Alla inlägg av Johan Berg

Rektors blogg den 22 februari 2021

Åbo Akademis Bildbank

Inom Åbo Akademi har vi med gemensamma krafter dragit igång ett ambitiöst projekt för att få vår ekonomi på fötter och hitta arbetssätt där vi med stolthet och förvissning om att vi är inne på en hållbar väg kan fortsätta att bygga vårt universitet och erbjuda den kunskap och utbildning som samhället behöver, nu och framöver.

Men hur ska vi egentligen ta itu med dessa framtidsutmaningar, är det många som frågar: Ska vi i första hand försöka locka fler studeranden, och i så fall hur och varifrån? Ska vi lägga extra resurser på att få de studerande färdiga i tid, och hur ska vi i så fall få studerandena själva engagerade i detta? Ska vi se över kursinnehållet och kanske förändra det för att bättre motsvara samhällets krav och önskemål? Hur ska vi veta vilket arbetssätt som funkar bäst? Varför behöver just jag delta – jag drar ju in så mycket externa medel, frågar sig en och annan bland oss?! Vilka risker innebär detta för oss som universitet och som vår gemensamma arbetsplats?

Frågorna kring projektet Robust 24 är många, och alla frågor är berättigade och viktiga att dryfta, trots att det sällan finns helt enkla svar – ibland kan frågorna och svaren t.o.m. te sig motstridiga och därmed i ögonblicket förvirrande. Ett förändringsarbete innebär alltid vissa svårigheter; vi kanske behöver avsluta och gå vidare från verksamheter som med stort engagemang och slit byggts upp, och vi kan känna sorg ifall den tid vi har investerat plötsligt ter sig onödig. Inget arbete är dock onödigt, men just nu står vi, hela Åbo Akademi, inför stora ekonomiska utmaningar, och då behövs nytänkande och kanske tidigare oprövade lösningsmodeller.

Bland mejlen till vår idélåda finns tankar om att öka genomströmningen genom att utveckla ännu bättre digitala lösningar och en mera interaktiv distansundervisning; skapa bättre studieplaner och uppmuntra alla att följa dem; införa obligatoriska träffar med studierådgivare minst en gång per läsår; stöda småbarnsföräldrarnas möjligheter att delta i undervisningen genom korttidsparkering, eller nya samarbeten med Folkhälsan. Andra förslag riktar in sig på fastigheterna och hur man kan sänka kostnaderna för dem, och här nämns exempelvis att valda delar av undervisningen kunde övergå till att ske på distans permanent och att stora delar av administrationen kunde övergå till aktivitetsbaserade kontorslandskap. Därtill kommer konkreta förslag på hur man kan ”städa” organisationen genom att identifiera ”onödiga saker” och sluta göra dem. Alla förslag blir lästa och diskuteras, och samtidigt kanske vi inte kan genomföra dem alla – men all återkoppling är välkommen och bidrar till att vi ska kunna hitta lösningar som ger önskad och hållbar effekt både nu och för framtiden.

Det förekommer inte bara oro för förändring, det förekommer också oro för att man inte ska få utrymme att vara idérik och positiv till de utvecklingsmöjligheter som uppenbarar sig. Det är därför viktigt att vi inom hela Åbo Akademi för en omfattande diskussion och dialog, och det är viktigt att den sker i en god kollegial anda med högt till tak. Det viktigaste är att vi gemensamt försöker vända trenden för allas vårt bästa.

Jag vill tacka för goda förslag och idéer som inkommit via mejl och i olika diskussioner och ser fram emot fortsättningen!

Arbetet med att se över instruktioner (som beslutas av styrelsen) och reglementen (som beslutas av rektor) pågår, och i takt med det ser vi över rollfördelningen och ansvarsfördelningen för utbildningens organisering och genomförande. Processen är långsam tycker många, medan andra oroar sig för att den går för snabbt och att man inte kan få hela bilden serverad först. Men det tar tid att göra en översyn av alla interna dokument. Nästa steg är att se över vår kollegiala struktur och tillse att våra kollegiala organ har fungerande mandat och på bästa sätt kan bidra till Åbo Akademis inre liv och utveckling. Det här arbetet presenteras fortlöpande i nyheterna på våra interna websidor och i rektors kanal på Yammer, och konstruktiva tankar är fortsatt välkomna.

Sista veckan i februari har börjat, många sportar och njuter av vintervädret. I år har vintern varit gynnsam för alla oss som trivs utomhus med aktiviteter som dessutom kan fortsätta den sega Corona-pandemin till trots.

Jag vill önska alla medarbetare och studenter vid Åbo Akademi en skön vintervecka!

Moira von Wright, Rektor

++++

At Åbo Akademi University, we have jointly launched an ambitious project to get our finances back on track and find ways of working where we can continue to build our university with pride and confidence, knowing that we are on a sustainable path, now and in the future.

But how should we really deal with these future challenges, many ask: Should we primarily try to attract more students, and if so, how and where? Should we invest extra resources in getting the students finished on time, and if so, how should we get the students themselves involved in this? Should we review the course content and perhaps change it to better meet society’s requirements and wishes? How do we know which way of working works best? Why do I need to participate – I draw in so much external funds, some of us ask. What risks does this entail for us as a university and workplace?

The questions about the Robust 24 project are many, and all questions are justified and important to discuss, even though there are rarely completely simple answers – sometimes the questions and answers can even seem contradictory and thus at the moment confusing. Change work always involves certain difficulties; we may need to move on from businesses that have built up with great commitment and hard work, and we may feel sad if the time we have invested suddenly seems unneeded. No work is unnecessary, however, but right now we, the entire Åbo Akademi University is facing financial challenges, and therefore new thinking and perhaps previously untried solution models are needed.

Among the emails sent to our idea box are thoughts on developing even better digital solutions and a more interactive distance learning; create better study plans and encourage everyone to follow them; introduce compulsory meetings with study counselors at least once per academic year; support the parents of young children’s opportunities to participate in teaching through short – term parking, or new collaborations with Folkhälsan. Other proposals focus on the properties and how to reduce the costs for them, and here it is mentioned, for example, that selected parts of the teaching could be transferred to distance learning permanently and that large parts of the administration could be transferred to activity-based office landscapes. In addition, there are concrete suggestions on how to ”clean up” the organization by identifying ”unnecessary things” and stopping doing them. All proposals are read and discussed, and at the same time we may not be able to implement them all – but all feedback is welcome and helps us to be able to find solutions that provide the desired and sustainable effect both now and for the future.

There is concern for change, there is also concern that one should not be given space to be creative and positive about the development opportunities that emerge. It is therefore important that we keep up the discussion and dialogue throughout Åbo Akademi University, and that it takes place in a good collegial spirit.

I want to thank you for the suggestions and ideas that have been received via email and in various discussions and look I forward to the continuation!

The work of reviewing instructions (decided by the University Board) and regulations (decided by the Rector) is ongoing. In step with that we review the division of roles and the division of responsibilities for the education’s organization. The process is slow, many think, while others worry that it goes too fast and that you can not get the whole picture served first. But it takes time to review all internal documents. The next step is to review our collegial structure and ensure that our collegial bodies have a functioning mandate and can contribute to Åbo Akademi University’s inner life and development. This work is continuously presented in the news on our internal websites and in the rector’s channel on Yammer. Constructive thoughts are very welcome!

The last week of February has begun, many of you are enjoying the winter weather. This year, the winter has been favorable for all of us who enjoy the outdoors with activities that can continue despite the tough Corona pandemic.

I wish all colleagues, co-workers and students at Åbo Akademi University a wonderful winter week!

Moira von Wright, Rector

Rektors julhälsning

Bästa medarbetare och studerande, kära vänner,

Vi närmar oss julen. Äntligen! Jag tycker att det ska bli otroligt skönt med lite julledigt; med doft av granbarr och stearin, julmusik och långa promenader i duggregnet.

För allt arbete ni har gjort under det år som gått vill jag rikta ett stort tack till var och en av er, till alla er som jobbar med undervisning, administration, forskning och förvaltning. Det är helt enastående insatser som har gjorts vid köksbord, i vardagsrum, i tysta korridorer på campus och på alla de digitala vägar vi har. Oförtrutet har ni genomfört kurser, examinerat uppsatser, publicerat texter, skrivit forskningsansökningar, planerat samarbeten, på olika sätt upprätthållit kontakterna till det omgivande samhället och utvecklat verksamheten som sig bör. Åbo Akademi har fantastiska medarbetare och studerande , jag är stolt över att få vara en del av Åbo Akademi.

Nu vet vi att också år 2021 kommer att föra med sig utmaningar, inte bara med tanke på de begränsningar som pandemin fortfarande medför. Vi vet att Åbo Akademis ekonomi inte är i bästa skick. Det kommer att krävas uppfinningsrikedom, uthållighet och flexibilitet för att balansera budgeten. Framför allt behövs eftertanke, nya sätt att arbeta och gemensamma viljeansträngningar. Men jag är helt övertygad om att det är möjligt. Vi kan forma Åbo Akademis framtid – tillsammans.

Dear collegues and students, dear friends,

Christmas is on the doorstep and we are all waiting for a holiday and the opportunity to listen to music, read a good book, enjoy a good dinner and perhaps play chess or cards with our friends or family. The Holiday season is a time for being relaxed and being together without too high expectations on the achievements of one and other.

As we all know, we leave a tough year behind us; 2020 took us by surprise with its pandemia and social restrictions. And we will face yet another period of restrictions due to Covid 19, and a year with challenges due to an unstable economic situation. Nonetheless, I am hopeful and even convinced that we can meet these challenges together with open minds, collaboration and smart and sustainable solutions.

I am deeply grateful for your work and solidarity, for the efforts and flexibility that you have shown, and I am proud to be part of this wonderful university, of Åbo Akademi. To those of you who will end your time here, I send a special greeting and wish you all the best.

Vänner,

Häromkvällen satt jag i Humanisticum och skrev omsorgsfullt under en hel jättebunt med diplom för lång och trogen tjänst: 25 år, 30 år, 35 år vid och för Åbo Akademi! Den lojalitet och känsla för akademin som ni har visat är en oerhörd rikedom. Låt mig rikta ett särskilt tack till alla er som har gjort ert sista arbetsår vid Åbo Akademi under 2020. Jag vill speciellt passa på att tacka Ulla Achrén, som arbetat för Åbo Akademi under flera decennier, det senaste decenniet som förvaltningsdirektör. Ett varmt tack!

Vi närmar oss julen, men än är det några dagar kvar. Låt oss nu njuta av julprogrammet idag och sedan så småningom se fram emot en riktigt skön julhelg.

Vår ekonomi

Bästa medarbetare, Dear colleagues,
(text in English below)

I dag hade Åbo Akademis styrelse årets sista möte. Det var också den avgående styrelsens sista möte. Många positiva saker har skett under året som gått, trots att pandemin begränsat vår rörlighet. Vi har lyckats väl inom open science, många forskningsprojekt har fått extern finansiering, undervisningen har fungerat påfallande väl trots restriktioner, nya samarbeten har vuxit fram, hållbarhetsprojekt dragits igång mm. Trots att vi alla längtar efter att kunna ses i levande livet så är samtalen på Zoom aktiva och engagerade. Vi på ÅA har varit flitiga och arbetat bra – det ska ni alla ha tack för!

Styrelsen har idag den 14.12 godkänt akademins budget 2021 med ett betydande underskott. Styrelsen fick en redogörelse för vad som har påverkat budgeteringen för 2021 och vad budgetunderskottet i praktiken betyder för Åbo Akademi. Jag kommer här att öppna upp frågan för er och förklara var vi står.

Budgetarbetet har denna höst präglats av stora utmaningar i form av minskade intäkter och ökade kostnader. Bland orsakerna finns den nya fördelningsmodell som Undervisnings- och kulturministeriet lanserar för 2021 samt stigande fastighetskostnader. UKM:s fördelningsmodell baserar sig nämligen i högre grad än tidigare på mängden prestationer inom utbildning. Tillsammans med ekonomidirektören och inom rektors ledningsråd har vi grundligt analyserat vad som förorsakat underskottet och hur vi kan öka våra basintäkter.

Budgetsituationen är allvarlig och vi kommer att ha ekonomiskt utmanande tider framför oss. Med gemensamma krafter behöver vi förändra vår verksamhet så att den blir ekonomiskt bärkraftig.

På uppdrag av styrelsen kommer vi, den operativa ledningen och rektors ledningsråd, att ta fram en långsiktig plan för att uppnå en hållbar och ekonomiskt bärkraftig verksamhet inom tre år. Planens grundstruktur presenteras för styrelsen redan i februari 2021.

Osäkerhet i ekonomin väcker olust och bekymmer. Många av er kommer ihåg tidigare perioder av ekonomisk oro. Den här gången har vi för avsikt att i alla våra steg, stora som små, se över våra kostnader, våra vanor och arbetssätt för att hitta lösningar som ger oss en långsiktigt hållbar ekonomi och inte drabbar vår studerandes utbildning. Vi ska arbeta målmedvetet men ändå skynda långsamt så vi förmår göra en säker förflyttning till en stabilare tillvaro.

Hela Åbo Akademi kommer med gemensamma krafter att ta itu med detta arbete så att vi med bibehållen kvalitet kan fortsätta vårt viktiga arbete som Finlands svenska universitet och samtidigt nå våra strategiska målsättningar. Jag är övertygad om att vi klarar av att få ekonomin i balans, då vi tillsammans arbetar för att uppnå våra gemensamma mål.

Moira von Wright
Rektor

+++
Today, the board of Åbo Akademi University had the last meeting of the year. It was also the last meeting of the outgoing board. Many positive things have happened during the past year, despite the pandemic limiting our mobility. We have succeeded well in open science, many research projects have received external funding, the teaching has worked remarkably well despite restrictions, new collaborations have emerged, sustainability projects have been launched and more. Despite the fact that we all long to be seen in real life, the conversations at zoom are active and engaged. We at ÅA have been diligent and worked well – thank you all for that!

The Board has today, 14.12, approved the University’s budget for 2021 with a considerable deficit. The board received an account of what has affected the budgeting for 2021 and what the budget deficit in practice means for Åbo Akademi University. I will open up the question for you here and explain where we stand.

Budget work this autumn has been characterized by major challenges in the form of reduced revenues and increased costs. Among the reasons are the new distribution model that the Ministry of Education and Culture is launching for 2021 and rising property costs. UKM’s distribution model is based to a greater extent than before on the amount of performance in education. Together with the CFO and within the Rectors executive group, we have thoroughly analyzed what caused the deficit and how we can increase our basic income.

The budget situation is serious and we will have financially challenging times ahead of us. With joint efforts, we need to develop our university so that it becomes financially viable.
On behalf of the board, we, the operational management and the rectors executive group, will develop a long-term plan to achieve sustainable and financially viable operations within three years. The basic structure of the plan will be presented to the University Board as early as February 2021.

Uncertainty in the economy raises unease and concern. Many of you remember previous periods of financial turmoil. This time, we intend, in all our steps, large and small, to review our costs, our habits and working methods to find solutions that give us a long-term sustainable economy and do not affect our student’s education. We must work purposefully but still hurry slowly so we are able to make a safe move to a more stable existence.

The entire Åbo Akademi University will work together so that we can continue our important mission as the Swedish University of Finland while maintaining quality and at the same time achieve our strategic goals. I am convinced that we are able to get the economy in balance, as we work together to achieve our common goals.

Moira von Wright
Rector

Vad gör Åbo Akademis ledning?

”Vad gör Åbo Akademis ledning? Vad sker egentligen i dessa Covid-19 tider?” Den frågan ställde en professor häromdagen, och jag tänkte ta tillfället i akt att ge en inblick i de ärenden som ledningsrådets medlemmar arbetar med.

I rektors ledningsråd ingår Åbo Akademis fyra dekaner, överbibliotekarien, förvaltningsdirektören, direktören för CLL, prorektorerna, rektor i Vasa och studentkårens ordförande. Vi träffas varannan eller var tredje vecka för att diskutera aktuella frågor gällande verksamhetens utveckling, pågående gemensamma projekt och fakultetsfrågor, ekonomi och universitetspolitik i ett bredare perspektiv. Under det senaste halvåret har vi därtill träffats så gott som varje vecka för att prata om hanteringen av pandemin och dess effekt på vårt gemensamma arbete vid ÅA.

Bland de frågor som ledningsrådet har tagit upp under hösten finns frågan om hållbar utveckling. Catharina Groop, som är vår rådgivare på området, har ur olika synvinklar beskrivit hur hållbar utveckling kan aktualiseras inom våra olika verksamheter, och hur de kan stärkas av vår strategi och de nya teserna om hållbar utveckling. En särskilt viktig fråga som kommit upp är att hållbar utveckling inte bara handlar om miljöaspekter, men att i stort sett all vår verksamhet berörs av ett hållbarhetsperspektiv: vår sociala miljö, vår utbildning, vår ekonomi, vår forskning – till innehåll och form. Catharina har varit Åbo Akademis representant i Unifis hållbarhetsgrupp som har tagit fram riktlinjer för universitetens arbete:

”Mänskligheten står inför stora utmaningar – som en följd av sina egna handlingar. Den minskade biodiversiteten, ojämlikheten och klimatförändringen är globala kriser som kräver både lokala och världsomfattande åtgärder. Universiteten har en central roll när det gäller att bekämpa och lösa klimatförändringen och andra kriser, skapa den sakkunskap som behövs samt värna om ett tryggt och stabilt samhälle. Festtalens tid är över. Nu är det dags att agera”

skriver man från Unifi-gruppen (länk till teserna). Ett nytt år står för dörren, och hållbarhetsfrågorna kommer att vara ett centralt element i våra samtal.

Nyligen presenterades STUFV-projektets arbete för ledningsrådet av Rebecca Karlsson och Anna Granberg. Projektet inbegriper medarbetare från akademins alla delar; Uniservice, fakulteter, Studentkåren mfl. De har samlat mycket kunskap och konkreta idéer kring hur vi alla kan stödja våra studenter och bygga goda studiemiljöer och främja studenternas välbefinnande och studieframgång. Mera information om projektet finns här.

Sist men inte minst vill jag nämna det viktiga arbetet med planering och budget inför nästa år som pågår på alla håll. Resultaten från våra forskningsansökningar strömmar in, och bland glädjeämnena finns Finlands Akademi-flaggskeppet InFLAMES som är ett forskningssamarbete mellan Åbo Universitet och vårt FNT inom immunforskning och läkemedelsutveckling. Fördelningen av verksamhetsmedel från Utbildnings- och kulturministeriet baserar sig nu på nya fördelningsnycklar vilket dessvärre ger oss en lägre tilldelning, och därtill får vi ett minskat bidrag från Stiftelsen för Åbo Akademi. Det innebär att vi har ett mindre ekonomiskt spelrum de närmaste åren, och det innebär därför också att vi alla med gemensamma krafter behöver anstränga oss för att sänka våra kostnader och uppnå en budget i balans. Vilka insatser som behövs och hur vi gemensamt ska gå vidare med detta arbete är en oerhört viktig fråga för ledningsrådet, fakultetsråden och för hela ÅA.

Det pågår en utredning av universitetens autonomi, och utredningsgruppen intervjuade mig i onsdags. Har universiteten den autonomi som behövs för att utveckla den högre utbildningen på bästa sätt, undrade man. Jag svarade att vi på Åbo Akademi har en förträfflig nivå på våra utbildningar; att vi vill erbjuda ännu mer både till vårt land och den övriga världen men att vi önskar få ett större förtroende att själva besluta kring allt detta.

Höstterminen har börjat

Höstterminen har börjat och verksamheten är i full gång. Kurser, projekt, möten och examinationer pågår i Åbo Akademis lokaler och virtuellt. De flesta av oss som arbetar vid Åbo Akademi har blivit vana vid att en stor del av arbetet sker vid datorskärmen och vid att samtala och lyssna på varandra i det rutmönster som Zoom och Teams ordnar oss i. Vi har blivit vana, men det betyder inte att vi föredrar den här hybrida arbetsformen. Förra veckans fredag, den 11 september, deltog jag i ett möte mellan europeiska universitetsrektorer kring ledarskap. Det gemensamma temat var universitetens framtid och vi grubblade tillsammans över de förändringar som vår digitaliserade och nätbaserade tillvaro medfört. Alla var rörande överens vikten av att utveckla våra nätbaserade kommunikationsformer långsiktigt och skapa förutsättningar för mer internationell kommunikation via nätet. Vi var lika eniga om att kommunikation över nätet inte kan ersätta det mellanmänskliga mötet eller närundervisning. Den svåra frågan för oss alla är hur vi ska bibehålla kvaliteten i universitetsutbildningen och hur vi ska upprätthålla glädjen och nyfikenheten trots de begränsningar som Covid 19 ställer. Kan vi hitta fiffiga lösningar med närundervisning som inte är ”för nära” fysiskt, men där vi ändå förmår skapa gemensamma erfarenheter i ett gemensamt rum?

Torsdag kväll hade jag förmånen att få se premiären av uppsättningen ”Mareld” vid Åbo Stadsteater. Vi var närmare trettio i publiken och våra stolar var placerade på säkert avstånd från varandra. Nästan alla hade ansikstmask. När föreställningen drog igång tänkte jag för en kort stund att det är ytterst märkligt att sitta så avskärmat från mitt sällskap. Inte en chans att viska eller dela på en karamellpåse under föreställningen. En högtalarröst uppmanade publiken att spänna fast sig i stolarna eftersom scenen skulle röra på sig – och så släcktes ljuset. Föreställningen om marelden och algernas dans i Östersjön drog igång, och strax hade min tveksamhet övergått i förundran och fascination över vad jag fick se och uppleva under den knappt en timme långa föreställningen med dans, musik, ljus, rörelse och berättelse på tre språk. Recensionen i Turun Sanomat dagen därpå konstaterade att konstverket drar en till sig som en magnet och hjärnan tillåts tömma sig på alla förhandsuppfattningar så att man kan ge sig hän. Vår forskare Conny Sjöqvist, som var en av de drivande krafterna bakom detta konstverk, fick beröm. Ett sannt möte mellan kunskap och kultur som utmynnade i en oerhört fin upplevelse för en entusiastisk publik.

När jag vandrade hem från föreställningen kände jag mig upprymd över att ha fått vara med om ett så fint evenemang, dela en viktig erfarenhet tillsammans med de andra i rummet under sannolikt mycket säkra former. En storslagen småskalig och tankeväckande föreställning.

Förra veckan fick vi vårt första officiella fall av covid 19 vid Åbo Akademi. Jag beklagar att det har hänt, och hoppas att den som blivit smittad inte drabbas hårt av sjukdom. Jag är också oerhört tacksam över att den som smittats omedelbart har tagit kontakt med vår krisledning och att vi därigenom genast har kunnat vara i kontakt med myndigheterna och följa den handlingsplan som vi utarbetat utifrån smittskyddsmyndigheternas direktiv. Krisledningsgruppen agerar, myndigheterna tar hand om smittspårningen och kontaktar dem som kan vara berörda. Rektors ledningsråd håller fortlöpande möten där vi följer med läget och diskuterar vilka åtgärder som är aktuella och hururuvida vi behöver ändra våra arbetssätt. Ett fall av smitta väcker oro, särskilt på campus i Åbo där smittan konstaterats. Vi gör vårt bästa för att undvika att den sprids, men vi vet samtidigt att smittan finns i hela samhället och att vi inte kan isolera oss från det. Jag vill dock uppmana er alla att följa med läget och vara än mer noggranna med hygienen och hur ni rör er. Många uttrycker oro, och jag har full förståelse för den. Samtidigt vill jag påminna er om att det lyckligtvis finns många fina saker vi kan uppleva och många sätt att vara kreativ på trots de begränsningar som Covid19 ställer. Innovativa lösningar liknande dem som föreställningen Mareld visade hjäper mig att se hoppfullt på framtiden.

***
The autumn term has begun and the business is in full swing. Courses, projects, meetings and examinations take place in Åbo Akademi University’s premises and virtually. Most of us who work or study at Åbo Akademi University have become accustomed to a large part of the work taking place at the computer screen and to talking and listening to each other in the grid pattern that Zoom and Teams arrange us in. We have become accustomed, but that does not mean that we prefer this hybrid form of work. Last week’s Friday, September 11, I attended a meeting of European university rectors on leadership. The common theme was the future of the universities and we pondered together about the changes that our digitalized and web-based existence brought about. Everyone agreed on the importance of developing our web-based forms of communication in the long term and creating the conditions for more international communication via the web. We equally agreed that communication over the net can not replace interpersonal meeting or face to face teaching. The difficult question for all of us is how to maintain the quality of university education and how to maintain joy and curiosity despite the limitations set by Covid19. Can we find clever solutions with education on site that are not ”too close” physically, but where we are still able to create common experiences in a common room?

Thursday night I had the privilege of seeing the premiere of the production ”Mareld/ Seafire” at Turun Kaupunginteatteri. We were close to thirty in the audience and our chairs were placed at a safe distance from each other. Almost everyone wore a face mask. When the show started, I thought for a moment that it is extremely strange to be so isolated from my company. Not a chance to whisper or share a candy bag during the show. A loudspeaker voice urged the audience to fasten themselves to the chairs as the stage would move – and so the light went out. The algae dance in the Baltic Sea started, and soon my hesitation had turned into wonder and fascination with what I saw and experienced during the nearly hour-long performance with dance, music, light, movement and narrative in three languages. The review in Turun Sanomat the next day stated that the artwork attracts you like a magnet and your brain is allowed to empty itself of all preconceptions so that you can fully devote. It praised our researcher Conny Sjöqvist who was one of the driving forces behind this work of art. A true encounter between knowledge and culture that resulted in an extremely fine experience for an enthusiastic audience.

When I walked home from the show, I felt elated to have been a part of such a fine event, sharing an important experience with the others in the room, in probably very safe ways. A magnificent small-scale and thought-provoking performance.

Last week we received our first official case of Covid19 at Åbo Akademi University. I regret that this has happened, and I hope that those who have been infected will not be severely affected by the disease. I am also extremely grateful that the person who became infected has immediately contacted our crisis management and that we have thus been able to be in contact with the authorities immediately and follow the action plan that we have drawn up on the basis of the infection control authorities’ directives. Our crisis management group acts, the authorities take care of the infection tracing and contact those who may be affected. The Rector’s Management Council holds regular meetings where we monitor the situation and discuss which measures are relevant and whether we need to change our working methods. A case of infection raises concerns, especially on the Turku campus where the infection was found. We do our best to avoid it spreading, but at the same time we know that the infection is present in the whole society and that we cannot isolate ourselves from it. However, I would urge you all to follow the situation and be even more careful with hygiene and how you move. Many of you, students and staff, express concern, and I fully understand it. At the same time, I want to remind you that fortunately there are many nice things we can experience and many ways to be creative despite the limitations that Covid19 sets. Innovative solutions similar to those shown by the show Mareld help me look hopefully to the future.

Tack till alla på Åbo Akademi!

Tack till alla på Åbo Akademi! Tack för er förståelse och ert engagemang under corona-nedstängningen, och tack för det ansvar och moraliska mod som ni visat under denna svåra tid. Situationen kring pandemin och begränsandet av smittspridningen av Covid 19 har varit och är fortfarande en utmaning för Åbo Akademis verksamhet och medarbetare. Tack vare de beslut som regeringen fattade i går kan vi dock äntligen börja öppna upp våra lokaler, och de verksamheter som varit svåra eller rentav omöjliga att utföra kan gradvis genomföras igen. Återgången ska dock ske kontrollerat. För att lyckas kommer vi att samarbeta brett inom hela akademin.

Åbo Akademi har följt de nationella riktlinjer och den egna krisledningsgruppens beslut. Krisledningsgruppen har fortlöpande uppdaterat sina beslut utifrån den aktuella situationen. Den har under ledning av prorektor Stefan Willför utfört ett svårt men lyckat arbete för att se till att ingens hälsa sätts på spel. Som rektor har jag naturligtvis följt med läget varje dag och även deltagit i dialogen mellan universitetsrektorerna och utbildnings- och kulturministeriet. De senaste veckorna har dialogen främst handlat om antagning av nya studenter samt om behovet av beredskap och riktlinjer för att på ett ansvarsfullt sätt kunna öppna upp universiteten igen. Vi rektorer har kommit överens om att hålla en övergripande gemensam linje vid landets universitet.

Fortsättningsvis är huvudprincipen att studierna bedrivs på distans där det bara är möjligt, och att den forskning som kan utföras på distans bedrivs så tillsvidare. För att kunna göra en gradvis och förhoppningsvis riskfri återgång till campusverksamhet under kontrollerade former och forskning på laboratorier, bibliotek och fältstationer, har Ledningsrådet vid Åbo Akademi börjat arbeta fram en plan för återhämtning och återanpassning av verksamheten. Vi tar fram en konkret och realistisk plan för stegvis återgång till campus där vi börjar med tre frågor: Bibliotekets gradvisa öppnande, organiseringen av viss undervisning såsom praktik i skolan, och forskningens återgång till särskilda utrymmen på campus, i första hand den forskning som inte kan utföras på distans och som inte hör till den redan undantagna “kritiska forskning” som redan pågått. Forskarna måste nu få tillgång till laboratorier och andra nödvändiga forskningsutrymmen, men under förhållanden där vi fortsätter att undvika smittspridning.

Ledningsrådet tar också fram förslag på hur hantering av nyckelrättigheter, administrativt stöd, städning, undervisningslokaler mm ska öppnas upp på ett ansvarsfullt och smidigt sätt. Vi följer upp och diskuterar de ekonomiska följdverkningarna och hur de kan hanteras rättvist inom vår organisation med hjälp av eventuella stödåtgärder.

Krisledningsgruppen har ansvarat för krisledningen under den tid som akademin varit nedstängd, men i den nya situation som nu råder blir det Åbo Akademis ledning som kommer att fatta flertalet av besluten medan krisgruppen får en rådgivande roll. De stora frågorna diskuterar vi i Ledningsrådet (där dekaner, prorektorer, förvaltningsdirektör, överbibliotekarie, Vasa-rektor, direktör för CLL, studentårens ordförande samt rektor ingår). Varje dekan, direktör, chef, ämnes(kluster)ansvarig, professor och forskningsledare kommer nu att ta ett aktivare grepp om den gradvisa och ansvarsfulla återanpassningen av verksamheten till det vi kallar ”det nya normala” utifrån den gemensamma plan som vi tar fram.

Eftersom vi inte vet hur pandemin utvecklar sig, så behöver vi samtidigt både upprätthålla och utveckla vår beredskap att hantera eventuella nya kriser.

Jag ser ljust på framtiden och gläds åt att med Ledningsrådet, och i samråd med verksamhetens företrädare och krisledningsgruppen, arbeta fram en linje som gör det möjligt för oss som både vill och behöver arbeta på campus att återgå till arbetsplatserna inom Åbo Akademis utrymmen.

Moira

Kunskapsutbyte på distans

Efter att dagligen ha vandrat från det ena mötet till det andra och i pausen tagit en liten promenad eller kopp kaffe med kollegerna, har jag numera inte längre avstånd mellan mötena än ett klick på min dator. Varje dag har jag möten på Zoom med mina närmaste medarbetare, och varannan kväll träffar jag mina kolleger universitetsrektorerna på Teams för att diskutera aktuella frågor. Vi lär känna varandras verksamheter på ett sätt vi inte gjort tidigare. Dels utbyter vi erfarenheter och berättar hur det går på våra respektive lärosäten. Dels skriver vi egna utlåtanden där vi kommenterar olika förslag till beslut eller utrycker vår gemensamma vilja. På förfrågan har jag exempelvis skrivit ner och meddelat Unifi inom vilka ämnen och profilområden vi bedriver forskning med potentiell relevans för att hantera, förklara och förstå coronaviruset. Listan blev lång då det knappast finns ett enda område som inte kan bidra med viktig och samhällsnyttig kunskap om detta: allt från biovetenskaper till samhällsvetenskaper till humaniora, psykologi och pedagogik är av största betydelse när vi söker konkret kunskap för att hantera coronakrisen och dess följdverkningar.

Under det gångna veckoslutet har jag deltagit i två diskussioner. Den ena handlar om tolkningen av formuleringen ”kritiskt viktiga funktioner” inom forskningen: vad avses? Vad krävs för att bedöma vad som är kritiskt och absolut nödvändigt att göra för att forskningen ska kunna återupptas efter nedstängningen – dock så att man på intet sätt äventyrar vare sig sin egen hälsa eller riskerar smittspridning. Den andra frågan handlar om hur tillgången till digitala data under pågående exceptionella omständigheter ska garanteras. Runt om i världen har vi under de senaste dagarna kunnat se exempel på att utländska vetenskapsförlag har visat förståelse och stöd för universitetssituationen och utökat sina licenser och tillgången till information under undantagstillståndet. Nu är det dags för de finländska vetenskapsförläggarna och mellanhänderna att agera. Unifi, SYL och universitetsbiblioteken går gemensamt ut med ett upprop där vi vädjar till de finländska vetenskapsförlagen, mediedistributörerna, Nationalbiblioteket och alla andra som har möjlighet att påverka tillgången till digitala data för universitetens distansutbildning, forskning och studier, att utöka sina licenser och tillgången till information under det undantagstillstånd som den finländska regeringen har deklarerat. Det är av största vikt för att forskningen och undervisningen ska kunna utvecklas trots de begränsningar som distansarbetet innebär.

Snart är det april och påsken kommer. Redan under andra hälften av februari månad började coronaviruset dyka upp i nyheterna som ett akut hot även för oss, och olika försiktighetsåtgärder vidtogs efterhand. Krisledningsgruppen vid Åbo Akademi drog igång sitt viktiga arbete för att skapa större beredskap och skydda mot smitta. Den 17 mars stängdes universiteten och verksamheten började drivas på distans, och efterhand har reglerna skärpts och rörligheten även inom vårt land begränsats. Varje morgon och varje kväll lyssnar jag förväntansfullt på nyheterna: Tänk om det äntligen visar sig att våra gemensamma ansträngningar för att hålla viruset under kontroll ger resultat; tänk om vi äntligen får öppna Åbo Akademis lokaler igen, tänker jag, men inser snabbt att så inte är fallet, utan att de förändringar vi gör nu snarare kan komma att långsiktigt och genomgripande förändra vår verksamhet och vårt sätt att kommunicera och undervisa.

Jag är oerhört tacksam för de värdefulla insatser som görs inom Åbo Akademi på alla håll bland lärare, administratörer och tekniker, studerande och forskare – tack för er flexibilitet och er kreativitet! Jag är imponerad av det ansvarstagande och engagemang som alla vid Åbo Akademi har visat inför situationen: Omställningen till distansundervisning går oerhört bra, respekten för att lokalerna inte är öppna är stor, och möten, seminarier, disputationer, medarbetarsamtal – ja till och med fågelskådning – ordnas digitalt på distans med gott humör!

Morgonstämning på Husö

Morgonstämning på Husö. Fotograf Erik Bonsdorff.

Ett viktigt inslag i mitt arbete de senaste månaderna har varit besöken på fakulteterna. I dag avslutar jag min givande runda på fakulteten för naturvetenskaper och teknik för att som nästa sedan besöka fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi. Sista anhalten på FNT har varit Husö biologiska station på Åland där blåsipporna redan blommar under ekarna och rördrommen högljutt ljuder i vassen. Våren är tidig och oerhört vacker, och naturens skönhet här på Husö står i bjärt kontrast till det allvar som coronavirusets spridning medför.

Läget med coronaviruset ändras från dag till dag och Åbo Akademi följer med och agerar i enlighet med de nationella anvisningarna för att förebygga smittspridning. Vi har höjt krisberedskapen och krisledningsgruppen är i kontakt med både myndigheter och de andra finländska universiteten. Information om skärpta anvisningar gällande resor och tillställningar skickades senast ut i går, på torsdagen. Vi strävar efter att undervisningen och forskningen och all annan daglig verksamhet ska kunna fortsätta så normalt som möjligt givet omständigheterna – men det innebär i dagsläget ofta också extra arrangemang. Situationen är ovanlig och den påverkar oss alla på många sätt, både privat och i jobb och studier. En efterlängtad semesterresa blir inställd, oro för smitta begränsar vår rörelsefrihet, en länge planerad konferens blir inställd. Det finns lyckligtvis beredskap att sköta undervisningen, möten, seminarier och administration på distans, men det förutsätter viss flexibilitet, problemlösning och tålamod.

Solen går upp över Husö och jag beger mig iväg till färjan för att ta mig tillbaka till fastlandet, men tyvärr med tom bil då den planerade utställningen i Humanisticum inte kan bli av och keramikfigurerna som skulle med får stå kvar i Mariehamn på obestämd tid. Som alla andra måste jag ha is i magen och acceptera att allt inte blev som jag tänkt mig – men att i stället kommer andra och nya möjligheter att uppenbara sig.

Studenters välbefinnande och miljöfrågor i fokus

Två bloggutkast har under förra veckan åkt ner i papperskorgen då jag upptäckt att de blivit inaktuella innan jag ens hunnit skicka iväg dem. Här kommer tredje försöket, och jag misstänker att de teman jag nu vill lyfta inte blir inaktuella på kort sikt men hoppas att diskussionen blir än mer livaktig. Det handlar om studenternas situation när det gäller hälsa och välbefinnande; det handlar om hur vi som har ansvar för utvecklingen på Åbo Akademi förhåller oss till studenternas situation och utrymmen när vi utarbetar en ny fastighetsstrategi; samt slutligen om i vilken utsträckning vi överlag är beredda att i verksamheten och verksamhetsstödet beakta de forskningsresultat som vi – ÅAforskare -och andra får fram om miljön och djurens situation.

Av en händelse slog jag på radion vid lunchtid i söndags och kunde då lyssna till våra studenter från Vasa och Åbo som ivrigt och engagerat beskrev vad de vill uträtta inom Studentkåren nästa år. Oavsett politisk inriktning eller lokal tillhörighet talade de om vikten av att tänka in miljön i alla beslut vi fattar vid Åbo Akademi; miljöhänsyn och medvetenhet gällande allt från mat, utrymmen, digitalisering och ackreditering. Viktiga frågor, och jag imponerades av det kloka anslaget samtidigt som jag gladde mig åt att vi nu har en arbetsgrupp som från och första november tagit itu med ”Studenternas studieframgång och välbefinnande”. I gruppen finns representanter för studenter, dekaner, personal- samt forsknings- och utbildningsservice. Avsikten är att ta fram konkreta idéer och aktiviteter som befrämjar studenternas hälsa och välbefinnande samtidigt som de också bidrar till att stärka studieresultaten. Tanken föddes då studentkåren styrelseordförande Anna Oksanen i ledningsrådet talade om studenternas ohälsa och oro, och projektet tog sedan form i det samtal som jag hade med studentkåren. Projektet varar fram till sommaren 2021, och vi kommer alla att få höra mer om det småningom.

En ny fastighetsstrategi tas som bäst fram under ledning av vicerektorerna, och beslut tas av styrelsen nästa år. Stefan Willför leder den grupp som formulerar själva strategin för fastigheterna för de kommande 30 åren medan Mikael Lindfeldt tar fram en övergripande vision för hur vi ska tänka byggnader, rum och plats för att skapa den bästa möjliga miljön för våra studenter och medarbetare – och samtidigt placera in oss i stadsrummet i såväl Vasa som Åbo. Att hänsyn till miljö och ekologi ingår är självklart, men vi behöver också samtala om hur vi får våra olika önskemål om tillräckliga utrymmen, digitalisering, social samvaro, tystnad och tillgänglighet att gå ihop med miljöhänsyn.

De senaste veckorna har jag besökt Utbildnings- och kulturministeriet både för att delta i nationella rektorsmöten och för ett enskilt möte med överdirektör Tapio Kosunen där vi explicit behandlade Åbo Akademi. Hans positiva uppfattning om vår verksamhet gladde mig. På Folktingets festseminarium i Helsingfors om kontinuerligt lärande och det svenska språkets ställning talade jag under rubriken ”Finlandssvenskans framtid kräver radikal fantasi”, i syfte att visa att vi behöver växla perspektiv för att tillräckligt starkt kunna hävda det svenska språkets nytta och betydelse för hela Finland. Kvällarna har innehållit bland annat en träff med ledningen för Business Finland och en annan med Åbo stadsdirektör Minna Arve, och på dem har frågan om hur vår kompetens och forskning inom ÅA än bättre kan bidra till samhället diskuterats. Tillsammans med vicerektorerna och förvaltningsdirektören har vi haft ett givande möte med våra motsvarigheter på Åbo universitet där vi bekräftat våra intentioner att fortsätta med det goda samarbetet, och vi har fått höra om deras festplaner för 100-årsjubileet år 2020. Inom akademins egna väggar har de flesta möten handlat om verksamhetsplaneringen och ekonomin inför nästa år.

Professorsförbundet har varit på besök och jag var inbjuden till Konsistoriesällskapets oktoberlunch för att inleda under rubriken Kollegialitet och ledarskap: om igelkottar och rävar och maktordningen vid universitetet. I det sammanhanget var igelkottarna och rävarna bildliga uttryck för olika sätt att förhålla sig till kunskap:”Räven vet många saker, men igelkotten vet bara en stor sak”, som den grekiska poeten Archilocus sagt.

Berättelsen om djuren får här fungera som en brygga över till att tänka på djuren och miljön när vi i dag planerar verksamheten och verksamhetsstödet. Det är lätt hänt att den frågan liksom slinker iväg då man börjar prata ekonomi och konkretion. I söndagsradion betonade studenterna vikten av att tänka på konsekvenserna av våra val i vardagen, exempelvis maten i restaurangerna och belysningen på nätterna. Tack för påminnelsen om att vi alla gemensamt behöver arbeta för att även framtidens unga känner igen igelkottar och rävar som levande djur i sin natur.

Mot en ny strategi

Foto: ÅA/Robert Seger

Höstlöven flyger i vinden och kvällarna blir mörka, och de stora ejdrarna som guppar i Aura å börjar se lite vilsna och frusna ut. Dags att skriva en blogg och berätta vad som blivit gjort den här senaste tiden, och vilka frågor som nu är aktuella. Jag kommer att skriva en blogg där jag berättar lite om rektorsvardagen vid Åbo Akademi och om sådant som är viktigt för universitetet, eller som annars bara faller mig in.

Det har gått två månader sedan jag tillträdde som rektor för Åbo Akademi och en månad sedan de festliga inskriptionerna i Vasa och Åbo. Kort och gott har det varit en intensiv period, full av intressanta och utmanande uppgifter.

Strategiarbete

Arbete med att ta fram en ny strategi för Åbo Akademi för perioden 2021−2025 påbörjades för omkring ett år sedan, och i augusti hade jag och vicerektorerna ett givande möte med strategigruppen som redogjorde för sitt arbete under våren, och överlämnade uppgiften till rektoratet att slutföra. Styrelsen diskuterade utkastet på sitt augustimöte och därefter har vi diskuterat det i rektors ledningsråd och även i universitetskollegiet. Den 2 oktober skickades strategiförslaget äntligen ut på remiss till fakulteterna, universitetsservice, biblioteket, kansler, Studentkåren, Centret för livslångt lärande och Stiftelsen för Åbo Akademi. Min förhoppning är att det nu uppstår en livlig diskussion kring strategiförslaget utifrån de frågor som ställts i remissutskicket, och att ni engagerar er kring remissvaren! När de kommit in ska vi skriva en sista version som lämnas till styrelsen i november. Strategin är tänkt att inspirera till nya initiativ men också vara vägledande för beslut. Styrelsen fattar slutligen beslut om strategin. Undervisnings-och kulturministeriet betonar i sin tur också vikten av att universiteten i sina strategier tänker in både deras planer och regeringsprogrammet, och de har utlyst särskilda strategimedel som tilldelas i enlighet med detta. På en övergripande nivå ligger vårt förslag till strategi i samklang med deras önskemål: frågor om internationalisering, hållbarhet, studenters välbefinnande och universitetet som arbetsplats har även vi lyft fram. Fundera om vi missat något väsentligt, eller om strategin känns bra för Åbo Akademi!

Ledningsrådets möte i Vasa

Förra veckan höll rektors ledningsråd möte i Vasa. Besöket i Vasa var mycket givande. Jag träffade en hel del medarbetare och fick ta del av det arbete som pågår där: intressanta planer kring nya forskningsprojekt, engagerade studenter och lärare. Tyvärr har det varit en del oklarheter kring vetenskapsbibilioteket Tritonia och dess organisering i Vasa. Vicerektorerna och jag träffade ledningen för Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola. Vi fick ta del av deras synpunkter, och nu hoppas vi att vi snarast kan informera om hur frågan ska lösas. Klart är dock att Tritonias byggnad ska tömmas för att ge utrymme för andra verksamheter, och att vi nu måste hitta en ny plats för vår biblioteksverksamhet.

Samarbete i Åbo

I Åbo pågår ett livligt samarbete med både Åbo stad och Åbo universitet, och även yrkeshögskolorna är involverade. Samarbetet handlar framför allt om teknik och biovetenskap, men också forskning om stadsutveckling och kulturprojekt finns på agendan. Det betyder stora planer, men också många möten. För min egen del kommer jag nu så snart som möjligt att besöka också fakulteterna i Åbo, för att få lära känna er som jobbar där och höra mer om era verksamheter. Bjud gärna in mig!