månadsarkiv: september 2020

Höstterminen har börjat

Höstterminen har börjat och verksamheten är i full gång. Kurser, projekt, möten och examinationer pågår i Åbo Akademis lokaler och virtuellt. De flesta av oss som arbetar vid Åbo Akademi har blivit vana vid att en stor del av arbetet sker vid datorskärmen och vid att samtala och lyssna på varandra i det rutmönster som Zoom och Teams ordnar oss i. Vi har blivit vana, men det betyder inte att vi föredrar den här hybrida arbetsformen. Förra veckans fredag, den 11 september, deltog jag i ett möte mellan europeiska universitetsrektorer kring ledarskap. Det gemensamma temat var universitetens framtid och vi grubblade tillsammans över de förändringar som vår digitaliserade och nätbaserade tillvaro medfört. Alla var rörande överens vikten av att utveckla våra nätbaserade kommunikationsformer långsiktigt och skapa förutsättningar för mer internationell kommunikation via nätet. Vi var lika eniga om att kommunikation över nätet inte kan ersätta det mellanmänskliga mötet eller närundervisning. Den svåra frågan för oss alla är hur vi ska bibehålla kvaliteten i universitetsutbildningen och hur vi ska upprätthålla glädjen och nyfikenheten trots de begränsningar som Covid 19 ställer. Kan vi hitta fiffiga lösningar med närundervisning som inte är ”för nära” fysiskt, men där vi ändå förmår skapa gemensamma erfarenheter i ett gemensamt rum?

Torsdag kväll hade jag förmånen att få se premiären av uppsättningen ”Mareld” vid Åbo Stadsteater. Vi var närmare trettio i publiken och våra stolar var placerade på säkert avstånd från varandra. Nästan alla hade ansikstmask. När föreställningen drog igång tänkte jag för en kort stund att det är ytterst märkligt att sitta så avskärmat från mitt sällskap. Inte en chans att viska eller dela på en karamellpåse under föreställningen. En högtalarröst uppmanade publiken att spänna fast sig i stolarna eftersom scenen skulle röra på sig – och så släcktes ljuset. Föreställningen om marelden och algernas dans i Östersjön drog igång, och strax hade min tveksamhet övergått i förundran och fascination över vad jag fick se och uppleva under den knappt en timme långa föreställningen med dans, musik, ljus, rörelse och berättelse på tre språk. Recensionen i Turun Sanomat dagen därpå konstaterade att konstverket drar en till sig som en magnet och hjärnan tillåts tömma sig på alla förhandsuppfattningar så att man kan ge sig hän. Vår forskare Conny Sjöqvist, som var en av de drivande krafterna bakom detta konstverk, fick beröm. Ett sannt möte mellan kunskap och kultur som utmynnade i en oerhört fin upplevelse för en entusiastisk publik.

När jag vandrade hem från föreställningen kände jag mig upprymd över att ha fått vara med om ett så fint evenemang, dela en viktig erfarenhet tillsammans med de andra i rummet under sannolikt mycket säkra former. En storslagen småskalig och tankeväckande föreställning.

Förra veckan fick vi vårt första officiella fall av covid 19 vid Åbo Akademi. Jag beklagar att det har hänt, och hoppas att den som blivit smittad inte drabbas hårt av sjukdom. Jag är också oerhört tacksam över att den som smittats omedelbart har tagit kontakt med vår krisledning och att vi därigenom genast har kunnat vara i kontakt med myndigheterna och följa den handlingsplan som vi utarbetat utifrån smittskyddsmyndigheternas direktiv. Krisledningsgruppen agerar, myndigheterna tar hand om smittspårningen och kontaktar dem som kan vara berörda. Rektors ledningsråd håller fortlöpande möten där vi följer med läget och diskuterar vilka åtgärder som är aktuella och hururuvida vi behöver ändra våra arbetssätt. Ett fall av smitta väcker oro, särskilt på campus i Åbo där smittan konstaterats. Vi gör vårt bästa för att undvika att den sprids, men vi vet samtidigt att smittan finns i hela samhället och att vi inte kan isolera oss från det. Jag vill dock uppmana er alla att följa med läget och vara än mer noggranna med hygienen och hur ni rör er. Många uttrycker oro, och jag har full förståelse för den. Samtidigt vill jag påminna er om att det lyckligtvis finns många fina saker vi kan uppleva och många sätt att vara kreativ på trots de begränsningar som Covid19 ställer. Innovativa lösningar liknande dem som föreställningen Mareld visade hjäper mig att se hoppfullt på framtiden.

***
The autumn term has begun and the business is in full swing. Courses, projects, meetings and examinations take place in Åbo Akademi University’s premises and virtually. Most of us who work or study at Åbo Akademi University have become accustomed to a large part of the work taking place at the computer screen and to talking and listening to each other in the grid pattern that Zoom and Teams arrange us in. We have become accustomed, but that does not mean that we prefer this hybrid form of work. Last week’s Friday, September 11, I attended a meeting of European university rectors on leadership. The common theme was the future of the universities and we pondered together about the changes that our digitalized and web-based existence brought about. Everyone agreed on the importance of developing our web-based forms of communication in the long term and creating the conditions for more international communication via the web. We equally agreed that communication over the net can not replace interpersonal meeting or face to face teaching. The difficult question for all of us is how to maintain the quality of university education and how to maintain joy and curiosity despite the limitations set by Covid19. Can we find clever solutions with education on site that are not ”too close” physically, but where we are still able to create common experiences in a common room?

Thursday night I had the privilege of seeing the premiere of the production ”Mareld/ Seafire” at Turun Kaupunginteatteri. We were close to thirty in the audience and our chairs were placed at a safe distance from each other. Almost everyone wore a face mask. When the show started, I thought for a moment that it is extremely strange to be so isolated from my company. Not a chance to whisper or share a candy bag during the show. A loudspeaker voice urged the audience to fasten themselves to the chairs as the stage would move – and so the light went out. The algae dance in the Baltic Sea started, and soon my hesitation had turned into wonder and fascination with what I saw and experienced during the nearly hour-long performance with dance, music, light, movement and narrative in three languages. The review in Turun Sanomat the next day stated that the artwork attracts you like a magnet and your brain is allowed to empty itself of all preconceptions so that you can fully devote. It praised our researcher Conny Sjöqvist who was one of the driving forces behind this work of art. A true encounter between knowledge and culture that resulted in an extremely fine experience for an enthusiastic audience.

When I walked home from the show, I felt elated to have been a part of such a fine event, sharing an important experience with the others in the room, in probably very safe ways. A magnificent small-scale and thought-provoking performance.

Last week we received our first official case of Covid19 at Åbo Akademi University. I regret that this has happened, and I hope that those who have been infected will not be severely affected by the disease. I am also extremely grateful that the person who became infected has immediately contacted our crisis management and that we have thus been able to be in contact with the authorities immediately and follow the action plan that we have drawn up on the basis of the infection control authorities’ directives. Our crisis management group acts, the authorities take care of the infection tracing and contact those who may be affected. The Rector’s Management Council holds regular meetings where we monitor the situation and discuss which measures are relevant and whether we need to change our working methods. A case of infection raises concerns, especially on the Turku campus where the infection was found. We do our best to avoid it spreading, but at the same time we know that the infection is present in the whole society and that we cannot isolate ourselves from it. However, I would urge you all to follow the situation and be even more careful with hygiene and how you move. Many of you, students and staff, express concern, and I fully understand it. At the same time, I want to remind you that fortunately there are many nice things we can experience and many ways to be creative despite the limitations that Covid19 sets. Innovative solutions similar to those shown by the show Mareld help me look hopefully to the future.