Rektors information den 27 april 2021

Kära medarbetare och studerande

Vi är nu inne på det andra året av covid19, och vi kämpar på olika sätt med de begränsningar som pandemin ställer. I mitt jobb som rektor saknar jag de möten som jag haft med studeranden och medarbetare – jag saknar de mer eller mindre improviserade samtalen kring en lunch eller över en kopp kaffe. Och jag saknar träffarna med våra nyblivna doktorer, som var 48 förra året.  Många av dem har tidigare kommit till Hum eller träffat mig då jag besökt Academill för att berätta om sina avhandlingar och om tiden som doktorand vid ÅA, men nu är dessa möten satta på undantag och det betyder att jag inte längre träffar personerna bakom avhandlingstexterna. Detsamma gäller förstås författarna till andra böcker och artiklar.

Men tack och lov får jag fortfarande ta del av texterna, däribland en nyutgiven bok med titeln ”Där kunskapen tätnar som moln. Essäer om litteraturen som kunskapsfält och kunskapsform”, redigerad av Claes Ahlund, Katharina Båth och Anna Möller-Sibelius. De har samlat en mängd textförfattare som skriver om kunskap, litteratur, tänkande och reflexion.

Varför läser jag; för vilket ändamål”, frågar en av författarna, Nicholas Lawrence. Och ja, det är kanske inte är så förvånande att den frågan för honom vidare till andra frågor såsom ”hur ska jag tänka, vad ska jag tänka och hur ska jag kunna tänka”? I boken ställer författarna en mängd existentiella och kunskapsteoretiska spörsmål i relation till poesin och litteraturen. Den här diskussionen kan måhända låta som en lyx i en tid där man ropar efter snabba men samtidigt långsiktigt hållbara tekniska och ekonomiska lösningar på miljö- och samhällsproblem. Men likväl handlar det om fundamentala frågor om skönlitteratur, konst och verklighet – och sanning. Vad är kunskap i poesin och skönlitteraturen?

”Kunskapen kan vara krut ”– skriver Hanna Aspegren, och givet detta ställer hon följdfrågan: Vart ska vi (då) rikta vår penna?

Ja, om kunskap verkligen är (som) krut, vart ska vi rikta vår penna, och vart ska vi rikta vår energi?

ROBUST 24

I pandemins tid är det inte helt lätt att vara fokuserad och känna att man riktar sin energi rätt. Men vi gör tappra försök.

Under rubriken ”Robust 24” arbetar hela Åbo Akademi med att identifiera redskapen för en långsiktig framtid för akademin, och ta fram det som är det mest fundamentala och viktiga i vår verksamhet för att därefter kunna ge det en hållbar framtid i en snabbt föränderlig omvärld och svårförutsägbara finansieringsmodeller.

Vår strategi för perioden 2021-2030 har trätt i kraft, och det gläder mig att se att den i många avseenden fyller sin funktion och kan ge oss vägvisning inför de utmaningar vi har:

a. Nordens port till Finland: lärarutbildningen har planer på att bredda samarbetet genom att inte bara bjuda in gäster från, utan också erbjuda utbildning i vårt grannland Sverige. Intresset har visat sig vara stort redan i ett tidigt planeringsskede.

b. Akademisk kvalitet: Vi arbetar aktivt för akademisk kvalitet i allt vi gör. Det handlar, som ni vet, om att skapa ny och vetenskapligt rigorös kunskap som ”paketeras” intradisciplinärt för att utveckla våra specifika universitetsämnen och vår akademiska utbildning, tvärvetenskapligt för att öppna upp inför nya frågeställningar och utveckla nya odefinierade kunskapsfält, pedagogiskt för att bidra till professions-utbildningarna, informativt för att ge underlag till vetenskaps- och kunskapsbaserad policy och beslutsfattande – och ja, listan kunde bli ännu längre:

Vi bygger ut nya kurser inom det kontinuerliga lärandet för att möjliggöra fortbildning för vuxna som redan är i arbetslivet, och vi har specifika områden, som exempelvis hållbar utveckling, där vi bygger kurspaket i samarbete med andra högskolor.

De krav vi själva ständigt ställer på vår egen akademiska kvalitet innebär att vi fortlöpande måste se över våra interna strukturer när det gäller karriärvägar, jämställdhet och arbetsmöjligheter för alla som jobbar vid ÅA. Det ansluter till

c. Framtidens arbetsplats, som ju är vår fjärde centrala komponent i strategin.

Jag har blivit inbjuden till möten med olika föreningar inom vårt universitet för att prata om just dessa frågeställningar, till:

  • Professorsförbundet, där man känner oro för att den individuella forskarens kompetens och synlighet ska falla i skymundan i en omvärld där krav och förväntningar växlar snart sagt lika snabbt som vädret,
  • Forskarföreningen, som har konkreta förslag till hur vi kunde utveckla karriärvägarna och möjligheterna för våra forskare,
  • Och nu senast till ett oerhört inspirerande möte med Undervisningssektorns lokalförening vid Åbo Akademi (YLL-ÅA) där ni som deltog berättade om olika kreativa pedagogiska arbetssätt – och vi talade om utmaningar och möjligheter för både seminarier och nya undervisningsmetoder.

d. Öppna och inspirerande campus – här finns stora utmaningar då vi å ena sidan vill utveckla ett inbjudande campus, samtidigt som vi måste se över våra kostnader. Vi kan alltså inte fokusera bara på yta och volym, utan i allt högre grad på användbarhet och tillgänglighet: Våra vackra gamla byggnader i Åbo som Stiftelsen för Åbo Akademi tillhandahåller är för många av oss förknippade med minnen och erfarenheter, men de är inte alltid lika ändamålsenliga med tanke på tillgänglighetskraven. Uniservice och fastighetsavdelningen, under ledning av akademidirektör Heidi Backman, tar som bäst fram nya rutiner för att hitta långsiktiga lösningar som fungerar för alla, såväl medarbetare som studenter. Vi väntar nu med spänning på att få nycklarna till Aurum. Det kommer att medföra nya samarbeten och inspirerande miljöer för vår forskning.

I går, måndagen den 26 april, hade vår universitetsstyrelse sitt möte där bokslutet och årsredovisningen för 2020 godkändes. Det var fint att kunna visa upp ett positivt bokslut för 2020, (på plus 2 148 680 €) och det känns särskilt hoppfullt att kunna berätta för styrelsen om det seriösa arbete Robust24 som pågår vid hela akademin för att skapa en genuint hållbar framtid för Åbo Akademi.

Heidi kunde berätta om arbetet inom gruppen för uppföljning och stöd av Robust 24, att:

  • Budget- och verksamhetsplaneringen 2022 inleds tidigare, och här införs ett nytt moment, nämligen dialoger mellan fakulteterna och Uniservice, redan i maj-juni, alltså om en månad
  • Vi gör upp en långsiktig fastighetsplan (utkast finns och diskussioner förs kontinuerligt)
  • Vi tar fram nyckeltal som sporrar till att hitta åtgärder som ökar intäkter och minimerar kostnader

Fakulteterna har alla börjat jobba med Robust. Det handlar mycket om genomströmningen, eftersom genomströmningen är en central mätare på vår verksamhet enligt den fördelningsmodell UKM tillämpar. Vi ser vikten av att titta både på det kvantitativa och det kvalitativa (å ena sidan nyckeltal som automatiseras, å andra sidan studerandes syn på studiegången/olika berättelser, egenlärarens insats).

Det är avgörande att vi får med oss alla i det här arbetet och att vi agerar framtidsorienterat enligt ÅAs strategi.

Det som gläder mig för tillfället är att så många människor söker till våra utbildningar, att de vill just till Åbo Akademi, och anger oss som sitt förstahandsval. Ni har säkert sett att vi i år har totalt 4 431 sökande till utbildningslinjer och magisterprogram, inklusive internationella program, dvs fler än någonsin tidigare totalt sett. Låt mig ge några axplock:

  • Högsta söktrycket (förstahandssökande) finns inom psykologi
  • Högsta söktrycket (av samtliga sökande) finns inom farmacin och den nya provisorsutbildningen, som vi länge kämpat för att få till Åbo Akademi
  • Andra populära utbildningar (med över 2 förstahandssökande per studieplats) är speciallärarutbildningen, logopedi och rättsnotarieutbildningen.
  • Intressant är att det har skett en stor ökning av personer som antas på basis av studier avlagda inom det Öppna universitetet där antalet går från 20 sökande år 2020 till 78 år 2021.
  • De engelskspråkiga magisterprogrammen fortsätter att locka studenter, och nu är ansökningsnivån samma som före införandet av terminsavgifter.

Framtiden kan samtidigt innehålla vissa orosmoment eftersom vår mest centrala målgrupp är begränsad och åldersklasserna minskar. Kan vi fortsättningsvis fylla vår kostym i framtiden, särskilt då vi samtidgt ökar utbudet? Hur gör vi våra utbildningar lockande för dem som är flerspråkiga? Hur breddar vi rekryteringsgrunden  och får in fler finskspråkiga, och gärna också fler nordbor? Hur balanserar vi vårt kärnuppdrag som det svenskspråkiga universitetet i Finland med den internationella vetenskapsarenan och marknaden? Frågorna är många och komplicerade.

Våra utbildningar vid ÅA är samhällsrelevanta och viktiga. Men de är mer än så; de är bildande och skarpa – viktiga och tankeväckande, formande, och i bästa fall stimulerande till individuella kompetensbyggen mellan och över nuvarande ämnes- och fakultetsgränser.

Om kunskap verkligen är (som) krut, vart ska vi då rikta vår penna och vår nyfikenhet? –  hur ska vi få krutet att spränga rätt, att nå dit vi vill att vår kunskap ska landa?

Kan vi väcka unga människors intresse för tänkandet, för ordet, för skrivandet och för läsandet och för det vetenskapliga utforskandet?

Med detta sagt önskar jag er alla en riktigt fin fortsättning på dagen och ert viktiga arbete med Robust24 , och småningom en Glad Valborg!


Dear colleagues and students,

We are now in the second year of covid19, and we are fighting in different ways with the restrictions that the pandemic sets. In my job as rector, I miss the meetings I had with students and staff – I miss the more or less improvised conversations around a lunch or over a cup of coffee. And I miss the meetings with our new doctors, who were 48 last year. Many of them have previously come to Hum or met me when I visited Academill, to tell about their dissertations and about their time as a doctoral student at ÅAU, but now these meetings are set aside and that means I no longer meet the people behind the dissertation texts. The same, of course, applies to the authors of other books and articles.

But thankfully, I still get to read the texts, including a newly published book entitled “Where knowledge thickens like clouds. Essays on literature as a field of knowledge and form of knowledge”, edited by Claes Ahlund, Katharina Båth and Anna Möller-Sibelius. They have collected a number of texts about knowledge, literature, thinking and reflection.

Why do I read; for what purpose”, asks one of the authors, Nicholas Lawrence. And yes, it is perhaps not so surprising that that question leads him on to other questions such as ”how should I think, what should I think and how should I be able to think”? In the book, the authors ask a number of existential and epistemological questions in relation to poetry and literature. This discussion may sound like luxury at a time when people are calling for fast but at the same time long-term sustainable technical and economical solutions to environmental and societal problems. But still, it deals with fundamental questions about fiction, art and reality – and truth. What is knowledge in poetry and in fiction?

Knowledge can be gunpowder” – writes Hanna Aspegren, and given this she asks the follow-up question: ”Where should we (then) direct our pen?”

Yes, if knowledge really is (like) gunpowder, where should we direct our pen, and where should we direct our energy?

ROBUST 24

In the time of the pandemic, it is not easy to be focused and feel that you are directing your energy correctly. But we make valiant efforts.

Under the heading ”Robust 24”, the entire Åbo Akademi University works to identify the tools for a long-term future for our university and develop what is most fundamental and important in our business in order to then give it a sustainable future in a rapidly changing world and unpredictable financing models.

I am pleased to see that in many respects our strategy for the period 2021-2030 can give us guidance on the challenges we have:

a. The Nordic port to Finland: teacher education has plans to broaden co-operation by not only inviting guests from, but also offering education in our neighboring country Sweden. The interest has proved to be great already at an early planning stage.

b. Academic quality: We work actively for academic quality in everything we do. It is, as you know, about creating new and scientifically rigorous knowledge that is ”packaged” intradisciplinary to develop our specific university subjects and our academic education, interdisciplinary to open up to new issues and develop new undefined fields of knowledge, pedagogically to contribute to the professional educations, informative to provide a basis for science and knowledge-based policy and decision-making – and yes, the list could be even longer:

We are expanding new courses in continuous learning to enable continuing education for adults who are already in working life, and we have specific areas, such as sustainable development, where we build course packages in collaboration with other universities.

The demands we ourselves constantly place on our own academic quality mean that we must continuously review our internal structures in terms of career paths, gender equality and job opportunities for everyone who works at ÅA. It connects to

c. The workplace of the future, which is of course our fourth central component in the strategy.

I have been invited to meetings with various associations within our university to talk about precisely these issues, to:

  • The Union of University Professors, where there is concern that the individual researcher’s competence and visibility will be overshadowed in an environment where demands and expectations change almost as fast as does the weather,
  • The University Researchers’ Association (FfÅA), which has concrete proposals for how we could develop the career paths and opportunities for our researchers,
  • And most recently to an extremely inspiring meeting with the Teaching Sector’s local Association at Åbo Akademi University (YLL-ÅA) where you who participated told about different creative pedagogical approaches – and we talked about challenges and opportunities for both seminars and new modes of teaching.

d. Open and inspiring campus – here are great challenges as we on the one hand want to develop an inviting campus, while we have to review our costs. So we can not only focus on surface area and volume, but increasingly on usability and accessibility: Our beautiful old buildings in Turku provided by the Åbo Akademi University Foundation (SÅA) are for many of us associated with memories and experiences, but they are not always the same appropriate in terms of accessibility requirements. Uniservice and the real estate department, under the leadership of Heidi Backman, develop new routines to find long-term solutions that work for everyone, both employees and students. We are now eagerly awaiting the keys to Aurum. It will lead to new collaborations and inspiring environments for our research.

Yesterday, Monday, April 26th, our university board had its meeting where the financial statements and the annual report for 2020 were approved. It was nice to be able to show a positive financial statement for 2020, (+ 2 148 680 €) and it feels especially hopeful to be able to tell the board about the serious work Robust24 that is going on throughout the academy to create a genuinely sustainable future for Åbo Akademi University.

Heidi reported on the work within the group for follow-up and support of Robust 24, that:

  • Budget and business-planning 2022 begins earlier, and a new element is introduced, namely dialogues between the faculties and Uniservice, already in May-June, ie in one month
  • We draw up a long-term property plan (drafts are available and discussions are ongoing)
  • We produce key figures that encourage finding measures that increase revenue and minimize costs

The faculties have all started working with Robust24. It is very much about the throughput, as the throughput is a central measure of our business according to the distribution model UKM applies. We see the importance of looking at both the quantitative and the qualitative (on the one hand key figures that are automated, on the other hand the student’s view of the course of study / different stories, the self-teacher’s contribution).

It is crucial that we get all of us involved in this work and that we act future-oriented according to ÅAU’s strategy.

What makes me happy at the moment is that so many people apply for our educations, that they want to come to Åbo Akademi University, and state us as their first choice. You have probably seen that this year we have a total of 4,431 applicants for study lines and master’s programs, including our international programs, ie more than ever before in total. Let me give you a few highlights:

  • The highest search pressure (first-time applicant) is in psychology
  • The highest application pressure (of all applicants) is in pharmacy and the new provisional education, which we have long fought to get for Åbo Akademi University
  • Other popular educations (with over 2 first-time applicants per study place) are the specialist teacher education, speech therapy and the notary education.
  • It is interesting that there has been a large increase in people admitted on the basis of studies completed within the Open University, where the number goes from 20 applicants in 2020 to 78 in 2021.
  • The English-language master’s programs continue to attract students, and now the application level is the same as before the introduction of tuition fees.

At the same time, the future contains some concerns because our most central target group is limited and the age groups are decreasing. Can we continue to fill our suit in the future, especially as we simultaneously increase the supply? How do we make our educations attractive to those who are multilingual? How do we broaden the recruitment base and bring in more Finnish-speakers, and preferably also more northerners? How do we balance our core mission as the Swedish-speaking university in Finland with the international science arena and the market? The questions are many and complicated.

Our programs at ÅAU are socially relevant and important. But they are more than that; they are educational and sharp – important and thought-provoking, formative, and at best stimulating to individual competence building between and across current subject and faculty boundaries.

If knowledge really is (like) gunpowder, then where should we direct our pen and our curiosity? – how do we get the gunpowder to explode properly, to reach where we want our knowledge to land?

Can we waken young people’s interest in thinking, in the word, in writing and in reading, and in scientific exploration?

With that said, I wish you all a really nice continuation of the day and your important work with Robust24, and eventually a Happy Valborg!