månadsarkiv: oktober 2021

Högskolestiftelsen i Österbotten 30 år

Rektors hälsning på 30 års-jubileumsfesten för Högskolestiftelsen i Österbotten
Vasa 20.10.2021

Bästa vänner,

”Man ska aldrig älska sina aktier,” lär Finlands första kvinnliga apotekare, Ann-Mari Finnilä, ha sagt när Högskolestiftelsen splittade och sålde ut de Nokia-aktier hon donerat i mars år 2000. Hon var nöjd med Högskolestiftelsens agerande. De följande åren visade nämligen att stiftelsen gjort alldeles rätt. Ann-Mari Finniläs donation till Högskolestiftelsen för att främja Åbo Akademis verksamhet i Vasa har hittills gett en utdelning på över 14 miljoner euro till vår forskning och utbildning. Det är vi mycket tacksamma för.

Tack vare stödet från Högskolestiftelsen och Ann-Mari Finniläs fond har Åbo Akademis forskare och lärare i Vasa under årens lopp kunnat genomföra ett stort antal intressanta och viktiga forsknings- och utvecklingsprojekt. Flera av våra medarbetare har fått ta emot Ann-Mari Finniläs pris – ett fint uttryck för uppskattning. Stödet till våra doktorander och studerande är oerhört värdefullt.

Högskolestiftelsen beskriver sig som en aktiv och initiativrik stiftelse – och det är en beskrivning som Åbo Akademi gärna kan instämma i. Högskolestiftelsen bidrog redan före Ann-Mari Finniläs donation till utvecklingen vid Åbo Akademi i Vasa, bland annat med stöd för professuren i vårdvetenskap och ett omfattande internationellt kunskapsutbyte på det pedagogiska området genom samarbete kring lärarutbildning i Morogoro i Tanzania. Det var framsynt, sett med dagens ögon. I dag verkar vi för ett utökat samarbete med vårt grannland Sverige för att bidra med kunskap om undervisning och lärande, och i gengäld utbyta erfarenheter inom forskning och utveckling.

Vårdvetenskapen har vuxit vetenskapligt, och medverkar numera i Åbo Akademis forskningsprofil ”Lösningar för hälsa”. Inom de finländska universitetens och högskolornas globaliseringsprogram deltar Åbo Akademi i ett innovationsnätverk för lärande och undervisning i Afrika.

Stödet till utbildningen i energiteknik i samband med Högskolestiftelsens tjugoårsjubileum lade grunden för en lyckad satsning på en framtidsbransch som blir allt viktigare med tanke på vår tids klimatutmaningar. I år har vi kunnat utvidga diplomingenjörsutbildningen med ett magisterprogram i informationsteknologi, även det tack vara Högskolestiftelsens bidrag. Och jag vill inflika betydelsen av det goda samarbetet med yrkeshögskolan Novia som gör att vi kan täcka in olika aspekter av vetande och praktiskt kunnade.

En god samverkan med finansiären kan bygga de långsiktiga och hållbara förutsättningar som nydanande forskning och utbildning behöver.

I Åbo Akademis gemensamma övergripande strategi lyfter vi fram betydelsen av att odla kreativa och språkmedvetna bildningsmiljöer med reflekterat tänkande och bred vetenskaplig läskunnighet på en internationell arbetsplats. Högskolestiftelsens nya Research Fellowship Programme in Education klingar väl med ambitionerna för våra bildningsmiljöer vid Åbo Akademi, liksom med det ökande behovet av forskning för en god skola och ett livslångt lärande för alla. Fellow Researcher, Professor Xiao Lan Curdt-Christiansens föreläsning om betydelsen av språkliga val i familjen berörde ett spännande tema, som också anknyter till vår minoritetsforskning. Vi ser verkligen fram emot de goda kunskapsutbyten och de inspirerande vetenskapliga diskussioner som fellowship-programmet inbjuder till.

Det känns fint att blicka tillbaka på trettio år av samverkan mellan Högskolestiftelsen i Österbotten och Åbo Akademi i Vasa. Forskning och forskningsbaserad utbildning behöver sina regionala bundsförvanter, inte bara med tanke på de ekonomiska resurserna utan också som en part för samskapande och samproduktion. Forskningen vid ett universitet är och ska vara fri, men forskningen ska också bidra till att lösa vår tids stora utmaningar.

Ingen forskning genomförs i ett tomrum; det finns alltid en kontext – ett samhälle att forska i, om och för. Utan växelverkan med omgivande samhälle, förlorar forskningen en väsentlig dimension.

En god samverkan med finansiären kan bygga de långsiktiga och hållbara förutsättningar som nydanande forskning och utbildning behöver med allt vad det innebär av risktagning och misstag längs vägen – vetenskapliga framsteg kommer inte av sig självt, utan kräver en stödjande och respektfull omgivning, och att kunna erbjuda en sådan är bara möjligt då universitet, högskola och finansiärer samverkar för gemensamma mål. Tillsammans har Högskolestiftelsen och Åbo Akademi en ypperlig möjlighet att göra skillnad, i Österbotten, i Svenskfinland, i Norden och globalt.

Tack!

Framgångsrik finansiering av forskning och utbildning

I samband med diskussionerna kring hur vi kan stärka vår ekonomi och skapa en hållbar och robust grund för framtiden ingår frågan om hur väl vi själva upplever att vi lyckas i våra strävanden, men också hur omvärlden betraktar oss och värderar kvaliteten i vårt arbete. Det är glädjande att verksamheten erhåller rikligt med ny finansiering, men också att utvärderingen av den är så positiv.

Profileringsfinansieringen har stärkt forskningens kvalitet vid samtliga deltagande universitet, det slår Finlands Akademi fast efter en analys av slutrapporterna från profileringsbidragen från den andra utlysningen (Profi 2). Man berömmer de nya verksamheter som tagit form, och den genomslagskraft som forskningen har. För vår del betonar man vid FA att målsättningen varit att öka forskningens mångvetenskapliga och internationella omfattning, och det har vi inom Åbo Akademi lyckats med genom att aktivt rekrytera tenure-track professorer och internationella gästprofessorer:

“The impact of these investments is evident and mirrors the specific characteristics of the research in the profiles: In Minority Research, scholars from three faculties have come together to work with each other as well as international collaborators and national stakeholders. This has strengthened the recognition of our unique minority angle abroad and its relevance for society and education. MPMT demonstrated successful crossdisciplinary collaboration by securing funding for developing smart materials. The profile also takes an active role in networking with industrial and other academic actors in the area of bioeconomy and thereby promotes co-creative research for developing a sustainable industry in Finland. In DDD, major steps towards international acclaim were taken when the headquarters of the Euro-BioImaging infrastructure were established in Turku and when DDD received ÅAUs first ever ERC Grant. DDD is well integrated into the programmes that promote research and innovation activities in the health campus and pharma industry in Turku.” (Sammandrag av slutrapporterna för Profi 2-projekten, pdf)

I kontakter med våra externa samarbetsparter väcker våra profilområden stort intresse. Förra veckan, i samband med möten kring det nordiska forskningssamarbetets politiska och innehållsliga aspekter (NMR, FA, Nordforsk mfl) fick jag många frågor, inte minst om vår profil Minoritetsforskning: Hur kan kunskapen inom Minoritetsprofilen bidra till att skapa bättre förutsättningar för samarbeten inom Norden och för utvecklingen och trivseln inom vårt land? Kan den bidra till en ökad förståelse för hur olika erfarenheter och perspektiv kan samsas i traditionellt monokulturella miljöer? Kan vi på så sätt lära oss att uppskatta och erkänna värdet av andra eller rentav annorlunda erfarenheter än dem vi redan har?

Ja, lyder mitt svar, det och mycket mer.

Vi har varit framgångsrika i profileringen. Vi är nu inne i den sjätte perioden och tar höjd för att kunna lämna in en ansökan om och när nästa utlysning, Profi7, sannolikt kommer våren 2022.

Vår utbildning har fått både uppskattning och erkänsla från Svenska kulturfonden, som gett oss hela 2,7 miljoner euro i vår donationskampanj där staten i sin tur bidrar med tilläggsfinansiering. Donationen riktar sig till våra utbildningsområden pedagogik och lärarutbildning, humaniora och naturvetenskaper. Det är ett stort förtroende för vår verksamhet och vår gemensamma strategi.

Jag vill passa på att åter igen bjuda er alla till nästa morgonkaffe på Hum, tisdagen den 9 november mellan kl 8 och 9 på morgonen. Där kan vi under lättsamma former samtala över en kopp kaffe och en semla, och vi får också chansen att träffa vår nya planeringschef Thomas Westerholm. Välkomna!

På gång: möten och goda diskussioner

De två senaste veckorna har vi äntligen stegvis kunnat gå mot ett öppnare samhälle. För min egen del har det efter en lång paus inneburit många resor och fysiska möten, ’riktiga’ möten med människor, utöver en hel del möten på zoom och Teams.

Det började med ett möte med statsminister Sanna Marin och forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen. De hade bjudit in alla universitetsrektorer och ordföranden för universitetens styrelser för att samtala om regeringens framtidsvisioner och universitetens situation. Regeringens mål är att femtio procent av varje årskull ska ha en högskoleexamen, att Finlands forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet intensifieras så att utgifterna uppgår till fyra procent av BNP och att andelen högutbildade invandrare ökar. För universiteten var det viktigt att få tillfälle att träffa ministrarna. Vi fick då också möjlighet att påtala riskerna med att dra ner på finansieringen till universiteten och ytterligare öka styrningen av forskningen och den högre utbildningen, trots dessa ambitiösa mål.

Mot slutet av veckan reste jag sedan till Vasa där jag träffade ämnesansvariga vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Vi diskuterade främst lärarutbildningens utveckling och talade om allt från ekonomi till delaktighet. Studentkåren visade sina uppfräschade lokaler i Havtornen, och Ledningsrådet höll sitt möte i Academill. Det var mitt första besök i Academill på omkring ett år, och det var fint att se hur det nya biblioteket funnit sin självklara plats i byggnaden.

”Vi kommer att kunna mötas mer otvunget framöver; våra campus har börjat öppna upp igen.”

Det har skrivits mycket om ledningen vid Åbo Akademi, och särskilt om min person i lokalpressen i Åbo, tyvärr med förhållandevis bitska anonyma inslag. Det har naturligtvis gjort mig både ledsen och bestört. Vi inom ledningen (främst prorektorerna, akademidirektören och jag) har därför samlats för att diskutera vad som sker, vad som behöver göras och vad som bör vara fokus för ledningen i dessa tider då det igen blir möjligt att träffas, mötas och samtala otvunget och direkt med varann. Efter samtal med styrelsen, med professorsförbundets styrelse och med många medarbetare – vid luncher, interna möten, öppet morgonkaffe för alla intresserade, och under informationstillfällen – har bilden av de åtgärder som behöver göras vuxit fram. Jag kommer därför att oftare än tidigare skriva om vad som är på gång i denna blogg: klipp ur kalendern och andra aktuella frågor. Också prorektorerna kommer oftare att berätta om sina olika aktiviteter. Pandemin till trots, har ledningens kalendrar, liksom säkert många andras, varit mer än fullbokade med virtuella möten, utan chans till småprat vare sig före, under eller efter mötesdagarna.

Men vi kommer att kunna mötas mer otvunget framöver; våra campus har börjat öppna upp igen och vi hade en lyckad drop-in frukost förra tisdagen. När Konsistoriesällskapet nu hört av sig för att återuppta sina lunchmöten blev jag riktigt glad: tänk att äntligen kunna öppna upp Humanisticum för ÅA-medarbetarna igen! Förra fredagen kom ju det besked vi så länge väntat på, nämligen att campus öppnas helt från och med november, d.v.s. period 2. Då kan vi i princip studera och arbeta utan begränsningar på campus, men med den lilla varningen att vi ändå ska fortsätta vara försiktiga och undvika situationer där smitta riskerar att spridas. ”Använd munskydd i situationer då det inte går att hålla tillräckligt avstånd och risk för smitta kan uppstå” lyder uppmaningen från krisledningen. I bakgrunden ligger det faktum att alla ännu inte är fullt vaccinerade och att smitta alltjämt sprids, att epidemin inte är över (Åbo har under de senaste dagarna uppvisat förhållandevis höga smittsiffror på en nationell nivå och läget i Vasa sjukvårdsdistrikt har förvärrats).

Sveriges ambassadör Nicola Clase, Åbo Akademis rektor Moira von Wright och Sveriges minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans på svenska ambassaden 11.10.2021.

I dag, måndag, har jag varit inbjuden till svenska ambassaden av ambassadör Nicola Clase och fått äta lunch i sällskap av den svenska forskningsministern Matilda Ernkrans. De är bägge mycket intresserade av att stärka samarbetet mellan Finland och Sverige, att öka studentutbytet mellan våra länder, och på olika sätt föra utbildningen och forskningen närmare varandra. Åbo Akademis strategi att utöka samarbetet i Norden tas väl emot.

På tisdag och onsdag fortsätter mina långa mötesdagar i Helsingfors med Nordiska ministerrådet, de nordiska forsknings- och vetenskapsministrarna, och ett antal nordiska forskningsfinansiärer. Dessutom ska jag hinna möta såväl Technical Academy of Finland (TAF) som Finlands universitetsrektorers råd (UNIFI); möteskarusellen har dragit igång på allvar.

Samtidigt pågår vår medelinsamlingskampanj, och vi väntar med spänning på nya beslut om donationer till våra utbildningsområden. Jag hoppas hela ledningens och allas vårt arbete för ÅA, och vårt gemensamma bästa ska ge god utdelning på olika plan och inom såväl ÅA som det samhälle som vi samverkar med!