{"id":244,"date":"2026-04-30T08:10:34","date_gmt":"2026-04-30T06:10:34","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/?p=244"},"modified":"2026-04-30T08:19:56","modified_gmt":"2026-04-30T06:19:56","slug":"att-vaxa-upp-utan-patvingad-tro-om-valfrihet-och-moral-i-icke-religiosa-familjer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/2026\/04\/30\/att-vaxa-upp-utan-patvingad-tro-om-valfrihet-och-moral-i-icke-religiosa-familjer\/","title":{"rendered":"Att v\u00e4xa upp utan p\u00e5tvingad tro: Om valfrihet och moral i icke-religi\u00f6sa familjer"},"content":{"rendered":"

av Emma Liljestrand | <\/strong>Religion och individ i m\u00f6te<\/p>\n

F\u00e5r barn sj\u00e4lva v\u00e4lja sin tro? Hur uppfostrar icke-religi\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar sina barn?<\/p>\n

Religion kan spela en viktig roll i ett barns liv. Religionen kan ge trygghet och en moralisk kompass som barnet har nytta av. Samtidigt kan religion ocks\u00e5 begr\u00e4nsa barnet fr\u00e5n att utforska andra s\u00e4tt att se p\u00e5 v\u00e4rlden.<\/p>\n

I dagens samh\u00e4lle \u00e4r allt fler familjer icke-religi\u00f6sa vilket v\u00e4cker fr\u00e5gor om hur barn l\u00e4r sig om tro, moral och v\u00e4rderingar n\u00e4r religionen inte l\u00e4ngre har en sj\u00e4lvklar roll i barnens liv. Kan barn l\u00e4ra sig om moral, etik och sunda v\u00e4rderingar utan religion hemifr\u00e5n, eller riskerar de att sakna riktning? Hos m\u00e5nga icke-religi\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar ligger fokuset p\u00e5 att ge barnen utrymme att sj\u00e4lva utforska tro, vilket kan ses som en ny form av moral d\u00e4r valfriheten ligger i centrum. Denna frihet kan g\u00f6ra att barn k\u00e4nner sig respekterade och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga redan fr\u00e5n tidig \u00e5lder, samtidigt som de l\u00e4r sig att t\u00e4nka kritiskt om v\u00e4rlden runtom sig.<\/p>\n

Dahl et al. (2019) beskriver socialisering som processen d\u00e4r m\u00e4nniskor l\u00e4r sig om v\u00e4rderingar, normer och s\u00e4tt att t\u00e4nka. Detta sker genom individens omgivning, till exempel genom familjen, v\u00e4nner, skolan och samh\u00e4llet. Det finns tv\u00e5 typer av socialisering. Prim\u00e4r socialisering sker i familjen under barndomen, och \u00e4r ofta den som p\u00e5verkar barnet mest. Sekund\u00e4r socialisering sker genom skolan, v\u00e4nner, media och andra institutioner. Religi\u00f6s socialisering handlar vanligtvis om hur m\u00e4nniskor l\u00e4r sig religi\u00f6sa normer, v\u00e4rderingar och beteenden fr\u00e5n sin omgivning. Tidigare forskning visar att religi\u00f6sa ungdomar ofta m\u00f6ter religion b\u00e5de i hemmet och i andra milj\u00f6er, medan m\u00e5nga icke-religi\u00f6sa ungdomar fr\u00e4mst m\u00f6ter religion i skolmilj\u00f6n eller genom media. Om religion inte finns i hemmet kan barn \u00e4nd\u00e5 m\u00f6ta och l\u00e4ra sig om religion i andra milj\u00f6er.<\/p>\n

Enligt en artikel skriven av Thiessen (2016) handlar barnuppfostran f\u00f6r m\u00e5nga icke-religi\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar inte om att \u00f6verf\u00f6ra tro, utan om att ge barnet en valfrihet att sj\u00e4lv utforska tro. \u00c4ven utan aktiv religi\u00f6s undervisning p\u00e5verkas barn av sina kamrater, skolan och samh\u00e4llets normer. Barnen f\u00e5r d\u00e5 kunskap om religioner och olika livs\u00e5sk\u00e5dningar p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte styrs av f\u00f6r\u00e4ldrarna. Icke-religi\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar kan ha olika f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till religion vilka p\u00e5verkar barnen p\u00e5 olika s\u00e4tt. F\u00f6r\u00e4ldrar som l\u00e5ter sina barn sj\u00e4lva utforska tro ger barnet en frihet att utforska olika syns\u00e4tt utan att bli d\u00f6md, vilket borde vara en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet f\u00f6r alla. Vissa f\u00f6r\u00e4ldrar kan \u00e4nd\u00e5 introducera inslag av h\u00f6gtider, ber\u00e4ttelser och diskussioner om tro utan att tvinga barnen att tro p\u00e5 n\u00e5got. F\u00f6r\u00e4ldrarna kan sj\u00e4lvklart \u00e4ven utan koppling till tro f\u00f6rmedla etiska principer som respekt, empati och ansvar.<\/p>\n

\u00c4ven om icke-religi\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar inte aktivt l\u00e4r sina barn om religion och tro p\u00e5verkas barnets f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e4rlden av bland annat skolmilj\u00f6n. En studie av Unsworth och Voas (2018) visar att deltagande i religi\u00f6sa skolor inte alltid leder till en strikt religi\u00f6s tro, utan kan i st\u00e4llet fr\u00e4mja kritiskt t\u00e4nkande och utveckling av egna v\u00e4rderingar, \u00e4ven inom religi\u00f6st pr\u00e4glade sammanhang. Barnens f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e4rlden p\u00e5verkas p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt inte bara hemma, utan av en kombination av familjens v\u00e4rderingar, skolmilj\u00f6n och kamrater.<\/p>\n

En studie av G\u00e4rtner (2022) visar att icke-religiositet inte alltid handlar om ett aktivt avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n religion. Studien fokuserade p\u00e5 en familj i tre generationer d\u00e4r religion varit fr\u00e5nvarande i vardagen. Vetenskap, rationalitet och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet var centrala v\u00e4rden inom familjen, vilket p\u00e5verkade hur barnen v\u00e4xte upp och hur de f\u00f6rstod v\u00e4rlden. N\u00e4r barnen m\u00f6ttes av kritiskt t\u00e4nkande fick de m\u00f6jlighet att dra slutsatser om fr\u00e5gor om livets mening, etik och tro. Barnen upplevde inte att de hade saknat tro under sin uppv\u00e4xt. Familjen accepterade religion som en privat fr\u00e5ga och drog en tydlig gr\u00e4ns n\u00e4r religion f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5verka politik eller lagstiftning. Moralen hos familjen grundades inte i religion, utan i sekul\u00e4ra v\u00e4rden som individens r\u00e4tt att best\u00e4mma \u00f6ver sitt eget liv. Studien visar att \u00e4ven fr\u00e5nvaro av religion kan vara en aktiv form av socialisering d\u00e4r barn kan utveckla en egen moralisk kompass.<\/p>\n

Kanske handlar den nya moralen inte om att \u00f6verf\u00f6ra en specifik tro till sina barn, utan om att ge r\u00e4tten till ett eget val. Samtidigt v\u00e4cker det en viktig fr\u00e5ga: \u00e4r total valfrihet ocks\u00e5 ett st\u00e4llningstagande? Att inte f\u00f6ra vidare religion \u00e4r i sig ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att forma barnens v\u00e4rldsbild.<\/p>\n

K\u00e4llh\u00e4nvisning:<\/strong><\/p>\n

Dahl, K., Klingenberg, M., Kontala, J., Mussel, A., Novis-Deutsch, N., S\u0142awomir, S. (2019). Religious socialization of non-religious university students.<\/em> Religion, 49(2), 262-283. https:\/\/doi.org\/10.1080\/0048721X.2019.1584355<\/a><\/p>\n

G\u00e4rtner, C. (2022). Secularity as a Point of Reference: Specific Features of a Non-Religious and Secularized Worldview in a Family across Three Generations.<\/em> Religions, 13(6), 477.\u00a0https:\/\/doi.org\/10.3390\/rel13060477<\/a><\/p>\n

Thiessen, J. (2016). Kids, You Make the Choice: Religious and Secular Socialization among Marginal Affiliates and Nonreligious Individuals.<\/em> Secularism & Nonreligion, 5(6), 1-16.\u00a0 https:\/\/doi.org\/10.5334\/snr.60<\/a><\/p>\n

Unsworth, A., Voas, D. (2018). Attitudes to evolution among Christians, Muslims and the Non-Religious in Britain: Differential effects of religious and educational factors. <\/em>Public Understanding of Science, 27(1), 76-93. https:\/\/doi.org\/10.1177\/096366251773543<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

av Emma Liljestrand | Religion och individ i m\u00f6te F\u00e5r barn sj\u00e4lva v\u00e4lja sin tro? Hur uppfostrar icke-religi\u00f6sa f\u00f6r\u00e4ldrar sina barn? Religion kan spela en viktig roll i ett barns liv. Religionen kan ge trygghet och en moralisk kompass som barnet har nytta av. Samtidigt kan religion ocks\u00e5 begr\u00e4nsa barnet fr\u00e5n att utforska andra s\u00e4tt … <\/p>\n

Continue reading “Att v\u00e4xa upp utan p\u00e5tvingad tro: Om valfrihet och moral i icke-religi\u00f6sa familjer”<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":713,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-244","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kurs-religion-och-individ-i-mote"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/users\/713"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=244"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":250,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions\/250"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=244"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=244"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=244"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}