestört. Vi inom ledningen (främst prorektorerna, akademidirektören och jag) har därför samlats för att diskutera vad som sker, vad som behöver göras och vad som bör vara fokus för ledningen i dessa tider då det igen blir möjligt att träffas, mötas och samtala otvunget och direkt med varann. Efter samtal med styrelsen, med professorsförbundets styrelse och med många medarbetare – vid luncher, interna möten, öppet morgonkaffe för alla intresserade, och under informationstillfällen – har bilden av de åtgärder som behöver göras vuxit fram. Jag kommer därför att oftare än tidigare skriva om vad som är på gång i denna blogg: klipp ur kalendern och andra aktuella frågor. Också prorektorerna kommer oftare att berätta om sina olika aktiviteter. Pandemin till trots, har ledningens kalendrar, liksom säkert många andras, varit mer än fullbokade med virtuella möten, utan chans till småprat vare sig före, under eller efter mötesdagarna.

Men vi kommer att kunna mötas mer otvunget framöver; våra campus har börjat öppna upp igen och vi hade en lyckad drop-in frukost förra tisdagen. När Konsistoriesällskapet nu hört av sig för att återuppta sina lunchmöten blev jag riktigt glad: tänk att äntligen kunna öppna upp Humanisticum för ÅA-medarbetarna igen! Förra fredagen kom ju det besked vi så länge väntat på, nämligen att campus öppnas helt från och med november, d.v.s. period 2. Då kan vi i princip studera och arbeta utan begränsningar på campus, men med den lilla varningen att vi ändå ska fortsätta vara försiktiga och undvika situationer där smitta riskerar att spridas. ”Använd munskydd i situationer då det inte går att hålla tillräckligt avstånd och risk för smitta kan uppstå” lyder uppmaningen från krisledningen. I bakgrunden ligger det faktum att alla ännu inte är fullt vaccinerade och att smitta alltjämt sprids, att epidemin inte är över (Åbo har under de senaste dagarna uppvisat förhållandevis höga smittsiffror på en nationell nivå och läget i Vasa sjukvårdsdistrikt har förvärrats).

Sveriges ambassadör Nicola Clase, Åbo Akademis rektor Moira von Wright och Sveriges minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans på svenska ambassaden 11.10.2021.

I dag, måndag, har jag varit inbjuden till svenska ambassaden av ambassadör Nicola Clase och fått äta lunch i sällskap av den svenska forskningsministern Matilda Ernkrans. De är bägge mycket intresserade av att stärka samarbetet mellan Finland och Sverige, att öka studentutbytet mellan våra länder, och på olika sätt föra utbildningen och forskningen närmare varandra. Åbo Akademis strategi att utöka samarbetet i Norden tas väl emot.

På tisdag och onsdag fortsätter mina långa mötesdagar i Helsingfors med Nordiska ministerrådet, de nordiska forsknings- och vetenskapsministrarna, och ett antal nordiska forskningsfinansiärer. Dessutom ska jag hinna möta såväl Technical Academy of Finland (TAF) som Finlands universitetsrektorers råd (UNIFI); möteskarusellen har dragit igång på allvar.

Samtidigt pågår vår medelinsamlingskampanj, och vi väntar med spänning på nya beslut om donationer till våra utbildningsområden. Jag hoppas hela ledningens och allas vårt arbete för ÅA, och vårt gemensamma bästa ska ge god utdelning på olika plan och inom såväl ÅA som det samhälle som vi samverkar med!

Husö-samarbetet 60 år

Rektors hälsning, 16.9.2021 på Husö biologiska station, Åland.

Ärade Lantråd, Minister, gäster, kära Husös vänner,

Åland firar 100 år av självstyrelse, och samtidigt firar samarbetet mellan Åbo Akademi och Ålands Landskapsregering 60 år – bägge värda att uppmärksammas och firas.

Åbo Akademis strategi går under rubriken Det havsnära bildningsuniversitetet: Vi gillar havet, vi vill ta väl hand om det, vi utforskar det och problematiserar livet i relation till det. Och vi gör det gärna tillsammans. I dag firar vi samarbetet mellan oss och Åland. Den sextioåriga överenskommelsen gällande Husö biologiska station är ett utmärkt exempel på samarbete när det är som bäst: ett gemensamt, långsiktigt och hållbart engagemang som förenar forskning, utbildning och samverkan kring kärleken till havet och skärgården; som förenar universitetet, samhället, kulturen och naturen; Åbo Akademi och Åland.

Stiftelsen för Åbo Akademi hade genom en testamentsdonation under 1940-talet erhållit fastigheten Husö här på Bergö på Åland, och 1959 grundade SÅA och Åbo Akademi Husö biologiska station. Bara två år senare, 1961, var tiden mogen för att formalisera samverkan mellan Åbo Akademi och det åländska samhället, mellan kunskapsproducent och mottagare av nya rön kring de åländska kust- och insjömiljöerna. På många sätt var samarbetsavtalet från 1961 banbrytande och framsynt, och denna långvariga samverkan symboliserar behovet av på vetenskaplig grund framtagen ny kunskap som bas för samhällets beslutsfattande i komplicerade frågor kring både utnyttjande och skydd av den känsliga åländska vattenmiljön.

Idag är Husö en väl fungerande fältstation utrustad med moderna laboratorier och specialanpassad utrustning. Husö utgör även en integrerad nod i ett nationellt och internationellt nätverk av marina fältstationer. Husö är även en viktig komponent i Åbo Akademis mångvetenskapliga forskningsprofil Havet. Ålands första havsplan, som antogs i mars, bygger på tillgång till goda ekologiska bakgrundsdata som överenskommelsen om Husö biologiska station kunnat bidra till att generera, men också på det kunskapsutbyte och den förståelse för livet i, på och vid havet som byggts upp under decennier av samarbete och dialog. Till exempel samverkar Åbo Akademi och Ålands landskapsregering under åren 2016-2023 kring en omfattande kartering av undervattensnaturen i de åländska kustvattnen.

Åbo Akademis hjärta klappar även i övrigt varmt för kontakterna med det åländska samhället, och vi bygger gärna ut vårt samarbete. Vi möts också kring framtidens ”välmående människor vars inneboende resurser växer”, ett av Ålands strategiska utvecklingsmål för ett bärkraftigt samhälle. För närvarande pågår en kompletterande utbildning för lärarbehörighet inom småbarnspedagogik på beställning av landskapsregeringen; Åbo Akademi, Centret för livslångt lärande och Öppna högskolan samarbetar kring utbildningspaketet som till största delen ordnas här på Åland. Vidare planeras nu ett samarbete mellan landskapsregeringen och Åbo Akademi beträffande den lärarutbildning som vi startar i Sverige hösten 2023.

Sex decennier av havsforskning och kunskapsutbyte med Husö biologiska station som nav har gett oss värdefull kunskap, fördjupad förståelse och goda relationer att upprätthålla och utveckla under kommande decennier. Så vill vi fortsätta, i sex decennier till, och ännu fler efter det.

Välkomsttal till nya studerande – Welcome to the new students

Bästa nya studerande!

Välkommen! Det är en stor glädje för mig som rektor för Åbo Akademi att få hälsa Dig välkommen till studierna den här höstterminen, 2021. Du kanske är en helt ny studerande på en kandidatutbildning – grattis till ditt val av utbildning. Eller, du kanske är ny studerande på ett magisterprogram med tidigare studieerfarenheter – välkommen tillbaka till oss! Jag hoppas att du ska trivas och känna dig stimulerad av dina lärare, och utmanad att våga bryta ny mark och lära dig helt nya saker, samtidigt som du bygger vänskaper för livet!

Du är nu en av Åbo Akademis nästan femtusen studerande som tillsammans med tusen anställda och omkring sexhundra doktorander, bildar vårt universitet. Vår forskning och utbildning drivs vid fyra fakulteter och vid Centret för livslångt lärande. Vi har också ett stort och välfungerande bibliotek, som är det svenska nationalbiblioteket i Finland. Här kommer du att hitta viktigt studiematerial och fina miljöer för både grupparbeten och självstudier.

Som du vet finns vi på två campus, ett i Åbo och ett i Vasa. Under de senaste åren har vi också byggt ut vårt virtuella campus, som gör det möjligt att ordna utbildning både på distans och på plats. I maj invigdes en ny byggnad i Åbo som vi delar med Åbo universitet, vi kallar den Aurum. I februari invigdes det förnyade Academillbiblioteket i Vasa. Vårt universitet utvecklas hela tiden!

När vi nu inleder terminen har vi, tyvärr, många säkerhetsregler att följa, främst pga covid19. Jag ber att Du regelbundet besöker våra hemsidor. Där uppdaterar vi vad som gäller. Som bekant förändras reglerna beroende på situationen i vår omvärld, och på myndigheternas rekommendationer. Jag vill betona att med vaccin, säkerhetsavstånd, god handhygien och ansiktsmask är man överlag förhållandevis trygg och omgivningen, människorna vid Åbo Akademi, kan då också känna sig trygga!
Begränsningarna finns till för att skydda både oss och andra från smittspridning och svår sjukdom.

Jag hoppas och tror att vi alla så småningom kan lära oss att leva med de förändringar som pandemin kräver. Jag önskar innerligt att vi ska kunna ses allt oftare på våra campus och att ni alla ska få känna er hemmastadda hos oss. Att du ska få möta äldre studerande och lärare/forskare i korridoren, kika in i arbetsrum och laboratorier, och komma in i den akademiska världen med alla sinnen.

Vi strävar efter att vårt universitet ska vara en plattform för mellanmänskliga dialoger och samtal, ny kunskap och inspiration; en språngbräda för framtiden, ett hem för kunskap som du kanske inte ännu kunnat föreställa dig. I vår övergripande gemensamma strategi skriver vi att vi vill vara ett öppet och inkluderande universitet där olika människor ska kunna känna sig välkomna. Vi har ett särskilt intresse och ansvar för Norden, och det nordiska samarbetet är viktigt, liksom hela den internationella utbildnings- och forskningsarenan.

I år firar vi den forskningsbaserade kunskapens år. Vi lyfter särskilt blicken mot samhället utanför universitetet, och vill visa att och hur vår vetenskapligt uppbyggda samlade kunskap kan bidra till en dynamisk och hållbar utveckling både idag och långt in i framtiden.

Du som är här i dag har valt ditt framtidsområde inom någon av våra utbildningar inom humaniora, pedagogik, kultur, samhälle, naturvetenskaper eller teknik. Vi har många utbildningar och ämnen, egentligen en enorm bredd, för att det ska vara möjligt att få en utbildning på svenska och vara aktiv i det finländska samhället på svenska. Men vi vill också ge dig dig möjligheter till en nationell och internationell karriär.

Jag vill uppmuntra dig att ta del av bredden av forskning och vetenskap vid Åbo Akademi. Pröva på nya ämnen och ämneskombinationer; följ med forskningen inom ditt område men ta gärna också en nyfiken titt på andra områden: våra mångvetenskapliga forskningsprofiler erbjuder unika möjligheter till detta.

Delta i samtalen, på campus och i samhället runtom. Förra veckan deltog våra forskare och studerande till exempel i diskussionerna på Europaforum både på plats i Åbo och virtuellt. Här diskuterades artificiell intelligens, vaccinationer och informationsbubblor. Delta och påverka också din egen studiemiljö genom olika kanaler, som föreningar och fakultetsråd. Åbo Akademis Studentkår deltar i rektors ledningsråd och är aktivt med och skapar vårt gemensamma universitet.

Slutligen vill jag uppmuntra dig att vara modig; att vara den som inleder ett samtal med någon du inte känner. Och om vi möts på gatan så hoppas jag att Du ropar hej Moira, och kanske stannar mig så att vi kan tala om dina studier, om hur du trivs och om just dina förväntningar på framtiden. Säg hej till varandra och ta hand om varandra. Det är en uppmaning som är speciellt viktig nu, när ni alla möts alldeles i början av en ny studievardag både virtuellt och på campus.

Bästa studerande: Varmt välkommen till Åbo Akademi!

Dear Students!

Welcome! It is a great pleasure for me as Rector of Åbo Akademi University to welcome you to study this autumn semester, 2021. You may be a completely fresh student on a bachelor’s degree – congratulations on your choice of education. Or, you may be a student on a master’s program with previous study experience – welcome back to the university! I hope you enjoy and feel stimulated by your teachers, and challenged to dare to break new ground and learn completely new things, while building friendships for life!

You are now one of Åbo Akademi University’s almost five thousand students who, together with a thousand employees and around six hundred doctoral students form our university. Our research and education are conducted at four faculties and at the Center for Lifelong Learning. We also have a large and well-functioning library, which is the Swedish National Library in Finland. Here you will find important study material, and nice environments for group work and self-study.

As you may know, we are situated on two campuses, one in Turku and one in Vaasa. In recent years, we have also expanded our virtual campus, which makes it possible to arrange teaching both at a distance and on site. In May, a new building, which we share with the University of Turku, was inaugurated in Turku – we call it Aurum. In February, the renewed Library in Academill in Vaasa was opened. Our university is constantly evolving!
As we now begin the semester, we, unfortunately, have many safety rules to follow, mainly due to Covid19. I ask that you regularly visit our websites. There we update what applies. As you know, the rules change depending on the situation in our world, and on the authorities’ recommendations. I want to emphasize that with vaccines, safety distances, good hand hygiene and face masks, you are generally relatively safe and the environment, all of us at Åbo Akademi University, can then also feel safe!

The restrictions exist to protect both us and others from the spread of infection and serious illness.

I hope and believe that we can all eventually learn to live with the changes that the pandemic requires. I sincerely wish that we could meet more often on our campus and that you should all be able to feel at home with us and that you should meet older students and teachers and researchers in the corridors, look into offices and laboratories, and enter the academic world with all your senses.

We strive for our university to be a platform for dialogue and conversation, new scientific knowledge and inspiration; a gateway to the future, a home for knowledge that you may not yet have been able to grasp before. In our overall common strategy, we emphasise that we want to be an open and inclusive university where all of us may feel welcome.
In 2021 we celebrate the year of science-based knowledge. We engage in society, and want to show how our science-based knowledge can contribute to a dynamic and sustainable development both today and far into the future.

You who are here today have chosen your future area in one of our programs and subjects in the humanities, pedagogy, culture, society, natural sciences or technology.
I want to encourage you to take part in the variety of research and science at Åbo Akademi University. Try new subjects and subject combinations; follow the research in your subject field, and feel free to take a look at other areas: our multidisciplinary research profiles offer unique opportunities for this.

Engage in conversations, on campus and in the community around you. Last week, for example, our researchers and students participated in the discussions at Europe Forum both on site in Turku and virtually, with discussions on artificial intelligence, vaccinations and information bubbles etc. Also influence your own study environment through various channels, such as associations and faculty councils. Åbo Akademi University’s Student Union participates in the rector’s management council and is actively involved in developing our university.

Finally, I want to encourage you to be brave; be the one initiating a conversation with someone you do not know. And if we meet on the street, I hope you say “Hi Moira”, and maybe stop me for a chat about your studies, about how you are doing and about your expectations for the future. Say hello to each other and take care of each other. It is a call that is especially important now, when we all meet at the very beginning of a new academic year, may it be on campus or on the net.

Dear student: A warm welcome to Åbo Akademi University!

Europaforum 2021

Åbo Akademis rektors välkomstord vid öppnandet av Europaforum i Åbo den 25 augusti 2021

Det är en stor glädje för mig att framföra Åbo Akademis hälsningar till Europaforum 2021. Europaforum, som anordnas här i Åbo, är en viktig mötesplats för en samhällelig dialog kring Europafrågor där vetenskap, politik, offentlig sektor och näringsliv möts. Tack att ni deltar!

De frågor som vi diskuterar under de närmaste dagarna berör vår gemensamma värld, för trots att våra handlingar på en lokal nivå i första hand syns där de utförs, så utgör vår tids stora problem av gemensamma globala frågor; miljö, säkerhet, demokrati, artificiell intelligens och betydelsen av forskningsbaserad kunskap och bildning. Europaforum handlar alltså inte bara om EU eller Europa, men handlar om att problematisera och lyfta gemensamma globala frågor i det öppna samtalsklimat som vi värnar om i Europa – det samtal och kritiska prövande som bildar grunden för vårt bildningsväsen och vårt kunskapssökande.

Hyvät osallistujat. Vietämme nyt kolme päivää Europpaforuumia – josta huominen on myös Itämeren päivä. Eri tahojen kohtaaminen, tieteen ja politiikan avoin keskustelu on tärkeä osa meidän eurooppalaista traditiota; Åbo Akademin tutkijat ja opiskelijat osallistuvat monella eri tavalla tämän vuoden Eurooppaforumiin. Tämän forumin yhteydessä vietämme huomenna myös Itämeren päivää. Toivon, että meidän ylipistojen tuomaa tieteen pohjalle rakennettua tietoa otetaan vastaan myös poliittisella taholla.

Through the variety of topics and discussions that this European Forum contains, we celebrate research-based knowledge and dialogue between politics, trade & industry, and science. At Åbo Akademi University, together with the University of Turku, we plan to develop a Masters Program in European Studies – including several different disciplines from the social sciences and the humanities. This way we can strengthen our research in European studies and offer widened scientific perspectives on the pressing issues that are being brought up in forums such as this one; Issues of climate adaptation, resilience, safety, democratic participation, human rights, information bubbles etc. One can hardly over-emphasise the importance of independent research based knowledge and higher education that gives base for reflected judgments and informed decisions in the political sphere. The openness and freedom that we cherish can never be taken for granted – it needs a constant flow of discussions, deliberations and new scientific knowledge. It needs an educated knowledgeable public and engaged students, as well. And, finally, I am sorry to say that even in Finland we painfully experience a threat now that budget cuts directed towards science are on the government’s agenda.

We incessantly have to defend the university and its fundamental position in the open democratic society.

Rektors information den 27 april 2021

Kära medarbetare och studerande

Vi är nu inne på det andra året av covid19, och vi kämpar på olika sätt med de begränsningar som pandemin ställer. I mitt jobb som rektor saknar jag de möten som jag haft med studeranden och medarbetare – jag saknar de mer eller mindre improviserade samtalen kring en lunch eller över en kopp kaffe. Och jag saknar träffarna med våra nyblivna doktorer, som var 48 förra året.  Många av dem har tidigare kommit till Hum eller träffat mig då jag besökt Academill för att berätta om sina avhandlingar och om tiden som doktorand vid ÅA, men nu är dessa möten satta på undantag och det betyder att jag inte längre träffar personerna bakom avhandlingstexterna. Detsamma gäller förstås författarna till andra böcker och artiklar.

Men tack och lov får jag fortfarande ta del av texterna, däribland en nyutgiven bok med titeln ”Där kunskapen tätnar som moln. Essäer om litteraturen som kunskapsfält och kunskapsform”, redigerad av Claes Ahlund, Katharina Båth och Anna Möller-Sibelius. De har samlat en mängd textförfattare som skriver om kunskap, litteratur, tänkande och reflexion.

Varför läser jag; för vilket ändamål”, frågar en av författarna, Nicholas Lawrence. Och ja, det är kanske inte är så förvånande att den frågan för honom vidare till andra frågor såsom ”hur ska jag tänka, vad ska jag tänka och hur ska jag kunna tänka”? I boken ställer författarna en mängd existentiella och kunskapsteoretiska spörsmål i relation till poesin och litteraturen. Den här diskussionen kan måhända låta som en lyx i en tid där man ropar efter snabba men samtidigt långsiktigt hållbara tekniska och ekonomiska lösningar på miljö- och samhällsproblem. Men likväl handlar det om fundamentala frågor om skönlitteratur, konst och verklighet – och sanning. Vad är kunskap i poesin och skönlitteraturen?

”Kunskapen kan vara krut ”– skriver Hanna Aspegren, och givet detta ställer hon följdfrågan: Vart ska vi (då) rikta vår penna?

Ja, om kunskap verkligen är (som) krut, vart ska vi rikta vår penna, och vart ska vi rikta vår energi?

ROBUST 24

I pandemins tid är det inte helt lätt att vara fokuserad och känna att man riktar sin energi rätt. Men vi gör tappra försök.

Under rubriken ”Robust 24” arbetar hela Åbo Akademi med att identifiera redskapen för en långsiktig framtid för akademin, och ta fram det som är det mest fundamentala och viktiga i vår verksamhet för att därefter kunna ge det en hållbar framtid i en snabbt föränderlig omvärld och svårförutsägbara finansieringsmodeller.

Vår strategi för perioden 2021-2030 har trätt i kraft, och det gläder mig att se att den i många avseenden fyller sin funktion och kan ge oss vägvisning inför de utmaningar vi har:

a. Nordens port till Finland: lärarutbildningen har planer på att bredda samarbetet genom att inte bara bjuda in gäster från, utan också erbjuda utbildning i vårt grannland Sverige. Intresset har visat sig vara stort redan i ett tidigt planeringsskede.

b. Akademisk kvalitet: Vi arbetar aktivt för akademisk kvalitet i allt vi gör. Det handlar, som ni vet, om att skapa ny och vetenskapligt rigorös kunskap som ”paketeras” intradisciplinärt för att utveckla våra specifika universitetsämnen och vår akademiska utbildning, tvärvetenskapligt för att öppna upp inför nya frågeställningar och utveckla nya odefinierade kunskapsfält, pedagogiskt för att bidra till professions-utbildningarna, informativt för att ge underlag till vetenskaps- och kunskapsbaserad policy och beslutsfattande – och ja, listan kunde bli ännu längre:

Vi bygger ut nya kurser inom det kontinuerliga lärandet för att möjliggöra fortbildning för vuxna som redan är i arbetslivet, och vi har specifika områden, som exempelvis hållbar utveckling, där vi bygger kurspaket i samarbete med andra högskolor.

De krav vi själva ständigt ställer på vår egen akademiska kvalitet innebär att vi fortlöpande måste se över våra interna strukturer när det gäller karriärvägar, jämställdhet och arbetsmöjligheter för alla som jobbar vid ÅA. Det ansluter till

c. Framtidens arbetsplats, som ju är vår fjärde centrala komponent i strategin.

Jag har blivit inbjuden till möten med olika föreningar inom vårt universitet för att prata om just dessa frågeställningar, till:

  • Professorsförbundet, där man känner oro för att den individuella forskarens kompetens och synlighet ska falla i skymundan i en omvärld där krav och förväntningar växlar snart sagt lika snabbt som vädret,
  • Forskarföreningen, som har konkreta förslag till hur vi kunde utveckla karriärvägarna och möjligheterna för våra forskare,
  • Och nu senast till ett oerhört inspirerande möte med Undervisningssektorns lokalförening vid Åbo Akademi (YLL-ÅA) där ni som deltog berättade om olika kreativa pedagogiska arbetssätt – och vi talade om utmaningar och möjligheter för både seminarier och nya undervisningsmetoder.

d. Öppna och inspirerande campus – här finns stora utmaningar då vi å ena sidan vill utveckla ett inbjudande campus, samtidigt som vi måste se över våra kostnader. Vi kan alltså inte fokusera bara på yta och volym, utan i allt högre grad på användbarhet och tillgänglighet: Våra vackra gamla byggnader i Åbo som Stiftelsen för Åbo Akademi tillhandahåller är för många av oss förknippade med minnen och erfarenheter, men de är inte alltid lika ändamålsenliga med tanke på tillgänglighetskraven. Uniservice och fastighetsavdelningen, under ledning av akademidirektör Heidi Backman, tar som bäst fram nya rutiner för att hitta långsiktiga lösningar som fungerar för alla, såväl medarbetare som studenter. Vi väntar nu med spänning på att få nycklarna till Aurum. Det kommer att medföra nya samarbeten och inspirerande miljöer för vår forskning.

I går, måndagen den 26 april, hade vår universitetsstyrelse sitt möte där bokslutet och årsredovisningen för 2020 godkändes. Det var fint att kunna visa upp ett positivt bokslut för 2020, (på plus 2 148 680 €) och det känns särskilt hoppfullt att kunna berätta för styrelsen om det seriösa arbete Robust24 som pågår vid hela akademin för att skapa en genuint hållbar framtid för Åbo Akademi.

Heidi kunde berätta om arbetet inom gruppen för uppföljning och stöd av Robust 24, att:

  • Budget- och verksamhetsplaneringen 2022 inleds tidigare, och här införs ett nytt moment, nämligen dialoger mellan fakulteterna och Uniservice, redan i maj-juni, alltså om en månad
  • Vi gör upp en långsiktig fastighetsplan (utkast finns och diskussioner förs kontinuerligt)
  • Vi tar fram nyckeltal som sporrar till att hitta åtgärder som ökar intäkter och minimerar kostnader

Fakulteterna har alla börjat jobba med Robust. Det handlar mycket om genomströmningen, eftersom genomströmningen är en central mätare på vår verksamhet enligt den fördelningsmodell UKM tillämpar. Vi ser vikten av att titta både på det kvantitativa och det kvalitativa (å ena sidan nyckeltal som automatiseras, å andra sidan studerandes syn på studiegången/olika berättelser, egenlärarens insats).

Det är avgörande att vi får med oss alla i det här arbetet och att vi agerar framtidsorienterat enligt ÅAs strategi.

Det som gläder mig för tillfället är att så många människor söker till våra utbildningar, att de vill just till Åbo Akademi, och anger oss som sitt förstahandsval. Ni har säkert sett att vi i år har totalt 4 431 sökande till utbildningslinjer och magisterprogram, inklusive internationella program, dvs fler än någonsin tidigare totalt sett. Låt mig ge några axplock:

  • Högsta söktrycket (förstahandssökande) finns inom psykologi
  • Högsta söktrycket (av samtliga sökande) finns inom farmacin och den nya provisorsutbildningen, som vi länge kämpat för att få till Åbo Akademi
  • Andra populära utbildningar (med över 2 förstahandssökande per studieplats) är speciallärarutbildningen, logopedi och rättsnotarieutbildningen.
  • Intressant är att det har skett en stor ökning av personer som antas på basis av studier avlagda inom det Öppna universitetet där antalet går från 20 sökande år 2020 till 78 år 2021.
  • De engelskspråkiga magisterprogrammen fortsätter att locka studenter, och nu är ansökningsnivån samma som före införandet av terminsavgifter.

Framtiden kan samtidigt innehålla vissa orosmoment eftersom vår mest centrala målgrupp är begränsad och åldersklasserna minskar. Kan vi fortsättningsvis fylla vår kostym i framtiden, särskilt då vi samtidgt ökar utbudet? Hur gör vi våra utbildningar lockande för dem som är flerspråkiga? Hur breddar vi rekryteringsgrunden  och får in fler finskspråkiga, och gärna också fler nordbor? Hur balanserar vi vårt kärnuppdrag som det svenskspråkiga universitetet i Finland med den internationella vetenskapsarenan och marknaden? Frågorna är många och komplicerade.

Våra utbildningar vid ÅA är samhällsrelevanta och viktiga. Men de är mer än så; de är bildande och skarpa – viktiga och tankeväckande, formande, och i bästa fall stimulerande till individuella kompetensbyggen mellan och över nuvarande ämnes- och fakultetsgränser.

Om kunskap verkligen är (som) krut, vart ska vi då rikta vår penna och vår nyfikenhet? –  hur ska vi få krutet att spränga rätt, att nå dit vi vill att vår kunskap ska landa?

Kan vi väcka unga människors intresse för tänkandet, för ordet, för skrivandet och för läsandet och för det vetenskapliga utforskandet?

Med detta sagt önskar jag er alla en riktigt fin fortsättning på dagen och ert viktiga arbete med Robust24 , och småningom en Glad Valborg!


Dear colleagues and students,

We are now in the second year of covid19, and we are fighting in different ways with the restrictions that the pandemic sets. In my job as rector, I miss the meetings I had with students and staff – I miss the more or less improvised conversations around a lunch or over a cup of coffee. And I miss the meetings with our new doctors, who were 48 last year. Many of them have previously come to Hum or met me when I visited Academill, to tell about their dissertations and about their time as a doctoral student at ÅAU, but now these meetings are set aside and that means I no longer meet the people behind the dissertation texts. The same, of course, applies to the authors of other books and articles.

But thankfully, I still get to read the texts, including a newly published book entitled “Where knowledge thickens like clouds. Essays on literature as a field of knowledge and form of knowledge”, edited by Claes Ahlund, Katharina Båth and Anna Möller-Sibelius. They have collected a number of texts about knowledge, literature, thinking and reflection.

Why do I read; for what purpose”, asks one of the authors, Nicholas Lawrence. And yes, it is perhaps not so surprising that that question leads him on to other questions such as ”how should I think, what should I think and how should I be able to think”? In the book, the authors ask a number of existential and epistemological questions in relation to poetry and literature. This discussion may sound like luxury at a time when people are calling for fast but at the same time long-term sustainable technical and economical solutions to environmental and societal problems. But still, it deals with fundamental questions about fiction, art and reality – and truth. What is knowledge in poetry and in fiction?

Knowledge can be gunpowder” – writes Hanna Aspegren, and given this she asks the follow-up question: ”Where should we (then) direct our pen?”

Yes, if knowledge really is (like) gunpowder, where should we direct our pen, and where should we direct our energy?

ROBUST 24

In the time of the pandemic, it is not easy to be focused and feel that you are directing your energy correctly. But we make valiant efforts.

Under the heading ”Robust 24”, the entire Åbo Akademi University works to identify the tools for a long-term future for our university and develop what is most fundamental and important in our business in order to then give it a sustainable future in a rapidly changing world and unpredictable financing models.

I am pleased to see that in many respects our strategy for the period 2021-2030 can give us guidance on the challenges we have:

a. The Nordic port to Finland: teacher education has plans to broaden co-operation by not only inviting guests from, but also offering education in our neighboring country Sweden. The interest has proved to be great already at an early planning stage.

b. Academic quality: We work actively for academic quality in everything we do. It is, as you know, about creating new and scientifically rigorous knowledge that is ”packaged” intradisciplinary to develop our specific university subjects and our academic education, interdisciplinary to open up to new issues and develop new undefined fields of knowledge, pedagogically to contribute to the professional educations, informative to provide a basis for science and knowledge-based policy and decision-making – and yes, the list could be even longer:

We are expanding new courses in continuous learning to enable continuing education for adults who are already in working life, and we have specific areas, such as sustainable development, where we build course packages in collaboration with other universities.

The demands we ourselves constantly place on our own academic quality mean that we must continuously review our internal structures in terms of career paths, gender equality and job opportunities for everyone who works at ÅA. It connects to

c. The workplace of the future, which is of course our fourth central component in the strategy.

I have been invited to meetings with various associations within our university to talk about precisely these issues, to:

  • The Union of University Professors, where there is concern that the individual researcher’s competence and visibility will be overshadowed in an environment where demands and expectations change almost as fast as does the weather,
  • The University Researchers’ Association (FfÅA), which has concrete proposals for how we could develop the career paths and opportunities for our researchers,
  • And most recently to an extremely inspiring meeting with the Teaching Sector’s local Association at Åbo Akademi University (YLL-ÅA) where you who participated told about different creative pedagogical approaches – and we talked about challenges and opportunities for both seminars and new modes of teaching.

d. Open and inspiring campus – here are great challenges as we on the one hand want to develop an inviting campus, while we have to review our costs. So we can not only focus on surface area and volume, but increasingly on usability and accessibility: Our beautiful old buildings in Turku provided by the Åbo Akademi University Foundation (SÅA) are for many of us associated with memories and experiences, but they are not always the same appropriate in terms of accessibility requirements. Uniservice and the real estate department, under the leadership of Heidi Backman, develop new routines to find long-term solutions that work for everyone, both employees and students. We are now eagerly awaiting the keys to Aurum. It will lead to new collaborations and inspiring environments for our research.

Yesterday, Monday, April 26th, our university board had its meeting where the financial statements and the annual report for 2020 were approved. It was nice to be able to show a positive financial statement for 2020, (+ 2 148 680 €) and it feels especially hopeful to be able to tell the board about the serious work Robust24 that is going on throughout the academy to create a genuinely sustainable future for Åbo Akademi University.

Heidi reported on the work within the group for follow-up and support of Robust 24, that:

  • Budget and business-planning 2022 begins earlier, and a new element is introduced, namely dialogues between the faculties and Uniservice, already in May-June, ie in one month
  • We draw up a long-term property plan (drafts are available and discussions are ongoing)
  • We produce key figures that encourage finding measures that increase revenue and minimize costs

The faculties have all started working with Robust24. It is very much about the throughput, as the throughput is a central measure of our business according to the distribution model UKM applies. We see the importance of looking at both the quantitative and the qualitative (on the one hand key figures that are automated, on the other hand the student’s view of the course of study / different stories, the self-teacher’s contribution).

It is crucial that we get all of us involved in this work and that we act future-oriented according to ÅAU’s strategy.

What makes me happy at the moment is that so many people apply for our educations, that they want to come to Åbo Akademi University, and state us as their first choice. You have probably seen that this year we have a total of 4,431 applicants for study lines and master’s programs, including our international programs, ie more than ever before in total. Let me give you a few highlights:

  • The highest search pressure (first-time applicant) is in psychology
  • The highest application pressure (of all applicants) is in pharmacy and the new provisional education, which we have long fought to get for Åbo Akademi University
  • Other popular educations (with over 2 first-time applicants per study place) are the specialist teacher education, speech therapy and the notary education.
  • It is interesting that there has been a large increase in people admitted on the basis of studies completed within the Open University, where the number goes from 20 applicants in 2020 to 78 in 2021.
  • The English-language master’s programs continue to attract students, and now the application level is the same as before the introduction of tuition fees.

At the same time, the future contains some concerns because our most central target group is limited and the age groups are decreasing. Can we continue to fill our suit in the future, especially as we simultaneously increase the supply? How do we make our educations attractive to those who are multilingual? How do we broaden the recruitment base and bring in more Finnish-speakers, and preferably also more northerners? How do we balance our core mission as the Swedish-speaking university in Finland with the international science arena and the market? The questions are many and complicated.

Our programs at ÅAU are socially relevant and important. But they are more than that; they are educational and sharp – important and thought-provoking, formative, and at best stimulating to individual competence building between and across current subject and faculty boundaries.

If knowledge really is (like) gunpowder, then where should we direct our pen and our curiosity? – how do we get the gunpowder to explode properly, to reach where we want our knowledge to land?

Can we waken young people’s interest in thinking, in the word, in writing and in reading, and in scientific exploration?

With that said, I wish you all a really nice continuation of the day and your important work with Robust24, and eventually a Happy Valborg!

Våren kommer med hopp om en ljusare framtid

Vårdagjämning, övergång från vintertid till sommartid, koltrastens sång i våra parker, islossning, tussilago och den första nässelfjärilen – allt detta och mycket mer är välkomna tecken på att vi gått från vinter till vår, och med vårens ljus kommer känslan av hopp och förnyad livslust. Vi vill så gärna kunna njuta av våren, och vi vill så gärna att den pandemi som plågat oss ett drygt år ska lätta. Precis i dessa dagar förefaller incidenstalet ha vänt neråt, och en allt större andel av befolkningen har fått sin första dos Covid-vaccin. Kanske vi går mot en sommar med större frihet än i fjol?

Vid vår gemensamma arbetsplats Åbo Akademi ser vi också positiva tecken och ljusglimtar i verksamheten. Ekonomin visar på ett överskott för 2020, och även om det till en del är ett bokföringstekniskt överskott och till en del beror av lägre konsumtion under Corona-året, är det glädjande att vi kan lämna 2020 bakom oss i positiva ekonomiska tecken.

Vi har rekordmånga sökanden till våra utbildningslinjer, både förstahandssökanden och sökanden som valt våra utbildningsalternativ som andra alternativ. Ökningen är markant, och fortsätter den trend vi sett under de senaste åren. (Även 2020 var ett rekordår vad antalet sökanden beträffade, så vi kan med fog vara glada åt att rekryteringen av nya studeranden ser bra ut). Söktrycket är dock något ojämnt, och där vissa utbildningar ökat extra mycket i popularitet, har andra tappat. Vi har alltså fortfarande mycket att göra på den fronten, och särskilt gäller det rekryteringen till ett antal av våra små ämnen vid våra fakulteter. Inom de ämnesblock där man modigt gått in för att förnya både struktur och innehåll, förefaller söktrycket vara gott. Det är positivt att abiturienterna är så lyhörda att ta till sig av det som är nytt, och jag ser det samtidigt som en utmaning för alla utbildningar inom ÅA att våga visionera och tänka i nya banor.

Åbo Akademi syns och hörs i olika sammanhang i den offentliga debatten. Våra experter är ofta uppskattade gäster i mediala inslag om samhälle, utbildning, hälsa, miljö, teknologi och ekonomi. Ett flertal av våra medarbetare förekommer som regelbundna kolumnister i dagstidningar, andra syns i TV-soffor, medan ytterligare några aktivt tar del i vetenskapsbaserad rådgivning till samhället ibland i mindre synliga, men inte desto mindre viktiga sammanhang. Kort sagt, den forskning och forskningsbaserade kumulativa kunskap vi har, kommer på olika sätt till nytta i vår omvärld.

I en tid av snabba förändringar, stora samhälleliga hotbilder och utmaningar, är det ytterst viktigt att vi, Åbo Akademi, fortsätter att bedriva högklassig internationell forskning utan språkliga och kulturella begränsningar, och att vi samtidigt bejakar behovet av bildning och möjlighet till eftertanke och fortgående analys av vår verksamhet. Det är också viktigt att vi vågar och förmår förnya oss, arbeta mångvetenskapligt över de traditionella ämnes- och fakultetsgränserna. Det är i dessa kontaktytor som innovativa tankar föds, och där våra nya studeranden kan hitta framtidstro i form av öppna möjligheter och lämpliga utmaningar. Det är också här vi kan inspireras av varandra.

Jag hoppas vårens ljus och grönska ska ge er alla inspiration till fortsatt gott arbete för våra gemensamma strategiska målsättningar och för en stark framtid för vårt finlandssvenska universitet.

+++

Spring is coming with the hope of a brighter future

Spring equinox, transition from winter to summer, blackbird song in our parks, ice release, tussilago, and the first nettle butterfly – all this and much more are welcome signs that we have gone from winter to spring, and with the light of spring comes the feeling of hope and renewed zest for life. We really want to be able to enjoy spring, and we really want the pandemic that has plagued us for over a year to ease. Just these days, the incidence rate seems to have turned down, and an increasing proportion of the population has received their first dose of Covid vaccine. Maybe we are heading towards a summer with greater freedom than last year?

At our joint workplace Åbo Akademi University, we also see positive signs and flashes of light. The economy shows a surplus for 2020, and although it is partly an accounting surplus and partly due to lower consumption during the Corona year, it is gratifying that we can leave 2020 behind us in positive economic signs.

We have a record number of applicants for our education lines, both first-time applicants and applicants who have chosen our education alternatives as their other alternatives. The increase is marked, and continues the trend we have seen in recent years. (2020 was also a record year in terms of the number of applicants, so we can rightly be happy that the recruitment of new students looks good). However, the search pressure is somewhat uneven, and where some educations have increased extra much in popularity, others have lost. So, we still have a lot to do on that front, and this is especially true of the recruitment to a number of our small subjects at our faculties. Within the subject blocks where one has bravely gone in to renew both structure and content, the search pressure seems to be good. It is positive that the gymnasium graduates are so sensitive to absorbing what is new. I also see it as a challenge for all educations within ÅAU to dare to vision and think in new directions.

Åbo Åkademi University can be seen and heard in various contexts in the public debate. Our experts are appreciated guests in media features on society, education, health, the environment, technology and economics. Many of our colleaugues appear as regular columnists in newspapers, others appear on TV couches, while a few more actively take part in science-based counseling to society, sometimes in less visible, but nonetheless important contexts. In short, the research and research-based cumulative knowledge we have, is useful in various ways in our world.

In a time of rapid change and major societal threats and challenges, it is extremely important that we, Åbo Akademi University, continue to conduct high-quality international research without linguistic and cultural limitations, and that we simultaneously acknowledge the need for education and the opportunity for reflection and ongoing analysis. of our business. It is also important that we dare and are able to renew ourselves and work multidisciplinary across the traditional subject and faculty boundaries. In these contact areas innovative ideas are born, and this is also where our new students can find faith in the future in the form of open opportunities and suitable challenges.

I hope the spring light and greenery will give you all inspiration for continued good work for our common strategic goals and for a strong future for our University.

Rektors blogg den 22 februari 2021

Åbo Akademis Bildbank

Inom Åbo Akademi har vi med gemensamma krafter dragit igång ett ambitiöst projekt för att få vår ekonomi på fötter och hitta arbetssätt där vi med stolthet och förvissning om att vi är inne på en hållbar väg kan fortsätta att bygga vårt universitet och erbjuda den kunskap och utbildning som samhället behöver, nu och framöver.

Men hur ska vi egentligen ta itu med dessa framtidsutmaningar, är det många som frågar: Ska vi i första hand försöka locka fler studeranden, och i så fall hur och varifrån? Ska vi lägga extra resurser på att få de studerande färdiga i tid, och hur ska vi i så fall få studerandena själva engagerade i detta? Ska vi se över kursinnehållet och kanske förändra det för att bättre motsvara samhällets krav och önskemål? Hur ska vi veta vilket arbetssätt som funkar bäst? Varför behöver just jag delta – jag drar ju in så mycket externa medel, frågar sig en och annan bland oss?! Vilka risker innebär detta för oss som universitet och som vår gemensamma arbetsplats?

Frågorna kring projektet Robust 24 är många, och alla frågor är berättigade och viktiga att dryfta, trots att det sällan finns helt enkla svar – ibland kan frågorna och svaren t.o.m. te sig motstridiga och därmed i ögonblicket förvirrande. Ett förändringsarbete innebär alltid vissa svårigheter; vi kanske behöver avsluta och gå vidare från verksamheter som med stort engagemang och slit byggts upp, och vi kan känna sorg ifall den tid vi har investerat plötsligt ter sig onödig. Inget arbete är dock onödigt, men just nu står vi, hela Åbo Akademi, inför stora ekonomiska utmaningar, och då behövs nytänkande och kanske tidigare oprövade lösningsmodeller.

Bland mejlen till vår idélåda finns tankar om att öka genomströmningen genom att utveckla ännu bättre digitala lösningar och en mera interaktiv distansundervisning; skapa bättre studieplaner och uppmuntra alla att följa dem; införa obligatoriska träffar med studierådgivare minst en gång per läsår; stöda småbarnsföräldrarnas möjligheter att delta i undervisningen genom korttidsparkering, eller nya samarbeten med Folkhälsan. Andra förslag riktar in sig på fastigheterna och hur man kan sänka kostnaderna för dem, och här nämns exempelvis att valda delar av undervisningen kunde övergå till att ske på distans permanent och att stora delar av administrationen kunde övergå till aktivitetsbaserade kontorslandskap. Därtill kommer konkreta förslag på hur man kan ”städa” organisationen genom att identifiera ”onödiga saker” och sluta göra dem. Alla förslag blir lästa och diskuteras, och samtidigt kanske vi inte kan genomföra dem alla – men all återkoppling är välkommen och bidrar till att vi ska kunna hitta lösningar som ger önskad och hållbar effekt både nu och för framtiden.

Det förekommer inte bara oro för förändring, det förekommer också oro för att man inte ska få utrymme att vara idérik och positiv till de utvecklingsmöjligheter som uppenbarar sig. Det är därför viktigt att vi inom hela Åbo Akademi för en omfattande diskussion och dialog, och det är viktigt att den sker i en god kollegial anda med högt till tak. Det viktigaste är att vi gemensamt försöker vända trenden för allas vårt bästa.

Jag vill tacka för goda förslag och idéer som inkommit via mejl och i olika diskussioner och ser fram emot fortsättningen!

Arbetet med att se över instruktioner (som beslutas av styrelsen) och reglementen (som beslutas av rektor) pågår, och i takt med det ser vi över rollfördelningen och ansvarsfördelningen för utbildningens organisering och genomförande. Processen är långsam tycker många, medan andra oroar sig för att den går för snabbt och att man inte kan få hela bilden serverad först. Men det tar tid att göra en översyn av alla interna dokument. Nästa steg är att se över vår kollegiala struktur och tillse att våra kollegiala organ har fungerande mandat och på bästa sätt kan bidra till Åbo Akademis inre liv och utveckling. Det här arbetet presenteras fortlöpande i nyheterna på våra interna websidor och i rektors kanal på Yammer, och konstruktiva tankar är fortsatt välkomna.

Sista veckan i februari har börjat, många sportar och njuter av vintervädret. I år har vintern varit gynnsam för alla oss som trivs utomhus med aktiviteter som dessutom kan fortsätta den sega Corona-pandemin till trots.

Jag vill önska alla medarbetare och studenter vid Åbo Akademi en skön vintervecka!

Moira von Wright, Rektor

++++

At Åbo Akademi University, we have jointly launched an ambitious project to get our finances back on track and find ways of working where we can continue to build our university with pride and confidence, knowing that we are on a sustainable path, now and in the future.

But how should we really deal with these future challenges, many ask: Should we primarily try to attract more students, and if so, how and where? Should we invest extra resources in getting the students finished on time, and if so, how should we get the students themselves involved in this? Should we review the course content and perhaps change it to better meet society’s requirements and wishes? How do we know which way of working works best? Why do I need to participate – I draw in so much external funds, some of us ask. What risks does this entail for us as a university and workplace?

The questions about the Robust 24 project are many, and all questions are justified and important to discuss, even though there are rarely completely simple answers – sometimes the questions and answers can even seem contradictory and thus at the moment confusing. Change work always involves certain difficulties; we may need to move on from businesses that have built up with great commitment and hard work, and we may feel sad if the time we have invested suddenly seems unneeded. No work is unnecessary, however, but right now we, the entire Åbo Akademi University is facing financial challenges, and therefore new thinking and perhaps previously untried solution models are needed.

Among the emails sent to our idea box are thoughts on developing even better digital solutions and a more interactive distance learning; create better study plans and encourage everyone to follow them; introduce compulsory meetings with study counselors at least once per academic year; support the parents of young children’s opportunities to participate in teaching through short – term parking, or new collaborations with Folkhälsan. Other proposals focus on the properties and how to reduce the costs for them, and here it is mentioned, for example, that selected parts of the teaching could be transferred to distance learning permanently and that large parts of the administration could be transferred to activity-based office landscapes. In addition, there are concrete suggestions on how to ”clean up” the organization by identifying ”unnecessary things” and stopping doing them. All proposals are read and discussed, and at the same time we may not be able to implement them all – but all feedback is welcome and helps us to be able to find solutions that provide the desired and sustainable effect both now and for the future.

There is concern for change, there is also concern that one should not be given space to be creative and positive about the development opportunities that emerge. It is therefore important that we keep up the discussion and dialogue throughout Åbo Akademi University, and that it takes place in a good collegial spirit.

I want to thank you for the suggestions and ideas that have been received via email and in various discussions and look I forward to the continuation!

The work of reviewing instructions (decided by the University Board) and regulations (decided by the Rector) is ongoing. In step with that we review the division of roles and the division of responsibilities for the education’s organization. The process is slow, many think, while others worry that it goes too fast and that you can not get the whole picture served first. But it takes time to review all internal documents. The next step is to review our collegial structure and ensure that our collegial bodies have a functioning mandate and can contribute to Åbo Akademi University’s inner life and development. This work is continuously presented in the news on our internal websites and in the rector’s channel on Yammer. Constructive thoughts are very welcome!

The last week of February has begun, many of you are enjoying the winter weather. This year, the winter has been favorable for all of us who enjoy the outdoors with activities that can continue despite the tough Corona pandemic.

I wish all colleagues, co-workers and students at Åbo Akademi University a wonderful winter week!

Moira von Wright, Rector

Rektors julhälsning

Bästa medarbetare och studerande, kära vänner,

Vi närmar oss julen. Äntligen! Jag tycker att det ska bli otroligt skönt med lite julledigt; med doft av granbarr och stearin, julmusik och långa promenader i duggregnet.

För allt arbete ni har gjort under det år som gått vill jag rikta ett stort tack till var och en av er, till alla er som jobbar med undervisning, administration, forskning och förvaltning. Det är helt enastående insatser som har gjorts vid köksbord, i vardagsrum, i tysta korridorer på campus och på alla de digitala vägar vi har. Oförtrutet har ni genomfört kurser, examinerat uppsatser, publicerat texter, skrivit forskningsansökningar, planerat samarbeten, på olika sätt upprätthållit kontakterna till det omgivande samhället och utvecklat verksamheten som sig bör. Åbo Akademi har fantastiska medarbetare och studerande , jag är stolt över att få vara en del av Åbo Akademi.

Nu vet vi att också år 2021 kommer att föra med sig utmaningar, inte bara med tanke på de begränsningar som pandemin fortfarande medför. Vi vet att Åbo Akademis ekonomi inte är i bästa skick. Det kommer att krävas uppfinningsrikedom, uthållighet och flexibilitet för att balansera budgeten. Framför allt behövs eftertanke, nya sätt att arbeta och gemensamma viljeansträngningar. Men jag är helt övertygad om att det är möjligt. Vi kan forma Åbo Akademis framtid – tillsammans.

Dear collegues and students, dear friends,

Christmas is on the doorstep and we are all waiting for a holiday and the opportunity to listen to music, read a good book, enjoy a good dinner and perhaps play chess or cards with our friends or family. The Holiday season is a time for being relaxed and being together without too high expectations on the achievements of one and other.

As we all know, we leave a tough year behind us; 2020 took us by surprise with its pandemia and social restrictions. And we will face yet another period of restrictions due to Covid 19, and a year with challenges due to an unstable economic situation. Nonetheless, I am hopeful and even convinced that we can meet these challenges together with open minds, collaboration and smart and sustainable solutions.

I am deeply grateful for your work and solidarity, for the efforts and flexibility that you have shown, and I am proud to be part of this wonderful university, of Åbo Akademi. To those of you who will end your time here, I send a special greeting and wish you all the best.

Vänner,

Häromkvällen satt jag i Humanisticum och skrev omsorgsfullt under en hel jättebunt med diplom för lång och trogen tjänst: 25 år, 30 år, 35 år vid och för Åbo Akademi! Den lojalitet och känsla för akademin som ni har visat är en oerhörd rikedom. Låt mig rikta ett särskilt tack till alla er som har gjort ert sista arbetsår vid Åbo Akademi under 2020. Jag vill speciellt passa på att tacka Ulla Achrén, som arbetat för Åbo Akademi under flera decennier, det senaste decenniet som förvaltningsdirektör. Ett varmt tack!

Vi närmar oss julen, men än är det några dagar kvar. Låt oss nu njuta av julprogrammet idag och sedan så småningom se fram emot en riktigt skön julhelg.