Kategoriarkiv: Okategoriserade

Tack till alla på Åbo Akademi! Tack för er förståelse och ert engagemang under corona-nedstängningen, och tack för det ansvar och moraliska mod som ni visat under denna svåra tid. Situationen kring pandemin och begränsandet av smittspridningen av Covid 19 har varit och är fortfarande en utmaning för Åbo Akademis verksamhet och medarbetare. Tack vare de beslut som regeringen fattade i går kan vi dock äntligen börja öppna upp våra lokaler, och de verksamheter som varit svåra eller rentav omöjliga att utföra kan gradvis genomföras igen. Återgången ska dock ske kontrollerat. För att lyckas kommer vi att samarbeta brett inom hela akademin.

Åbo Akademi har följt de nationella riktlinjer och den egna krisledningsgruppens beslut. Krisledningsgruppen har fortlöpande uppdaterat sina beslut utifrån den aktuella situationen. Den har under ledning av prorektor Stefan Willför utfört ett svårt men lyckat arbete för att se till att ingens hälsa sätts på spel. Som rektor har jag naturligtvis följt med läget varje dag och även deltagit i dialogen mellan universitetsrektorerna och utbildnings- och kulturministeriet. De senaste veckorna har dialogen främst handlat om antagning av nya studenter samt om behovet av beredskap och riktlinjer för att på ett ansvarsfullt sätt kunna öppna upp universiteten igen. Vi rektorer har kommit överens om att hålla en övergripande gemensam linje vid landets universitet.

Fortsättningsvis är huvudprincipen att studierna bedrivs på distans där det bara är möjligt, och att den forskning som kan utföras på distans bedrivs så tillsvidare. För att kunna göra en gradvis och förhoppningsvis riskfri återgång till campusverksamhet under kontrollerade former och forskning på laboratorier, bibliotek och fältstationer, har Ledningsrådet vid Åbo Akademi börjat arbeta fram en plan för återhämtning och återanpassning av verksamheten. Vi tar fram en konkret och realistisk plan för stegvis återgång till campus där vi börjar med tre frågor: Bibliotekets gradvisa öppnande, organiseringen av viss undervisning såsom praktik i skolan, och forskningens återgång till särskilda utrymmen på campus, i första hand den forskning som inte kan utföras på distans och som inte hör till den redan undantagna “kritiska forskning” som redan pågått. Forskarna måste nu få tillgång till laboratorier och andra nödvändiga forskningsutrymmen, men under förhållanden där vi fortsätter att undvika smittspridning.

Ledningsrådet tar också fram förslag på hur hantering av nyckelrättigheter, administrativt stöd, städning, undervisningslokaler mm ska öppnas upp på ett ansvarsfullt och smidigt sätt. Vi följer upp och diskuterar de ekonomiska följdverkningarna och hur de kan hanteras rättvist inom vår organisation med hjälp av eventuella stödåtgärder.

Krisledningsgruppen har ansvarat för krisledningen under den tid som akademin varit nedstängd, men i den nya situation som nu råder blir det Åbo Akademis ledning som kommer att fatta flertalet av besluten medan krisgruppen får en rådgivande roll. De stora frågorna diskuterar vi i Ledningsrådet (där dekaner, prorektorer, förvaltningsdirektör, överbibliotekarie, Vasa-rektor, direktör för CLL, studentårens ordförande samt rektor ingår). Varje dekan, direktör, chef, ämnes(kluster)ansvarig, professor och forskningsledare kommer nu att ta ett aktivare grepp om den gradvisa och ansvarsfulla återanpassningen av verksamheten till det vi kallar ”det nya normala” utifrån den gemensamma plan som vi tar fram.

Eftersom vi inte vet hur pandemin utvecklar sig, så behöver vi samtidigt både upprätthålla och utveckla vår beredskap att hantera eventuella nya kriser.

Jag ser ljust på framtiden och gläds åt att med Ledningsrådet, och i samråd med verksamhetens företrädare och krisledningsgruppen, arbeta fram en linje som gör det möjligt för oss som både vill och behöver arbeta på campus att återgå till arbetsplatserna inom Åbo Akademis utrymmen.

Moira

Efter att dagligen ha vandrat från det ena mötet till det andra och i pausen tagit en liten promenad eller kopp kaffe med kollegerna, har jag numera inte längre avstånd mellan mötena än ett klick på min dator. Varje dag har jag möten på Zoom med mina närmaste medarbetare, och varannan kväll träffar jag mina kolleger universitetsrektorerna på Teams för att diskutera aktuella frågor. Vi lär känna varandras verksamheter på ett sätt vi inte gjort tidigare. Dels utbyter vi erfarenheter och berättar hur det går på våra respektive lärosäten. Dels skriver vi egna utlåtanden där vi kommenterar olika förslag till beslut eller utrycker vår gemensamma vilja. På förfrågan har jag exempelvis skrivit ner och meddelat Unifi inom vilka ämnen och profilområden vi bedriver forskning med potentiell relevans för att hantera, förklara och förstå coronaviruset. Listan blev lång då det knappast finns ett enda område som inte kan bidra med viktig och samhällsnyttig kunskap om detta: allt från biovetenskaper till samhällsvetenskaper till humaniora, psykologi och pedagogik är av största betydelse när vi söker konkret kunskap för att hantera coronakrisen och dess följdverkningar.

Under det gångna veckoslutet har jag deltagit i två diskussioner. Den ena handlar om tolkningen av formuleringen ”kritiskt viktiga funktioner” inom forskningen: vad avses? Vad krävs för att bedöma vad som är kritiskt och absolut nödvändigt att göra för att forskningen ska kunna återupptas efter nedstängningen – dock så att man på intet sätt äventyrar vare sig sin egen hälsa eller riskerar smittspridning. Den andra frågan handlar om hur tillgången till digitala data under pågående exceptionella omständigheter ska garanteras. Runt om i världen har vi under de senaste dagarna kunnat se exempel på att utländska vetenskapsförlag har visat förståelse och stöd för universitetssituationen och utökat sina licenser och tillgången till information under undantagstillståndet. Nu är det dags för de finländska vetenskapsförläggarna och mellanhänderna att agera. Unifi, SYL och universitetsbiblioteken går gemensamt ut med ett upprop där vi vädjar till de finländska vetenskapsförlagen, mediedistributörerna, Nationalbiblioteket och alla andra som har möjlighet att påverka tillgången till digitala data för universitetens distansutbildning, forskning och studier, att utöka sina licenser och tillgången till information under det undantagstillstånd som den finländska regeringen har deklarerat. Det är av största vikt för att forskningen och undervisningen ska kunna utvecklas trots de begränsningar som distansarbetet innebär.

Snart är det april och påsken kommer. Redan under andra hälften av februari månad började coronaviruset dyka upp i nyheterna som ett akut hot även för oss, och olika försiktighetsåtgärder vidtogs efterhand. Krisledningsgruppen vid Åbo Akademi drog igång sitt viktiga arbete för att skapa större beredskap och skydda mot smitta. Den 17 mars stängdes universiteten och verksamheten började drivas på distans, och efterhand har reglerna skärpts och rörligheten även inom vårt land begränsats. Varje morgon och varje kväll lyssnar jag förväntansfullt på nyheterna: Tänk om det äntligen visar sig att våra gemensamma ansträngningar för att hålla viruset under kontroll ger resultat; tänk om vi äntligen får öppna Åbo Akademis lokaler igen, tänker jag, men inser snabbt att så inte är fallet, utan att de förändringar vi gör nu snarare kan komma att långsiktigt och genomgripande förändra vår verksamhet och vårt sätt att kommunicera och undervisa.

Jag är oerhört tacksam för de värdefulla insatser som görs inom Åbo Akademi på alla håll bland lärare, administratörer och tekniker, studerande och forskare – tack för er flexibilitet och er kreativitet! Jag är imponerad av det ansvarstagande och engagemang som alla vid Åbo Akademi har visat inför situationen: Omställningen till distansundervisning går oerhört bra, respekten för att lokalerna inte är öppna är stor, och möten, seminarier, disputationer, medarbetarsamtal – ja till och med fågelskådning – ordnas digitalt på distans med gott humör!

Morgonstämning på Husö

Morgonstämning på Husö. Fotograf Erik Bonsdorff.

Ett viktigt inslag i mitt arbete de senaste månaderna har varit besöken på fakulteterna. I dag avslutar jag min givande runda på fakulteten för naturvetenskaper och teknik för att som nästa sedan besöka fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi. Sista anhalten på FNT har varit Husö biologiska station på Åland där blåsipporna redan blommar under ekarna och rördrommen högljutt ljuder i vassen. Våren är tidig och oerhört vacker, och naturens skönhet här på Husö står i bjärt kontrast till det allvar som coronavirusets spridning medför.

Läget med coronaviruset ändras från dag till dag och Åbo Akademi följer med och agerar i enlighet med de nationella anvisningarna för att förebygga smittspridning. Vi har höjt krisberedskapen och krisledningsgruppen är i kontakt med både myndigheter och de andra finländska universiteten. Information om skärpta anvisningar gällande resor och tillställningar skickades senast ut i går, på torsdagen. Vi strävar efter att undervisningen och forskningen och all annan daglig verksamhet ska kunna fortsätta så normalt som möjligt givet omständigheterna – men det innebär i dagsläget ofta också extra arrangemang. Situationen är ovanlig och den påverkar oss alla på många sätt, både privat och i jobb och studier. En efterlängtad semesterresa blir inställd, oro för smitta begränsar vår rörelsefrihet, en länge planerad konferens blir inställd. Det finns lyckligtvis beredskap att sköta undervisningen, möten, seminarier och administration på distans, men det förutsätter viss flexibilitet, problemlösning och tålamod.

Solen går upp över Husö och jag beger mig iväg till färjan för att ta mig tillbaka till fastlandet, men tyvärr med tom bil då den planerade utställningen i Humanisticum inte kan bli av och keramikfigurerna som skulle med får stå kvar i Mariehamn på obestämd tid. Som alla andra måste jag ha is i magen och acceptera att allt inte blev som jag tänkt mig – men att i stället kommer andra och nya möjligheter att uppenbara sig.

Studenters välbefinnande och miljöfrågor i fokus

Två bloggutkast har under förra veckan åkt ner i papperskorgen då jag upptäckt att de blivit inaktuella innan jag ens hunnit skicka iväg dem. Här kommer tredje försöket, och jag misstänker att de teman jag nu vill lyfta inte blir inaktuella på kort sikt men hoppas att diskussionen blir än mer livaktig. Det handlar om studenternas situation när det gäller hälsa och välbefinnande; det handlar om hur vi som har ansvar för utvecklingen på Åbo Akademi förhåller oss till studenternas situation och utrymmen när vi utarbetar en ny fastighetsstrategi; samt slutligen om i vilken utsträckning vi överlag är beredda att i verksamheten och verksamhetsstödet beakta de forskningsresultat som vi – ÅAforskare -och andra får fram om miljön och djurens situation.

Av en händelse slog jag på radion vid lunchtid i söndags och kunde då lyssna till våra studenter från Vasa och Åbo som ivrigt och engagerat beskrev vad de vill uträtta inom Studentkåren nästa år. Oavsett politisk inriktning eller lokal tillhörighet talade de om vikten av att tänka in miljön i alla beslut vi fattar vid Åbo Akademi; miljöhänsyn och medvetenhet gällande allt från mat, utrymmen, digitalisering och ackreditering. Viktiga frågor, och jag imponerades av det kloka anslaget samtidigt som jag gladde mig åt att vi nu har en arbetsgrupp som från och första november tagit itu med ”Studenternas studieframgång och välbefinnande”. I gruppen finns representanter för studenter, dekaner, personal- samt forsknings- och utbildningsservice. Avsikten är att ta fram konkreta idéer och aktiviteter som befrämjar studenternas hälsa och välbefinnande samtidigt som de också bidrar till att stärka studieresultaten. Tanken föddes då studentkåren styrelseordförande Anna Oksanen i ledningsrådet talade om studenternas ohälsa och oro, och projektet tog sedan form i det samtal som jag hade med studentkåren. Projektet varar fram till sommaren 2021, och vi kommer alla att få höra mer om det småningom.

En ny fastighetsstrategi tas som bäst fram under ledning av vicerektorerna, och beslut tas av styrelsen nästa år. Stefan Willför leder den grupp som formulerar själva strategin för fastigheterna för de kommande 30 åren medan Mikael Lindfeldt tar fram en övergripande vision för hur vi ska tänka byggnader, rum och plats för att skapa den bästa möjliga miljön för våra studenter och medarbetare – och samtidigt placera in oss i stadsrummet i såväl Vasa som Åbo. Att hänsyn till miljö och ekologi ingår är självklart, men vi behöver också samtala om hur vi får våra olika önskemål om tillräckliga utrymmen, digitalisering, social samvaro, tystnad och tillgänglighet att gå ihop med miljöhänsyn.

De senaste veckorna har jag besökt Utbildnings- och kulturministeriet både för att delta i nationella rektorsmöten och för ett enskilt möte med överdirektör Tapio Kosunen där vi explicit behandlade Åbo Akademi. Hans positiva uppfattning om vår verksamhet gladde mig. På Folktingets festseminarium i Helsingfors om kontinuerligt lärande och det svenska språkets ställning talade jag under rubriken ”Finlandssvenskans framtid kräver radikal fantasi”, i syfte att visa att vi behöver växla perspektiv för att tillräckligt starkt kunna hävda det svenska språkets nytta och betydelse för hela Finland. Kvällarna har innehållit bland annat en träff med ledningen för Business Finland och en annan med Åbo stadsdirektör Minna Arve, och på dem har frågan om hur vår kompetens och forskning inom ÅA än bättre kan bidra till samhället diskuterats. Tillsammans med vicerektorerna och förvaltningsdirektören har vi haft ett givande möte med våra motsvarigheter på Åbo universitet där vi bekräftat våra intentioner att fortsätta med det goda samarbetet, och vi har fått höra om deras festplaner för 100-årsjubileet år 2020. Inom akademins egna väggar har de flesta möten handlat om verksamhetsplaneringen och ekonomin inför nästa år.

Professorsförbundet har varit på besök och jag var inbjuden till Konsistoriesällskapets oktoberlunch för att inleda under rubriken Kollegialitet och ledarskap: om igelkottar och rävar och maktordningen vid universitetet. I det sammanhanget var igelkottarna och rävarna bildliga uttryck för olika sätt att förhålla sig till kunskap:”Räven vet många saker, men igelkotten vet bara en stor sak”, som den grekiska poeten Archilocus sagt.

Berättelsen om djuren får här fungera som en brygga över till att tänka på djuren och miljön när vi i dag planerar verksamheten och verksamhetsstödet. Det är lätt hänt att den frågan liksom slinker iväg då man börjar prata ekonomi och konkretion. I söndagsradion betonade studenterna vikten av att tänka på konsekvenserna av våra val i vardagen, exempelvis maten i restaurangerna och belysningen på nätterna. Tack för påminnelsen om att vi alla gemensamt behöver arbeta för att även framtidens unga känner igen igelkottar och rävar som levande djur i sin natur.

Mot en ny strategi

Foto: ÅA/Robert Seger

Höstlöven flyger i vinden och kvällarna blir mörka, och de stora ejdrarna som guppar i Aura å börjar se lite vilsna och frusna ut. Dags att skriva en blogg och berätta vad som blivit gjort den här senaste tiden, och vilka frågor som nu är aktuella. Jag kommer att skriva en blogg där jag berättar lite om rektorsvardagen vid Åbo Akademi och om sådant som är viktigt för universitetet, eller som annars bara faller mig in.

Det har gått två månader sedan jag tillträdde som rektor för Åbo Akademi och en månad sedan de festliga inskriptionerna i Vasa och Åbo. Kort och gott har det varit en intensiv period, full av intressanta och utmanande uppgifter.

Strategiarbete

Arbete med att ta fram en ny strategi för Åbo Akademi för perioden 2021−2025 påbörjades för omkring ett år sedan, och i augusti hade jag och vicerektorerna ett givande möte med strategigruppen som redogjorde för sitt arbete under våren, och överlämnade uppgiften till rektoratet att slutföra. Styrelsen diskuterade utkastet på sitt augustimöte och därefter har vi diskuterat det i rektors ledningsråd och även i universitetskollegiet. Den 2 oktober skickades strategiförslaget äntligen ut på remiss till fakulteterna, universitetsservice, biblioteket, kansler, Studentkåren, Centret för livslångt lärande och Stiftelsen för Åbo Akademi. Min förhoppning är att det nu uppstår en livlig diskussion kring strategiförslaget utifrån de frågor som ställts i remissutskicket, och att ni engagerar er kring remissvaren! När de kommit in ska vi skriva en sista version som lämnas till styrelsen i november. Strategin är tänkt att inspirera till nya initiativ men också vara vägledande för beslut. Styrelsen fattar slutligen beslut om strategin. Undervisnings-och kulturministeriet betonar i sin tur också vikten av att universiteten i sina strategier tänker in både deras planer och regeringsprogrammet, och de har utlyst särskilda strategimedel som tilldelas i enlighet med detta. På en övergripande nivå ligger vårt förslag till strategi i samklang med deras önskemål: frågor om internationalisering, hållbarhet, studenters välbefinnande och universitetet som arbetsplats har även vi lyft fram. Fundera om vi missat något väsentligt, eller om strategin känns bra för Åbo Akademi!

Ledningsrådets möte i Vasa

Förra veckan höll rektors ledningsråd möte i Vasa. Besöket i Vasa var mycket givande. Jag träffade en hel del medarbetare och fick ta del av det arbete som pågår där: intressanta planer kring nya forskningsprojekt, engagerade studenter och lärare. Tyvärr har det varit en del oklarheter kring vetenskapsbibilioteket Tritonia och dess organisering i Vasa. Vicerektorerna och jag träffade ledningen för Vasa universitet och Vasa yrkeshögskola. Vi fick ta del av deras synpunkter, och nu hoppas vi att vi snarast kan informera om hur frågan ska lösas. Klart är dock att Tritonias byggnad ska tömmas för att ge utrymme för andra verksamheter, och att vi nu måste hitta en ny plats för vår biblioteksverksamhet.

Samarbete i Åbo

I Åbo pågår ett livligt samarbete med både Åbo stad och Åbo universitet, och även yrkeshögskolorna är involverade. Samarbetet handlar framför allt om teknik och biovetenskap, men också forskning om stadsutveckling och kulturprojekt finns på agendan. Det betyder stora planer, men också många möten. För min egen del kommer jag nu så snart som möjligt att besöka också fakulteterna i Åbo, för att få lära känna er som jobbar där och höra mer om era verksamheter. Bjud gärna in mig!