Kategoriarkiv: Okategoriserade

Rektors information den 27 april 2021

Kära medarbetare och studerande

Vi är nu inne på det andra året av covid19, och vi kämpar på olika sätt med de begränsningar som pandemin ställer. I mitt jobb som rektor saknar jag de möten som jag haft med studeranden och medarbetare – jag saknar de mer eller mindre improviserade samtalen kring en lunch eller över en kopp kaffe. Och jag saknar träffarna med våra nyblivna doktorer, som var 48 förra året.  Många av dem har tidigare kommit till Hum eller träffat mig då jag besökt Academill för att berätta om sina avhandlingar och om tiden som doktorand vid ÅA, men nu är dessa möten satta på undantag och det betyder att jag inte längre träffar personerna bakom avhandlingstexterna. Detsamma gäller förstås författarna till andra böcker och artiklar.

Men tack och lov får jag fortfarande ta del av texterna, däribland en nyutgiven bok med titeln ”Där kunskapen tätnar som moln. Essäer om litteraturen som kunskapsfält och kunskapsform”, redigerad av Claes Ahlund, Katharina Båth och Anna Möller-Sibelius. De har samlat en mängd textförfattare som skriver om kunskap, litteratur, tänkande och reflexion.

Varför läser jag; för vilket ändamål”, frågar en av författarna, Nicholas Lawrence. Och ja, det är kanske inte är så förvånande att den frågan för honom vidare till andra frågor såsom ”hur ska jag tänka, vad ska jag tänka och hur ska jag kunna tänka”? I boken ställer författarna en mängd existentiella och kunskapsteoretiska spörsmål i relation till poesin och litteraturen. Den här diskussionen kan måhända låta som en lyx i en tid där man ropar efter snabba men samtidigt långsiktigt hållbara tekniska och ekonomiska lösningar på miljö- och samhällsproblem. Men likväl handlar det om fundamentala frågor om skönlitteratur, konst och verklighet – och sanning. Vad är kunskap i poesin och skönlitteraturen?

”Kunskapen kan vara krut ”– skriver Hanna Aspegren, och givet detta ställer hon följdfrågan: Vart ska vi (då) rikta vår penna?

Ja, om kunskap verkligen är (som) krut, vart ska vi rikta vår penna, och vart ska vi rikta vår energi?

ROBUST 24

I pandemins tid är det inte helt lätt att vara fokuserad och känna att man riktar sin energi rätt. Men vi gör tappra försök.

Under rubriken ”Robust 24” arbetar hela Åbo Akademi med att identifiera redskapen för en långsiktig framtid för akademin, och ta fram det som är det mest fundamentala och viktiga i vår verksamhet för att därefter kunna ge det en hållbar framtid i en snabbt föränderlig omvärld och svårförutsägbara finansieringsmodeller.

Vår strategi för perioden 2021-2030 har trätt i kraft, och det gläder mig att se att den i många avseenden fyller sin funktion och kan ge oss vägvisning inför de utmaningar vi har:

a. Nordens port till Finland: lärarutbildningen har planer på att bredda samarbetet genom att inte bara bjuda in gäster från, utan också erbjuda utbildning i vårt grannland Sverige. Intresset har visat sig vara stort redan i ett tidigt planeringsskede.

b. Akademisk kvalitet: Vi arbetar aktivt för akademisk kvalitet i allt vi gör. Det handlar, som ni vet, om att skapa ny och vetenskapligt rigorös kunskap som ”paketeras” intradisciplinärt för att utveckla våra specifika universitetsämnen och vår akademiska utbildning, tvärvetenskapligt för att öppna upp inför nya frågeställningar och utveckla nya odefinierade kunskapsfält, pedagogiskt för att bidra till professions-utbildningarna, informativt för att ge underlag till vetenskaps- och kunskapsbaserad policy och beslutsfattande – och ja, listan kunde bli ännu längre:

Vi bygger ut nya kurser inom det kontinuerliga lärandet för att möjliggöra fortbildning för vuxna som redan är i arbetslivet, och vi har specifika områden, som exempelvis hållbar utveckling, där vi bygger kurspaket i samarbete med andra högskolor.

De krav vi själva ständigt ställer på vår egen akademiska kvalitet innebär att vi fortlöpande måste se över våra interna strukturer när det gäller karriärvägar, jämställdhet och arbetsmöjligheter för alla som jobbar vid ÅA. Det ansluter till

c. Framtidens arbetsplats, som ju är vår fjärde centrala komponent i strategin.

Jag har blivit inbjuden till möten med olika föreningar inom vårt universitet för att prata om just dessa frågeställningar, till:

  • Professorsförbundet, där man känner oro för att den individuella forskarens kompetens och synlighet ska falla i skymundan i en omvärld där krav och förväntningar växlar snart sagt lika snabbt som vädret,
  • Forskarföreningen, som har konkreta förslag till hur vi kunde utveckla karriärvägarna och möjligheterna för våra forskare,
  • Och nu senast till ett oerhört inspirerande möte med Undervisningssektorns lokalförening vid Åbo Akademi (YLL-ÅA) där ni som deltog berättade om olika kreativa pedagogiska arbetssätt – och vi talade om utmaningar och möjligheter för både seminarier och nya undervisningsmetoder.

d. Öppna och inspirerande campus – här finns stora utmaningar då vi å ena sidan vill utveckla ett inbjudande campus, samtidigt som vi måste se över våra kostnader. Vi kan alltså inte fokusera bara på yta och volym, utan i allt högre grad på användbarhet och tillgänglighet: Våra vackra gamla byggnader i Åbo som Stiftelsen för Åbo Akademi tillhandahåller är för många av oss förknippade med minnen och erfarenheter, men de är inte alltid lika ändamålsenliga med tanke på tillgänglighetskraven. Uniservice och fastighetsavdelningen, under ledning av akademidirektör Heidi Backman, tar som bäst fram nya rutiner för att hitta långsiktiga lösningar som fungerar för alla, såväl medarbetare som studenter. Vi väntar nu med spänning på att få nycklarna till Aurum. Det kommer att medföra nya samarbeten och inspirerande miljöer för vår forskning.

I går, måndagen den 26 april, hade vår universitetsstyrelse sitt möte där bokslutet och årsredovisningen för 2020 godkändes. Det var fint att kunna visa upp ett positivt bokslut för 2020, (på plus 2 148 680 €) och det känns särskilt hoppfullt att kunna berätta för styrelsen om det seriösa arbete Robust24 som pågår vid hela akademin för att skapa en genuint hållbar framtid för Åbo Akademi.

Heidi kunde berätta om arbetet inom gruppen för uppföljning och stöd av Robust 24, att:

  • Budget- och verksamhetsplaneringen 2022 inleds tidigare, och här införs ett nytt moment, nämligen dialoger mellan fakulteterna och Uniservice, redan i maj-juni, alltså om en månad
  • Vi gör upp en långsiktig fastighetsplan (utkast finns och diskussioner förs kontinuerligt)
  • Vi tar fram nyckeltal som sporrar till att hitta åtgärder som ökar intäkter och minimerar kostnader

Fakulteterna har alla börjat jobba med Robust. Det handlar mycket om genomströmningen, eftersom genomströmningen är en central mätare på vår verksamhet enligt den fördelningsmodell UKM tillämpar. Vi ser vikten av att titta både på det kvantitativa och det kvalitativa (å ena sidan nyckeltal som automatiseras, å andra sidan studerandes syn på studiegången/olika berättelser, egenlärarens insats).

Det är avgörande att vi får med oss alla i det här arbetet och att vi agerar framtidsorienterat enligt ÅAs strategi.

Det som gläder mig för tillfället är att så många människor söker till våra utbildningar, att de vill just till Åbo Akademi, och anger oss som sitt förstahandsval. Ni har säkert sett att vi i år har totalt 4 431 sökande till utbildningslinjer och magisterprogram, inklusive internationella program, dvs fler än någonsin tidigare totalt sett. Låt mig ge några axplock:

  • Högsta söktrycket (förstahandssökande) finns inom psykologi
  • Högsta söktrycket (av samtliga sökande) finns inom farmacin och den nya provisorsutbildningen, som vi länge kämpat för att få till Åbo Akademi
  • Andra populära utbildningar (med över 2 förstahandssökande per studieplats) är speciallärarutbildningen, logopedi och rättsnotarieutbildningen.
  • Intressant är att det har skett en stor ökning av personer som antas på basis av studier avlagda inom det Öppna universitetet där antalet går från 20 sökande år 2020 till 78 år 2021.
  • De engelskspråkiga magisterprogrammen fortsätter att locka studenter, och nu är ansökningsnivån samma som före införandet av terminsavgifter.

Framtiden kan samtidigt innehålla vissa orosmoment eftersom vår mest centrala målgrupp är begränsad och åldersklasserna minskar. Kan vi fortsättningsvis fylla vår kostym i framtiden, särskilt då vi samtidgt ökar utbudet? Hur gör vi våra utbildningar lockande för dem som är flerspråkiga? Hur breddar vi rekryteringsgrunden  och får in fler finskspråkiga, och gärna också fler nordbor? Hur balanserar vi vårt kärnuppdrag som det svenskspråkiga universitetet i Finland med den internationella vetenskapsarenan och marknaden? Frågorna är många och komplicerade.

Våra utbildningar vid ÅA är samhällsrelevanta och viktiga. Men de är mer än så; de är bildande och skarpa – viktiga och tankeväckande, formande, och i bästa fall stimulerande till individuella kompetensbyggen mellan och över nuvarande ämnes- och fakultetsgränser.

Om kunskap verkligen är (som) krut, vart ska vi då rikta vår penna och vår nyfikenhet? –  hur ska vi få krutet att spränga rätt, att nå dit vi vill att vår kunskap ska landa?

Kan vi väcka unga människors intresse för tänkandet, för ordet, för skrivandet och för läsandet och för det vetenskapliga utforskandet?

Med detta sagt önskar jag er alla en riktigt fin fortsättning på dagen och ert viktiga arbete med Robust24 , och småningom en Glad Valborg!


Dear colleagues and students,

We are now in the second year of covid19, and we are fighting in different ways with the restrictions that the pandemic sets. In my job as rector, I miss the meetings I had with students and staff – I miss the more or less improvised conversations around a lunch or over a cup of coffee. And I miss the meetings with our new doctors, who were 48 last year. Many of them have previously come to Hum or met me when I visited Academill, to tell about their dissertations and about their time as a doctoral student at ÅAU, but now these meetings are set aside and that means I no longer meet the people behind the dissertation texts. The same, of course, applies to the authors of other books and articles.

But thankfully, I still get to read the texts, including a newly published book entitled “Where knowledge thickens like clouds. Essays on literature as a field of knowledge and form of knowledge”, edited by Claes Ahlund, Katharina Båth and Anna Möller-Sibelius. They have collected a number of texts about knowledge, literature, thinking and reflection.

Why do I read; for what purpose”, asks one of the authors, Nicholas Lawrence. And yes, it is perhaps not so surprising that that question leads him on to other questions such as ”how should I think, what should I think and how should I be able to think”? In the book, the authors ask a number of existential and epistemological questions in relation to poetry and literature. This discussion may sound like luxury at a time when people are calling for fast but at the same time long-term sustainable technical and economical solutions to environmental and societal problems. But still, it deals with fundamental questions about fiction, art and reality – and truth. What is knowledge in poetry and in fiction?

Knowledge can be gunpowder” – writes Hanna Aspegren, and given this she asks the follow-up question: ”Where should we (then) direct our pen?”

Yes, if knowledge really is (like) gunpowder, where should we direct our pen, and where should we direct our energy?

ROBUST 24

In the time of the pandemic, it is not easy to be focused and feel that you are directing your energy correctly. But we make valiant efforts.

Under the heading ”Robust 24”, the entire Åbo Akademi University works to identify the tools for a long-term future for our university and develop what is most fundamental and important in our business in order to then give it a sustainable future in a rapidly changing world and unpredictable financing models.

I am pleased to see that in many respects our strategy for the period 2021-2030 can give us guidance on the challenges we have:

a. The Nordic port to Finland: teacher education has plans to broaden co-operation by not only inviting guests from, but also offering education in our neighboring country Sweden. The interest has proved to be great already at an early planning stage.

b. Academic quality: We work actively for academic quality in everything we do. It is, as you know, about creating new and scientifically rigorous knowledge that is ”packaged” intradisciplinary to develop our specific university subjects and our academic education, interdisciplinary to open up to new issues and develop new undefined fields of knowledge, pedagogically to contribute to the professional educations, informative to provide a basis for science and knowledge-based policy and decision-making – and yes, the list could be even longer:

We are expanding new courses in continuous learning to enable continuing education for adults who are already in working life, and we have specific areas, such as sustainable development, where we build course packages in collaboration with other universities.

The demands we ourselves constantly place on our own academic quality mean that we must continuously review our internal structures in terms of career paths, gender equality and job opportunities for everyone who works at ÅA. It connects to

c. The workplace of the future, which is of course our fourth central component in the strategy.

I have been invited to meetings with various associations within our university to talk about precisely these issues, to:

  • The Union of University Professors, where there is concern that the individual researcher’s competence and visibility will be overshadowed in an environment where demands and expectations change almost as fast as does the weather,
  • The University Researchers’ Association (FfÅA), which has concrete proposals for how we could develop the career paths and opportunities for our researchers,
  • And most recently to an extremely inspiring meeting with the Teaching Sector’s local Association at Åbo Akademi University (YLL-ÅA) where you who participated told about different creative pedagogical approaches – and we talked about challenges and opportunities for both seminars and new modes of teaching.

d. Open and inspiring campus – here are great challenges as we on the one hand want to develop an inviting campus, while we have to review our costs. So we can not only focus on surface area and volume, but increasingly on usability and accessibility: Our beautiful old buildings in Turku provided by the Åbo Akademi University Foundation (SÅA) are for many of us associated with memories and experiences, but they are not always the same appropriate in terms of accessibility requirements. Uniservice and the real estate department, under the leadership of Heidi Backman, develop new routines to find long-term solutions that work for everyone, both employees and students. We are now eagerly awaiting the keys to Aurum. It will lead to new collaborations and inspiring environments for our research.

Yesterday, Monday, April 26th, our university board had its meeting where the financial statements and the annual report for 2020 were approved. It was nice to be able to show a positive financial statement for 2020, (+ 2 148 680 €) and it feels especially hopeful to be able to tell the board about the serious work Robust24 that is going on throughout the academy to create a genuinely sustainable future for Åbo Akademi University.

Heidi reported on the work within the group for follow-up and support of Robust 24, that:

  • Budget and business-planning 2022 begins earlier, and a new element is introduced, namely dialogues between the faculties and Uniservice, already in May-June, ie in one month
  • We draw up a long-term property plan (drafts are available and discussions are ongoing)
  • We produce key figures that encourage finding measures that increase revenue and minimize costs

The faculties have all started working with Robust24. It is very much about the throughput, as the throughput is a central measure of our business according to the distribution model UKM applies. We see the importance of looking at both the quantitative and the qualitative (on the one hand key figures that are automated, on the other hand the student’s view of the course of study / different stories, the self-teacher’s contribution).

It is crucial that we get all of us involved in this work and that we act future-oriented according to ÅAU’s strategy.

What makes me happy at the moment is that so many people apply for our educations, that they want to come to Åbo Akademi University, and state us as their first choice. You have probably seen that this year we have a total of 4,431 applicants for study lines and master’s programs, including our international programs, ie more than ever before in total. Let me give you a few highlights:

  • The highest search pressure (first-time applicant) is in psychology
  • The highest application pressure (of all applicants) is in pharmacy and the new provisional education, which we have long fought to get for Åbo Akademi University
  • Other popular educations (with over 2 first-time applicants per study place) are the specialist teacher education, speech therapy and the notary education.
  • It is interesting that there has been a large increase in people admitted on the basis of studies completed within the Open University, where the number goes from 20 applicants in 2020 to 78 in 2021.
  • The English-language master’s programs continue to attract students, and now the application level is the same as before the introduction of tuition fees.

At the same time, the future contains some concerns because our most central target group is limited and the age groups are decreasing. Can we continue to fill our suit in the future, especially as we simultaneously increase the supply? How do we make our educations attractive to those who are multilingual? How do we broaden the recruitment base and bring in more Finnish-speakers, and preferably also more northerners? How do we balance our core mission as the Swedish-speaking university in Finland with the international science arena and the market? The questions are many and complicated.

Our programs at ÅAU are socially relevant and important. But they are more than that; they are educational and sharp – important and thought-provoking, formative, and at best stimulating to individual competence building between and across current subject and faculty boundaries.

If knowledge really is (like) gunpowder, then where should we direct our pen and our curiosity? – how do we get the gunpowder to explode properly, to reach where we want our knowledge to land?

Can we waken young people’s interest in thinking, in the word, in writing and in reading, and in scientific exploration?

With that said, I wish you all a really nice continuation of the day and your important work with Robust24, and eventually a Happy Valborg!

Våren kommer med hopp om en ljusare framtid

Vårdagjämning, övergång från vintertid till sommartid, koltrastens sång i våra parker, islossning, tussilago och den första nässelfjärilen – allt detta och mycket mer är välkomna tecken på att vi gått från vinter till vår, och med vårens ljus kommer känslan av hopp och förnyad livslust. Vi vill så gärna kunna njuta av våren, och vi vill så gärna att den pandemi som plågat oss ett drygt år ska lätta. Precis i dessa dagar förefaller incidenstalet ha vänt neråt, och en allt större andel av befolkningen har fått sin första dos Covid-vaccin. Kanske vi går mot en sommar med större frihet än i fjol?

Vid vår gemensamma arbetsplats Åbo Akademi ser vi också positiva tecken och ljusglimtar i verksamheten. Ekonomin visar på ett överskott för 2020, och även om det till en del är ett bokföringstekniskt överskott och till en del beror av lägre konsumtion under Corona-året, är det glädjande att vi kan lämna 2020 bakom oss i positiva ekonomiska tecken.

Vi har rekordmånga sökanden till våra utbildningslinjer, både förstahandssökanden och sökanden som valt våra utbildningsalternativ som andra alternativ. Ökningen är markant, och fortsätter den trend vi sett under de senaste åren. (Även 2020 var ett rekordår vad antalet sökanden beträffade, så vi kan med fog vara glada åt att rekryteringen av nya studeranden ser bra ut). Söktrycket är dock något ojämnt, och där vissa utbildningar ökat extra mycket i popularitet, har andra tappat. Vi har alltså fortfarande mycket att göra på den fronten, och särskilt gäller det rekryteringen till ett antal av våra små ämnen vid våra fakulteter. Inom de ämnesblock där man modigt gått in för att förnya både struktur och innehåll, förefaller söktrycket vara gott. Det är positivt att abiturienterna är så lyhörda att ta till sig av det som är nytt, och jag ser det samtidigt som en utmaning för alla utbildningar inom ÅA att våga visionera och tänka i nya banor.

Åbo Akademi syns och hörs i olika sammanhang i den offentliga debatten. Våra experter är ofta uppskattade gäster i mediala inslag om samhälle, utbildning, hälsa, miljö, teknologi och ekonomi. Ett flertal av våra medarbetare förekommer som regelbundna kolumnister i dagstidningar, andra syns i TV-soffor, medan ytterligare några aktivt tar del i vetenskapsbaserad rådgivning till samhället ibland i mindre synliga, men inte desto mindre viktiga sammanhang. Kort sagt, den forskning och forskningsbaserade kumulativa kunskap vi har, kommer på olika sätt till nytta i vår omvärld.

I en tid av snabba förändringar, stora samhälleliga hotbilder och utmaningar, är det ytterst viktigt att vi, Åbo Akademi, fortsätter att bedriva högklassig internationell forskning utan språkliga och kulturella begränsningar, och att vi samtidigt bejakar behovet av bildning och möjlighet till eftertanke och fortgående analys av vår verksamhet. Det är också viktigt att vi vågar och förmår förnya oss, arbeta mångvetenskapligt över de traditionella ämnes- och fakultetsgränserna. Det är i dessa kontaktytor som innovativa tankar föds, och där våra nya studeranden kan hitta framtidstro i form av öppna möjligheter och lämpliga utmaningar. Det är också här vi kan inspireras av varandra.

Jag hoppas vårens ljus och grönska ska ge er alla inspiration till fortsatt gott arbete för våra gemensamma strategiska målsättningar och för en stark framtid för vårt finlandssvenska universitet.

+++

Spring is coming with the hope of a brighter future

Spring equinox, transition from winter to summer, blackbird song in our parks, ice release, tussilago, and the first nettle butterfly – all this and much more are welcome signs that we have gone from winter to spring, and with the light of spring comes the feeling of hope and renewed zest for life. We really want to be able to enjoy spring, and we really want the pandemic that has plagued us for over a year to ease. Just these days, the incidence rate seems to have turned down, and an increasing proportion of the population has received their first dose of Covid vaccine. Maybe we are heading towards a summer with greater freedom than last year?

At our joint workplace Åbo Akademi University, we also see positive signs and flashes of light. The economy shows a surplus for 2020, and although it is partly an accounting surplus and partly due to lower consumption during the Corona year, it is gratifying that we can leave 2020 behind us in positive economic signs.

We have a record number of applicants for our education lines, both first-time applicants and applicants who have chosen our education alternatives as their other alternatives. The increase is marked, and continues the trend we have seen in recent years. (2020 was also a record year in terms of the number of applicants, so we can rightly be happy that the recruitment of new students looks good). However, the search pressure is somewhat uneven, and where some educations have increased extra much in popularity, others have lost. So, we still have a lot to do on that front, and this is especially true of the recruitment to a number of our small subjects at our faculties. Within the subject blocks where one has bravely gone in to renew both structure and content, the search pressure seems to be good. It is positive that the gymnasium graduates are so sensitive to absorbing what is new. I also see it as a challenge for all educations within ÅAU to dare to vision and think in new directions.

Åbo Åkademi University can be seen and heard in various contexts in the public debate. Our experts are appreciated guests in media features on society, education, health, the environment, technology and economics. Many of our colleaugues appear as regular columnists in newspapers, others appear on TV couches, while a few more actively take part in science-based counseling to society, sometimes in less visible, but nonetheless important contexts. In short, the research and research-based cumulative knowledge we have, is useful in various ways in our world.

In a time of rapid change and major societal threats and challenges, it is extremely important that we, Åbo Akademi University, continue to conduct high-quality international research without linguistic and cultural limitations, and that we simultaneously acknowledge the need for education and the opportunity for reflection and ongoing analysis. of our business. It is also important that we dare and are able to renew ourselves and work multidisciplinary across the traditional subject and faculty boundaries. In these contact areas innovative ideas are born, and this is also where our new students can find faith in the future in the form of open opportunities and suitable challenges.

I hope the spring light and greenery will give you all inspiration for continued good work for our common strategic goals and for a strong future for our University.

Rektors blogg den 22 februari 2021

Åbo Akademis Bildbank

Inom Åbo Akademi har vi med gemensamma krafter dragit igång ett ambitiöst projekt för att få vår ekonomi på fötter och hitta arbetssätt där vi med stolthet och förvissning om att vi är inne på en hållbar väg kan fortsätta att bygga vårt universitet och erbjuda den kunskap och utbildning som samhället behöver, nu och framöver.

Men hur ska vi egentligen ta itu med dessa framtidsutmaningar, är det många som frågar: Ska vi i första hand försöka locka fler studeranden, och i så fall hur och varifrån? Ska vi lägga extra resurser på att få de studerande färdiga i tid, och hur ska vi i så fall få studerandena själva engagerade i detta? Ska vi se över kursinnehållet och kanske förändra det för att bättre motsvara samhällets krav och önskemål? Hur ska vi veta vilket arbetssätt som funkar bäst? Varför behöver just jag delta – jag drar ju in så mycket externa medel, frågar sig en och annan bland oss?! Vilka risker innebär detta för oss som universitet och som vår gemensamma arbetsplats?

Frågorna kring projektet Robust 24 är många, och alla frågor är berättigade och viktiga att dryfta, trots att det sällan finns helt enkla svar – ibland kan frågorna och svaren t.o.m. te sig motstridiga och därmed i ögonblicket förvirrande. Ett förändringsarbete innebär alltid vissa svårigheter; vi kanske behöver avsluta och gå vidare från verksamheter som med stort engagemang och slit byggts upp, och vi kan känna sorg ifall den tid vi har investerat plötsligt ter sig onödig. Inget arbete är dock onödigt, men just nu står vi, hela Åbo Akademi, inför stora ekonomiska utmaningar, och då behövs nytänkande och kanske tidigare oprövade lösningsmodeller.

Bland mejlen till vår idélåda finns tankar om att öka genomströmningen genom att utveckla ännu bättre digitala lösningar och en mera interaktiv distansundervisning; skapa bättre studieplaner och uppmuntra alla att följa dem; införa obligatoriska träffar med studierådgivare minst en gång per läsår; stöda småbarnsföräldrarnas möjligheter att delta i undervisningen genom korttidsparkering, eller nya samarbeten med Folkhälsan. Andra förslag riktar in sig på fastigheterna och hur man kan sänka kostnaderna för dem, och här nämns exempelvis att valda delar av undervisningen kunde övergå till att ske på distans permanent och att stora delar av administrationen kunde övergå till aktivitetsbaserade kontorslandskap. Därtill kommer konkreta förslag på hur man kan ”städa” organisationen genom att identifiera ”onödiga saker” och sluta göra dem. Alla förslag blir lästa och diskuteras, och samtidigt kanske vi inte kan genomföra dem alla – men all återkoppling är välkommen och bidrar till att vi ska kunna hitta lösningar som ger önskad och hållbar effekt både nu och för framtiden.

Det förekommer inte bara oro för förändring, det förekommer också oro för att man inte ska få utrymme att vara idérik och positiv till de utvecklingsmöjligheter som uppenbarar sig. Det är därför viktigt att vi inom hela Åbo Akademi för en omfattande diskussion och dialog, och det är viktigt att den sker i en god kollegial anda med högt till tak. Det viktigaste är att vi gemensamt försöker vända trenden för allas vårt bästa.

Jag vill tacka för goda förslag och idéer som inkommit via mejl och i olika diskussioner och ser fram emot fortsättningen!

Arbetet med att se över instruktioner (som beslutas av styrelsen) och reglementen (som beslutas av rektor) pågår, och i takt med det ser vi över rollfördelningen och ansvarsfördelningen för utbildningens organisering och genomförande. Processen är långsam tycker många, medan andra oroar sig för att den går för snabbt och att man inte kan få hela bilden serverad först. Men det tar tid att göra en översyn av alla interna dokument. Nästa steg är att se över vår kollegiala struktur och tillse att våra kollegiala organ har fungerande mandat och på bästa sätt kan bidra till Åbo Akademis inre liv och utveckling. Det här arbetet presenteras fortlöpande i nyheterna på våra interna websidor och i rektors kanal på Yammer, och konstruktiva tankar är fortsatt välkomna.

Sista veckan i februari har börjat, många sportar och njuter av vintervädret. I år har vintern varit gynnsam för alla oss som trivs utomhus med aktiviteter som dessutom kan fortsätta den sega Corona-pandemin till trots.

Jag vill önska alla medarbetare och studenter vid Åbo Akademi en skön vintervecka!

Moira von Wright, Rektor

++++

At Åbo Akademi University, we have jointly launched an ambitious project to get our finances back on track and find ways of working where we can continue to build our university with pride and confidence, knowing that we are on a sustainable path, now and in the future.

But how should we really deal with these future challenges, many ask: Should we primarily try to attract more students, and if so, how and where? Should we invest extra resources in getting the students finished on time, and if so, how should we get the students themselves involved in this? Should we review the course content and perhaps change it to better meet society’s requirements and wishes? How do we know which way of working works best? Why do I need to participate – I draw in so much external funds, some of us ask. What risks does this entail for us as a university and workplace?

The questions about the Robust 24 project are many, and all questions are justified and important to discuss, even though there are rarely completely simple answers – sometimes the questions and answers can even seem contradictory and thus at the moment confusing. Change work always involves certain difficulties; we may need to move on from businesses that have built up with great commitment and hard work, and we may feel sad if the time we have invested suddenly seems unneeded. No work is unnecessary, however, but right now we, the entire Åbo Akademi University is facing financial challenges, and therefore new thinking and perhaps previously untried solution models are needed.

Among the emails sent to our idea box are thoughts on developing even better digital solutions and a more interactive distance learning; create better study plans and encourage everyone to follow them; introduce compulsory meetings with study counselors at least once per academic year; support the parents of young children’s opportunities to participate in teaching through short – term parking, or new collaborations with Folkhälsan. Other proposals focus on the properties and how to reduce the costs for them, and here it is mentioned, for example, that selected parts of the teaching could be transferred to distance learning permanently and that large parts of the administration could be transferred to activity-based office landscapes. In addition, there are concrete suggestions on how to ”clean up” the organization by identifying ”unnecessary things” and stopping doing them. All proposals are read and discussed, and at the same time we may not be able to implement them all – but all feedback is welcome and helps us to be able to find solutions that provide the desired and sustainable effect both now and for the future.

There is concern for change, there is also concern that one should not be given space to be creative and positive about the development opportunities that emerge. It is therefore important that we keep up the discussion and dialogue throughout Åbo Akademi University, and that it takes place in a good collegial spirit.

I want to thank you for the suggestions and ideas that have been received via email and in various discussions and look I forward to the continuation!

The work of reviewing instructions (decided by the University Board) and regulations (decided by the Rector) is ongoing. In step with that we review the division of roles and the division of responsibilities for the education’s organization. The process is slow, many think, while others worry that it goes too fast and that you can not get the whole picture served first. But it takes time to review all internal documents. The next step is to review our collegial structure and ensure that our collegial bodies have a functioning mandate and can contribute to Åbo Akademi University’s inner life and development. This work is continuously presented in the news on our internal websites and in the rector’s channel on Yammer. Constructive thoughts are very welcome!

The last week of February has begun, many of you are enjoying the winter weather. This year, the winter has been favorable for all of us who enjoy the outdoors with activities that can continue despite the tough Corona pandemic.

I wish all colleagues, co-workers and students at Åbo Akademi University a wonderful winter week!

Moira von Wright, Rector

Rektors julhälsning

Bästa medarbetare och studerande, kära vänner,

Vi närmar oss julen. Äntligen! Jag tycker att det ska bli otroligt skönt med lite julledigt; med doft av granbarr och stearin, julmusik och långa promenader i duggregnet.

För allt arbete ni har gjort under det år som gått vill jag rikta ett stort tack till var och en av er, till alla er som jobbar med undervisning, administration, forskning och förvaltning. Det är helt enastående insatser som har gjorts vid köksbord, i vardagsrum, i tysta korridorer på campus och på alla de digitala vägar vi har. Oförtrutet har ni genomfört kurser, examinerat uppsatser, publicerat texter, skrivit forskningsansökningar, planerat samarbeten, på olika sätt upprätthållit kontakterna till det omgivande samhället och utvecklat verksamheten som sig bör. Åbo Akademi har fantastiska medarbetare och studerande , jag är stolt över att få vara en del av Åbo Akademi.

Nu vet vi att också år 2021 kommer att föra med sig utmaningar, inte bara med tanke på de begränsningar som pandemin fortfarande medför. Vi vet att Åbo Akademis ekonomi inte är i bästa skick. Det kommer att krävas uppfinningsrikedom, uthållighet och flexibilitet för att balansera budgeten. Framför allt behövs eftertanke, nya sätt att arbeta och gemensamma viljeansträngningar. Men jag är helt övertygad om att det är möjligt. Vi kan forma Åbo Akademis framtid – tillsammans.

Dear collegues and students, dear friends,

Christmas is on the doorstep and we are all waiting for a holiday and the opportunity to listen to music, read a good book, enjoy a good dinner and perhaps play chess or cards with our friends or family. The Holiday season is a time for being relaxed and being together without too high expectations on the achievements of one and other.

As we all know, we leave a tough year behind us; 2020 took us by surprise with its pandemia and social restrictions. And we will face yet another period of restrictions due to Covid 19, and a year with challenges due to an unstable economic situation. Nonetheless, I am hopeful and even convinced that we can meet these challenges together with open minds, collaboration and smart and sustainable solutions.

I am deeply grateful for your work and solidarity, for the efforts and flexibility that you have shown, and I am proud to be part of this wonderful university, of Åbo Akademi. To those of you who will end your time here, I send a special greeting and wish you all the best.

Vänner,

Häromkvällen satt jag i Humanisticum och skrev omsorgsfullt under en hel jättebunt med diplom för lång och trogen tjänst: 25 år, 30 år, 35 år vid och för Åbo Akademi! Den lojalitet och känsla för akademin som ni har visat är en oerhörd rikedom. Låt mig rikta ett särskilt tack till alla er som har gjort ert sista arbetsår vid Åbo Akademi under 2020. Jag vill speciellt passa på att tacka Ulla Achrén, som arbetat för Åbo Akademi under flera decennier, det senaste decenniet som förvaltningsdirektör. Ett varmt tack!

Vi närmar oss julen, men än är det några dagar kvar. Låt oss nu njuta av julprogrammet idag och sedan så småningom se fram emot en riktigt skön julhelg.

Vår ekonomi

Bästa medarbetare, Dear colleagues,
(text in English below)

I dag hade Åbo Akademis styrelse årets sista möte. Det var också den avgående styrelsens sista möte. Många positiva saker har skett under året som gått, trots att pandemin begränsat vår rörlighet. Vi har lyckats väl inom open science, många forskningsprojekt har fått extern finansiering, undervisningen har fungerat påfallande väl trots restriktioner, nya samarbeten har vuxit fram, hållbarhetsprojekt dragits igång mm. Trots att vi alla längtar efter att kunna ses i levande livet så är samtalen på Zoom aktiva och engagerade. Vi på ÅA har varit flitiga och arbetat bra – det ska ni alla ha tack för!

Styrelsen har idag den 14.12 godkänt akademins budget 2021 med ett betydande underskott. Styrelsen fick en redogörelse för vad som har påverkat budgeteringen för 2021 och vad budgetunderskottet i praktiken betyder för Åbo Akademi. Jag kommer här att öppna upp frågan för er och förklara var vi står.

Budgetarbetet har denna höst präglats av stora utmaningar i form av minskade intäkter och ökade kostnader. Bland orsakerna finns den nya fördelningsmodell som Undervisnings- och kulturministeriet lanserar för 2021 samt stigande fastighetskostnader. UKM:s fördelningsmodell baserar sig nämligen i högre grad än tidigare på mängden prestationer inom utbildning. Tillsammans med ekonomidirektören och inom rektors ledningsråd har vi grundligt analyserat vad som förorsakat underskottet och hur vi kan öka våra basintäkter.

Budgetsituationen är allvarlig och vi kommer att ha ekonomiskt utmanande tider framför oss. Med gemensamma krafter behöver vi förändra vår verksamhet så att den blir ekonomiskt bärkraftig.

På uppdrag av styrelsen kommer vi, den operativa ledningen och rektors ledningsråd, att ta fram en långsiktig plan för att uppnå en hållbar och ekonomiskt bärkraftig verksamhet inom tre år. Planens grundstruktur presenteras för styrelsen redan i februari 2021.

Osäkerhet i ekonomin väcker olust och bekymmer. Många av er kommer ihåg tidigare perioder av ekonomisk oro. Den här gången har vi för avsikt att i alla våra steg, stora som små, se över våra kostnader, våra vanor och arbetssätt för att hitta lösningar som ger oss en långsiktigt hållbar ekonomi och inte drabbar vår studerandes utbildning. Vi ska arbeta målmedvetet men ändå skynda långsamt så vi förmår göra en säker förflyttning till en stabilare tillvaro.

Hela Åbo Akademi kommer med gemensamma krafter att ta itu med detta arbete så att vi med bibehållen kvalitet kan fortsätta vårt viktiga arbete som Finlands svenska universitet och samtidigt nå våra strategiska målsättningar. Jag är övertygad om att vi klarar av att få ekonomin i balans, då vi tillsammans arbetar för att uppnå våra gemensamma mål.

Moira von Wright
Rektor

+++
Today, the board of Åbo Akademi University had the last meeting of the year. It was also the last meeting of the outgoing board. Many positive things have happened during the past year, despite the pandemic limiting our mobility. We have succeeded well in open science, many research projects have received external funding, the teaching has worked remarkably well despite restrictions, new collaborations have emerged, sustainability projects have been launched and more. Despite the fact that we all long to be seen in real life, the conversations at zoom are active and engaged. We at ÅA have been diligent and worked well – thank you all for that!

The Board has today, 14.12, approved the University’s budget for 2021 with a considerable deficit. The board received an account of what has affected the budgeting for 2021 and what the budget deficit in practice means for Åbo Akademi University. I will open up the question for you here and explain where we stand.

Budget work this autumn has been characterized by major challenges in the form of reduced revenues and increased costs. Among the reasons are the new distribution model that the Ministry of Education and Culture is launching for 2021 and rising property costs. UKM’s distribution model is based to a greater extent than before on the amount of performance in education. Together with the CFO and within the Rectors executive group, we have thoroughly analyzed what caused the deficit and how we can increase our basic income.

The budget situation is serious and we will have financially challenging times ahead of us. With joint efforts, we need to develop our university so that it becomes financially viable.
On behalf of the board, we, the operational management and the rectors executive group, will develop a long-term plan to achieve sustainable and financially viable operations within three years. The basic structure of the plan will be presented to the University Board as early as February 2021.

Uncertainty in the economy raises unease and concern. Many of you remember previous periods of financial turmoil. This time, we intend, in all our steps, large and small, to review our costs, our habits and working methods to find solutions that give us a long-term sustainable economy and do not affect our student’s education. We must work purposefully but still hurry slowly so we are able to make a safe move to a more stable existence.

The entire Åbo Akademi University will work together so that we can continue our important mission as the Swedish University of Finland while maintaining quality and at the same time achieve our strategic goals. I am convinced that we are able to get the economy in balance, as we work together to achieve our common goals.

Moira von Wright
Rector

Vad gör Åbo Akademis ledning?

”Vad gör Åbo Akademis ledning? Vad sker egentligen i dessa Covid-19 tider?” Den frågan ställde en professor häromdagen, och jag tänkte ta tillfället i akt att ge en inblick i de ärenden som ledningsrådets medlemmar arbetar med.

I rektors ledningsråd ingår Åbo Akademis fyra dekaner, överbibliotekarien, förvaltningsdirektören, direktören för CLL, prorektorerna, rektor i Vasa och studentkårens ordförande. Vi träffas varannan eller var tredje vecka för att diskutera aktuella frågor gällande verksamhetens utveckling, pågående gemensamma projekt och fakultetsfrågor, ekonomi och universitetspolitik i ett bredare perspektiv. Under det senaste halvåret har vi därtill träffats så gott som varje vecka för att prata om hanteringen av pandemin och dess effekt på vårt gemensamma arbete vid ÅA.

Bland de frågor som ledningsrådet har tagit upp under hösten finns frågan om hållbar utveckling. Catharina Groop, som är vår rådgivare på området, har ur olika synvinklar beskrivit hur hållbar utveckling kan aktualiseras inom våra olika verksamheter, och hur de kan stärkas av vår strategi och de nya teserna om hållbar utveckling. En särskilt viktig fråga som kommit upp är att hållbar utveckling inte bara handlar om miljöaspekter, men att i stort sett all vår verksamhet berörs av ett hållbarhetsperspektiv: vår sociala miljö, vår utbildning, vår ekonomi, vår forskning – till innehåll och form. Catharina har varit Åbo Akademis representant i Unifis hållbarhetsgrupp som har tagit fram riktlinjer för universitetens arbete:

”Mänskligheten står inför stora utmaningar – som en följd av sina egna handlingar. Den minskade biodiversiteten, ojämlikheten och klimatförändringen är globala kriser som kräver både lokala och världsomfattande åtgärder. Universiteten har en central roll när det gäller att bekämpa och lösa klimatförändringen och andra kriser, skapa den sakkunskap som behövs samt värna om ett tryggt och stabilt samhälle. Festtalens tid är över. Nu är det dags att agera”

skriver man från Unifi-gruppen (länk till teserna). Ett nytt år står för dörren, och hållbarhetsfrågorna kommer att vara ett centralt element i våra samtal.

Nyligen presenterades STUFV-projektets arbete för ledningsrådet av Rebecca Karlsson och Anna Granberg. Projektet inbegriper medarbetare från akademins alla delar; Uniservice, fakulteter, Studentkåren mfl. De har samlat mycket kunskap och konkreta idéer kring hur vi alla kan stödja våra studenter och bygga goda studiemiljöer och främja studenternas välbefinnande och studieframgång. Mera information om projektet finns här.

Sist men inte minst vill jag nämna det viktiga arbetet med planering och budget inför nästa år som pågår på alla håll. Resultaten från våra forskningsansökningar strömmar in, och bland glädjeämnena finns Finlands Akademi-flaggskeppet InFLAMES som är ett forskningssamarbete mellan Åbo Universitet och vårt FNT inom immunforskning och läkemedelsutveckling. Fördelningen av verksamhetsmedel från Utbildnings- och kulturministeriet baserar sig nu på nya fördelningsnycklar vilket dessvärre ger oss en lägre tilldelning, och därtill får vi ett minskat bidrag från Stiftelsen för Åbo Akademi. Det innebär att vi har ett mindre ekonomiskt spelrum de närmaste åren, och det innebär därför också att vi alla med gemensamma krafter behöver anstränga oss för att sänka våra kostnader och uppnå en budget i balans. Vilka insatser som behövs och hur vi gemensamt ska gå vidare med detta arbete är en oerhört viktig fråga för ledningsrådet, fakultetsråden och för hela ÅA.

Det pågår en utredning av universitetens autonomi, och utredningsgruppen intervjuade mig i onsdags. Har universiteten den autonomi som behövs för att utveckla den högre utbildningen på bästa sätt, undrade man. Jag svarade att vi på Åbo Akademi har en förträfflig nivå på våra utbildningar; att vi vill erbjuda ännu mer både till vårt land och den övriga världen men att vi önskar få ett större förtroende att själva besluta kring allt detta.

Höstterminen har börjat

Höstterminen har börjat och verksamheten är i full gång. Kurser, projekt, möten och examinationer pågår i Åbo Akademis lokaler och virtuellt. De flesta av oss som arbetar vid Åbo Akademi har blivit vana vid att en stor del av arbetet sker vid datorskärmen och vid att samtala och lyssna på varandra i det rutmönster som Zoom och Teams ordnar oss i. Vi har blivit vana, men det betyder inte att vi föredrar den här hybrida arbetsformen. Förra veckans fredag, den 11 september, deltog jag i ett möte mellan europeiska universitetsrektorer kring ledarskap. Det gemensamma temat var universitetens framtid och vi grubblade tillsammans över de förändringar som vår digitaliserade och nätbaserade tillvaro medfört. Alla var rörande överens vikten av att utveckla våra nätbaserade kommunikationsformer långsiktigt och skapa förutsättningar för mer internationell kommunikation via nätet. Vi var lika eniga om att kommunikation över nätet inte kan ersätta det mellanmänskliga mötet eller närundervisning. Den svåra frågan för oss alla är hur vi ska bibehålla kvaliteten i universitetsutbildningen och hur vi ska upprätthålla glädjen och nyfikenheten trots de begränsningar som Covid 19 ställer. Kan vi hitta fiffiga lösningar med närundervisning som inte är ”för nära” fysiskt, men där vi ändå förmår skapa gemensamma erfarenheter i ett gemensamt rum?

Torsdag kväll hade jag förmånen att få se premiären av uppsättningen ”Mareld” vid Åbo Stadsteater. Vi var närmare trettio i publiken och våra stolar var placerade på säkert avstånd från varandra. Nästan alla hade ansikstmask. När föreställningen drog igång tänkte jag för en kort stund att det är ytterst märkligt att sitta så avskärmat från mitt sällskap. Inte en chans att viska eller dela på en karamellpåse under föreställningen. En högtalarröst uppmanade publiken att spänna fast sig i stolarna eftersom scenen skulle röra på sig – och så släcktes ljuset. Föreställningen om marelden och algernas dans i Östersjön drog igång, och strax hade min tveksamhet övergått i förundran och fascination över vad jag fick se och uppleva under den knappt en timme långa föreställningen med dans, musik, ljus, rörelse och berättelse på tre språk. Recensionen i Turun Sanomat dagen därpå konstaterade att konstverket drar en till sig som en magnet och hjärnan tillåts tömma sig på alla förhandsuppfattningar så att man kan ge sig hän. Vår forskare Conny Sjöqvist, som var en av de drivande krafterna bakom detta konstverk, fick beröm. Ett sannt möte mellan kunskap och kultur som utmynnade i en oerhört fin upplevelse för en entusiastisk publik.

När jag vandrade hem från föreställningen kände jag mig upprymd över att ha fått vara med om ett så fint evenemang, dela en viktig erfarenhet tillsammans med de andra i rummet under sannolikt mycket säkra former. En storslagen småskalig och tankeväckande föreställning.

Förra veckan fick vi vårt första officiella fall av covid 19 vid Åbo Akademi. Jag beklagar att det har hänt, och hoppas att den som blivit smittad inte drabbas hårt av sjukdom. Jag är också oerhört tacksam över att den som smittats omedelbart har tagit kontakt med vår krisledning och att vi därigenom genast har kunnat vara i kontakt med myndigheterna och följa den handlingsplan som vi utarbetat utifrån smittskyddsmyndigheternas direktiv. Krisledningsgruppen agerar, myndigheterna tar hand om smittspårningen och kontaktar dem som kan vara berörda. Rektors ledningsråd håller fortlöpande möten där vi följer med läget och diskuterar vilka åtgärder som är aktuella och hururuvida vi behöver ändra våra arbetssätt. Ett fall av smitta väcker oro, särskilt på campus i Åbo där smittan konstaterats. Vi gör vårt bästa för att undvika att den sprids, men vi vet samtidigt att smittan finns i hela samhället och att vi inte kan isolera oss från det. Jag vill dock uppmana er alla att följa med läget och vara än mer noggranna med hygienen och hur ni rör er. Många uttrycker oro, och jag har full förståelse för den. Samtidigt vill jag påminna er om att det lyckligtvis finns många fina saker vi kan uppleva och många sätt att vara kreativ på trots de begränsningar som Covid19 ställer. Innovativa lösningar liknande dem som föreställningen Mareld visade hjäper mig att se hoppfullt på framtiden.

***
The autumn term has begun and the business is in full swing. Courses, projects, meetings and examinations take place in Åbo Akademi University’s premises and virtually. Most of us who work or study at Åbo Akademi University have become accustomed to a large part of the work taking place at the computer screen and to talking and listening to each other in the grid pattern that Zoom and Teams arrange us in. We have become accustomed, but that does not mean that we prefer this hybrid form of work. Last week’s Friday, September 11, I attended a meeting of European university rectors on leadership. The common theme was the future of the universities and we pondered together about the changes that our digitalized and web-based existence brought about. Everyone agreed on the importance of developing our web-based forms of communication in the long term and creating the conditions for more international communication via the web. We equally agreed that communication over the net can not replace interpersonal meeting or face to face teaching. The difficult question for all of us is how to maintain the quality of university education and how to maintain joy and curiosity despite the limitations set by Covid19. Can we find clever solutions with education on site that are not ”too close” physically, but where we are still able to create common experiences in a common room?

Thursday night I had the privilege of seeing the premiere of the production ”Mareld/ Seafire” at Turun Kaupunginteatteri. We were close to thirty in the audience and our chairs were placed at a safe distance from each other. Almost everyone wore a face mask. When the show started, I thought for a moment that it is extremely strange to be so isolated from my company. Not a chance to whisper or share a candy bag during the show. A loudspeaker voice urged the audience to fasten themselves to the chairs as the stage would move – and so the light went out. The algae dance in the Baltic Sea started, and soon my hesitation had turned into wonder and fascination with what I saw and experienced during the nearly hour-long performance with dance, music, light, movement and narrative in three languages. The review in Turun Sanomat the next day stated that the artwork attracts you like a magnet and your brain is allowed to empty itself of all preconceptions so that you can fully devote. It praised our researcher Conny Sjöqvist who was one of the driving forces behind this work of art. A true encounter between knowledge and culture that resulted in an extremely fine experience for an enthusiastic audience.

When I walked home from the show, I felt elated to have been a part of such a fine event, sharing an important experience with the others in the room, in probably very safe ways. A magnificent small-scale and thought-provoking performance.

Last week we received our first official case of Covid19 at Åbo Akademi University. I regret that this has happened, and I hope that those who have been infected will not be severely affected by the disease. I am also extremely grateful that the person who became infected has immediately contacted our crisis management and that we have thus been able to be in contact with the authorities immediately and follow the action plan that we have drawn up on the basis of the infection control authorities’ directives. Our crisis management group acts, the authorities take care of the infection tracing and contact those who may be affected. The Rector’s Management Council holds regular meetings where we monitor the situation and discuss which measures are relevant and whether we need to change our working methods. A case of infection raises concerns, especially on the Turku campus where the infection was found. We do our best to avoid it spreading, but at the same time we know that the infection is present in the whole society and that we cannot isolate ourselves from it. However, I would urge you all to follow the situation and be even more careful with hygiene and how you move. Many of you, students and staff, express concern, and I fully understand it. At the same time, I want to remind you that fortunately there are many nice things we can experience and many ways to be creative despite the limitations that Covid19 sets. Innovative solutions similar to those shown by the show Mareld help me look hopefully to the future.

Tack till alla på Åbo Akademi!

Tack till alla på Åbo Akademi! Tack för er förståelse och ert engagemang under corona-nedstängningen, och tack för det ansvar och moraliska mod som ni visat under denna svåra tid. Situationen kring pandemin och begränsandet av smittspridningen av Covid 19 har varit och är fortfarande en utmaning för Åbo Akademis verksamhet och medarbetare. Tack vare de beslut som regeringen fattade i går kan vi dock äntligen börja öppna upp våra lokaler, och de verksamheter som varit svåra eller rentav omöjliga att utföra kan gradvis genomföras igen. Återgången ska dock ske kontrollerat. För att lyckas kommer vi att samarbeta brett inom hela akademin.

Åbo Akademi har följt de nationella riktlinjer och den egna krisledningsgruppens beslut. Krisledningsgruppen har fortlöpande uppdaterat sina beslut utifrån den aktuella situationen. Den har under ledning av prorektor Stefan Willför utfört ett svårt men lyckat arbete för att se till att ingens hälsa sätts på spel. Som rektor har jag naturligtvis följt med läget varje dag och även deltagit i dialogen mellan universitetsrektorerna och utbildnings- och kulturministeriet. De senaste veckorna har dialogen främst handlat om antagning av nya studenter samt om behovet av beredskap och riktlinjer för att på ett ansvarsfullt sätt kunna öppna upp universiteten igen. Vi rektorer har kommit överens om att hålla en övergripande gemensam linje vid landets universitet.

Fortsättningsvis är huvudprincipen att studierna bedrivs på distans där det bara är möjligt, och att den forskning som kan utföras på distans bedrivs så tillsvidare. För att kunna göra en gradvis och förhoppningsvis riskfri återgång till campusverksamhet under kontrollerade former och forskning på laboratorier, bibliotek och fältstationer, har Ledningsrådet vid Åbo Akademi börjat arbeta fram en plan för återhämtning och återanpassning av verksamheten. Vi tar fram en konkret och realistisk plan för stegvis återgång till campus där vi börjar med tre frågor: Bibliotekets gradvisa öppnande, organiseringen av viss undervisning såsom praktik i skolan, och forskningens återgång till särskilda utrymmen på campus, i första hand den forskning som inte kan utföras på distans och som inte hör till den redan undantagna “kritiska forskning” som redan pågått. Forskarna måste nu få tillgång till laboratorier och andra nödvändiga forskningsutrymmen, men under förhållanden där vi fortsätter att undvika smittspridning.

Ledningsrådet tar också fram förslag på hur hantering av nyckelrättigheter, administrativt stöd, städning, undervisningslokaler mm ska öppnas upp på ett ansvarsfullt och smidigt sätt. Vi följer upp och diskuterar de ekonomiska följdverkningarna och hur de kan hanteras rättvist inom vår organisation med hjälp av eventuella stödåtgärder.

Krisledningsgruppen har ansvarat för krisledningen under den tid som akademin varit nedstängd, men i den nya situation som nu råder blir det Åbo Akademis ledning som kommer att fatta flertalet av besluten medan krisgruppen får en rådgivande roll. De stora frågorna diskuterar vi i Ledningsrådet (där dekaner, prorektorer, förvaltningsdirektör, överbibliotekarie, Vasa-rektor, direktör för CLL, studentårens ordförande samt rektor ingår). Varje dekan, direktör, chef, ämnes(kluster)ansvarig, professor och forskningsledare kommer nu att ta ett aktivare grepp om den gradvisa och ansvarsfulla återanpassningen av verksamheten till det vi kallar ”det nya normala” utifrån den gemensamma plan som vi tar fram.

Eftersom vi inte vet hur pandemin utvecklar sig, så behöver vi samtidigt både upprätthålla och utveckla vår beredskap att hantera eventuella nya kriser.

Jag ser ljust på framtiden och gläds åt att med Ledningsrådet, och i samråd med verksamhetens företrädare och krisledningsgruppen, arbeta fram en linje som gör det möjligt för oss som både vill och behöver arbeta på campus att återgå till arbetsplatserna inom Åbo Akademis utrymmen.

Moira

Kunskapsutbyte på distans

Efter att dagligen ha vandrat från det ena mötet till det andra och i pausen tagit en liten promenad eller kopp kaffe med kollegerna, har jag numera inte längre avstånd mellan mötena än ett klick på min dator. Varje dag har jag möten på Zoom med mina närmaste medarbetare, och varannan kväll träffar jag mina kolleger universitetsrektorerna på Teams för att diskutera aktuella frågor. Vi lär känna varandras verksamheter på ett sätt vi inte gjort tidigare. Dels utbyter vi erfarenheter och berättar hur det går på våra respektive lärosäten. Dels skriver vi egna utlåtanden där vi kommenterar olika förslag till beslut eller utrycker vår gemensamma vilja. På förfrågan har jag exempelvis skrivit ner och meddelat Unifi inom vilka ämnen och profilområden vi bedriver forskning med potentiell relevans för att hantera, förklara och förstå coronaviruset. Listan blev lång då det knappast finns ett enda område som inte kan bidra med viktig och samhällsnyttig kunskap om detta: allt från biovetenskaper till samhällsvetenskaper till humaniora, psykologi och pedagogik är av största betydelse när vi söker konkret kunskap för att hantera coronakrisen och dess följdverkningar.

Under det gångna veckoslutet har jag deltagit i två diskussioner. Den ena handlar om tolkningen av formuleringen ”kritiskt viktiga funktioner” inom forskningen: vad avses? Vad krävs för att bedöma vad som är kritiskt och absolut nödvändigt att göra för att forskningen ska kunna återupptas efter nedstängningen – dock så att man på intet sätt äventyrar vare sig sin egen hälsa eller riskerar smittspridning. Den andra frågan handlar om hur tillgången till digitala data under pågående exceptionella omständigheter ska garanteras. Runt om i världen har vi under de senaste dagarna kunnat se exempel på att utländska vetenskapsförlag har visat förståelse och stöd för universitetssituationen och utökat sina licenser och tillgången till information under undantagstillståndet. Nu är det dags för de finländska vetenskapsförläggarna och mellanhänderna att agera. Unifi, SYL och universitetsbiblioteken går gemensamt ut med ett upprop där vi vädjar till de finländska vetenskapsförlagen, mediedistributörerna, Nationalbiblioteket och alla andra som har möjlighet att påverka tillgången till digitala data för universitetens distansutbildning, forskning och studier, att utöka sina licenser och tillgången till information under det undantagstillstånd som den finländska regeringen har deklarerat. Det är av största vikt för att forskningen och undervisningen ska kunna utvecklas trots de begränsningar som distansarbetet innebär.

Snart är det april och påsken kommer. Redan under andra hälften av februari månad började coronaviruset dyka upp i nyheterna som ett akut hot även för oss, och olika försiktighetsåtgärder vidtogs efterhand. Krisledningsgruppen vid Åbo Akademi drog igång sitt viktiga arbete för att skapa större beredskap och skydda mot smitta. Den 17 mars stängdes universiteten och verksamheten började drivas på distans, och efterhand har reglerna skärpts och rörligheten även inom vårt land begränsats. Varje morgon och varje kväll lyssnar jag förväntansfullt på nyheterna: Tänk om det äntligen visar sig att våra gemensamma ansträngningar för att hålla viruset under kontroll ger resultat; tänk om vi äntligen får öppna Åbo Akademis lokaler igen, tänker jag, men inser snabbt att så inte är fallet, utan att de förändringar vi gör nu snarare kan komma att långsiktigt och genomgripande förändra vår verksamhet och vårt sätt att kommunicera och undervisa.

Jag är oerhört tacksam för de värdefulla insatser som görs inom Åbo Akademi på alla håll bland lärare, administratörer och tekniker, studerande och forskare – tack för er flexibilitet och er kreativitet! Jag är imponerad av det ansvarstagande och engagemang som alla vid Åbo Akademi har visat inför situationen: Omställningen till distansundervisning går oerhört bra, respekten för att lokalerna inte är öppna är stor, och möten, seminarier, disputationer, medarbetarsamtal – ja till och med fågelskådning – ordnas digitalt på distans med gott humör!

Morgonstämning på Husö

Morgonstämning på Husö. Fotograf Erik Bonsdorff.

Ett viktigt inslag i mitt arbete de senaste månaderna har varit besöken på fakulteterna. I dag avslutar jag min givande runda på fakulteten för naturvetenskaper och teknik för att som nästa sedan besöka fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi. Sista anhalten på FNT har varit Husö biologiska station på Åland där blåsipporna redan blommar under ekarna och rördrommen högljutt ljuder i vassen. Våren är tidig och oerhört vacker, och naturens skönhet här på Husö står i bjärt kontrast till det allvar som coronavirusets spridning medför.

Läget med coronaviruset ändras från dag till dag och Åbo Akademi följer med och agerar i enlighet med de nationella anvisningarna för att förebygga smittspridning. Vi har höjt krisberedskapen och krisledningsgruppen är i kontakt med både myndigheter och de andra finländska universiteten. Information om skärpta anvisningar gällande resor och tillställningar skickades senast ut i går, på torsdagen. Vi strävar efter att undervisningen och forskningen och all annan daglig verksamhet ska kunna fortsätta så normalt som möjligt givet omständigheterna – men det innebär i dagsläget ofta också extra arrangemang. Situationen är ovanlig och den påverkar oss alla på många sätt, både privat och i jobb och studier. En efterlängtad semesterresa blir inställd, oro för smitta begränsar vår rörelsefrihet, en länge planerad konferens blir inställd. Det finns lyckligtvis beredskap att sköta undervisningen, möten, seminarier och administration på distans, men det förutsätter viss flexibilitet, problemlösning och tålamod.

Solen går upp över Husö och jag beger mig iväg till färjan för att ta mig tillbaka till fastlandet, men tyvärr med tom bil då den planerade utställningen i Humanisticum inte kan bli av och keramikfigurerna som skulle med får stå kvar i Mariehamn på obestämd tid. Som alla andra måste jag ha is i magen och acceptera att allt inte blev som jag tänkt mig – men att i stället kommer andra och nya möjligheter att uppenbara sig.