Vad gör Åbo Akademis ledning?

”Vad gör Åbo Akademis ledning? Vad sker egentligen i dessa Covid-19 tider?” Den frågan ställde en professor häromdagen, och jag tänkte ta tillfället i akt att ge en inblick i de ärenden som ledningsrådets medlemmar arbetar med.

I rektors ledningsråd ingår Åbo Akademis fyra dekaner, överbibliotekarien, förvaltningsdirektören, direktören för CLL, prorektorerna, rektor i Vasa och studentkårens ordförande. Vi träffas varannan eller var tredje vecka för att diskutera aktuella frågor gällande verksamhetens utveckling, pågående gemensamma projekt och fakultetsfrågor, ekonomi och universitetspolitik i ett bredare perspektiv. Under det senaste halvåret har vi därtill träffats så gott som varje vecka för att prata om hanteringen av pandemin och dess effekt på vårt gemensamma arbete vid ÅA.

Bland de frågor som ledningsrådet har tagit upp under hösten finns frågan om hållbar utveckling. Catharina Groop, som är vår rådgivare på området, har ur olika synvinklar beskrivit hur hållbar utveckling kan aktualiseras inom våra olika verksamheter, och hur de kan stärkas av vår strategi och de nya teserna om hållbar utveckling. En särskilt viktig fråga som kommit upp är att hållbar utveckling inte bara handlar om miljöaspekter, men att i stort sett all vår verksamhet berörs av ett hållbarhetsperspektiv: vår sociala miljö, vår utbildning, vår ekonomi, vår forskning – till innehåll och form. Catharina har varit Åbo Akademis representant i Unifis hållbarhetsgrupp som har tagit fram riktlinjer för universitetens arbete:

”Mänskligheten står inför stora utmaningar – som en följd av sina egna handlingar. Den minskade biodiversiteten, ojämlikheten och klimatförändringen är globala kriser som kräver både lokala och världsomfattande åtgärder. Universiteten har en central roll när det gäller att bekämpa och lösa klimatförändringen och andra kriser, skapa den sakkunskap som behövs samt värna om ett tryggt och stabilt samhälle. Festtalens tid är över. Nu är det dags att agera”

skriver man från Unifi-gruppen (länk till teserna). Ett nytt år står för dörren, och hållbarhetsfrågorna kommer att vara ett centralt element i våra samtal.

Nyligen presenterades STUFV-projektets arbete för ledningsrådet av Rebecca Karlsson och Anna Granberg. Projektet inbegriper medarbetare från akademins alla delar; Uniservice, fakulteter, Studentkåren mfl. De har samlat mycket kunskap och konkreta idéer kring hur vi alla kan stödja våra studenter och bygga goda studiemiljöer och främja studenternas välbefinnande och studieframgång. Mera information om projektet finns här.

Sist men inte minst vill jag nämna det viktiga arbetet med planering och budget inför nästa år som pågår på alla håll. Resultaten från våra forskningsansökningar strömmar in, och bland glädjeämnena finns Finlands Akademi-flaggskeppet InFLAMES som är ett forskningssamarbete mellan Åbo Universitet och vårt FNT inom immunforskning och läkemedelsutveckling. Fördelningen av verksamhetsmedel från Utbildnings- och kulturministeriet baserar sig nu på nya fördelningsnycklar vilket dessvärre ger oss en lägre tilldelning, och därtill får vi ett minskat bidrag från Stiftelsen för Åbo Akademi. Det innebär att vi har ett mindre ekonomiskt spelrum de närmaste åren, och det innebär därför också att vi alla med gemensamma krafter behöver anstränga oss för att sänka våra kostnader och uppnå en budget i balans. Vilka insatser som behövs och hur vi gemensamt ska gå vidare med detta arbete är en oerhört viktig fråga för ledningsrådet, fakultetsråden och för hela ÅA.

Det pågår en utredning av universitetens autonomi, och utredningsgruppen intervjuade mig i onsdags. Har universiteten den autonomi som behövs för att utveckla den högre utbildningen på bästa sätt, undrade man. Jag svarade att vi på Åbo Akademi har en förträfflig nivå på våra utbildningar; att vi vill erbjuda ännu mer både till vårt land och den övriga världen men att vi önskar få ett större förtroende att själva besluta kring allt detta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *