{"id":266,"date":"2026-06-12T12:14:45","date_gmt":"2026-06-12T10:14:45","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/?p=266"},"modified":"2026-06-12T12:14:45","modified_gmt":"2026-06-12T10:14:45","slug":"behover-vi-religion-aven-nar-vi-tror-att-vi-inte-gor-det","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/2026\/06\/12\/behover-vi-religion-aven-nar-vi-tror-att-vi-inte-gor-det\/","title":{"rendered":"Beh\u00f6ver vi religion – \u00e4ven n\u00e4r vi tror att vi inte g\u00f6r det?"},"content":{"rendered":"

av Fanny Holmstr\u00f6m<\/strong><\/p>\n

Trots att m\u00e5nga moderna samh\u00e4llen blir mindre religi\u00f6sa verkar m\u00e4nniskor fortfarande s\u00f6ka liknande sammanhang. \u00c4ven om man tidigare trodde att religion skulle f\u00f6rsvinna med moderniseringen har det dock s\u00e5 inte skett. Ist\u00e4llet har religioner antagit nya former. Kan det vara s\u00e5 att m\u00e4nniskan har ett inneboende behov av religion eller ers\u00e4tter vi bara religion med nya trossystem?<\/p>\n

Religionernas roll \u00e4r l\u00e5ngt mer komplex \u00e4n sekulariseringsteorierna tidigare f\u00f6ruts\u00e5g. Trots att vetenskap och rationalisering har f\u00f6r\u00e4ndrat m\u00e4nniskors v\u00e4rldsbild forts\u00e4tter religion att erbjuda till exempel gemenskap, mening och ett sammanhang f\u00f6r m\u00e4nniskor. Religion idag blir allt mer individualiserad och integreras i personliga livsber\u00e4ttelser, vilket Beckford och Demerath (2007) beskriver som en del av modernitetens \u00f6kade valfrihet.<\/p>\n

Karl Marx ans\u00e5g att religion fundamentalt \u00e4r ideologisk, en illusion och mekanism f\u00f6r social kontroll f\u00f6r den h\u00e4rskande klassen att beh\u00e5lla makt. Religion anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00e5 arbetarklassen att acceptera samh\u00e4llets ordning och or\u00e4ttvisor genom att till exempel ge hopp om bel\u00f6ning efter d\u00f6den (Beckford & Demerath, 2007).<\/p>\n

Emile Durkheim menade \u00e5 sin sida att religion fr\u00e4mst fungerar som en k\u00e4lla till social sammanh\u00e5llning, d\u00e4r samh\u00e4llet h\u00e5lls ihop genom gemensamma id\u00e9er och v\u00e4rderingar – ett delat \u201cmoral university\u201d. I grunden f\u00f6r ett delat moraliskt universum och social sammanh\u00e5llning ligger delningen mellan det sakrala och profana. Sakrala \u00e4r de saker som uppfattas som speciella och \u00e4r avgr\u00e4nsade av s\u00e4rskilda regler, s\u00e5som m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, barndom och flaggan i USA och Frankrike. Det profana \u00e4r det vardagliga och vanliga. Religion \u00e4r \u00e4nd\u00e5 inte synonymt med det sakrala. Religionen fungerar som st\u00f6d f\u00f6r det sakrala. Det sakrala kommer f\u00f6rst, och religion ovanp\u00e5 det. P\u00e5 samma s\u00e4tt som att ingenting \u00e4r sakralt i sig utan skapas av m\u00e4nniskor, avg\u00f6rs inte heller det sakrala av religionen utan av m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Max Weber s\u00e5g m\u00e4nniskor som till grunden rationella som handlar utifr\u00e5n en logik, \u00e4ven d\u00e5 det kommer till religion. Han s\u00e5g d\u00e4rmed att religion har sitt ursprung i samtida behov, inte i vad som h\u00e4nder efter d\u00f6den. Dessa teorier kan s\u00e5ledes hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 hur religionen driver och anv\u00e4nds i samh\u00e4llet.<\/p>\n

Nya religi\u00f6sa och minoritetsr\u00f6relser har under de senaste \u00e5rtiondena \u00f6kat, och forts\u00e4tter att \u00f6ka. Nya religi\u00f6sa r\u00f6relser (NRM) kan ses som en motreaktion mot sekulariseringen, d\u00e4r gamla traditionella kyrkor tappar inflytande uppst\u00e5r ett tomrum som dessa nya r\u00f6relser fyller. \u00c4ven globaliseringen bidrar till nya former genom att sprida id\u00e9er vilket skapar nya hybridformer av religioner, exempelvis yoga och meditation i v\u00e4st, samt amerikansk pentekostalism i Afrika och Latinamerika (Beckford & Demerath, 2007).<\/p>\n

\u00c4ven om traditionella institutionella kyrkor minskar runtom, finns fortfarande de viktiga komponenterna kvar p\u00e5 olika s\u00e4tt. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 mer om vilka dessa faktorer \u00e4r borde man se n\u00e4rmare p\u00e5 olika teorier om varf\u00f6r m\u00e4nniskor blir religi\u00f6sa. Tre inflytelserika teorier \u00e4r socialization theory, deprivation theory samt rational choice theory. Enligt socialization theory formas religion genom uppv\u00e4xt och omgivning. Familj, skola och samh\u00e4llet l\u00e4r m\u00e4nniskor vad individen ska tro p\u00e5 och vilka v\u00e4rderingar som \u00e4r viktiga, varefter dessa internaliseras och blir personens egna. Man blir allts\u00e5 religi\u00f6s eftersom man socialiseras in i en religion (Furseth & Repstad, 2006).<\/p>\n

Enligt deprivation theory fyller religion ett tomrum och avsaknad av n\u00e5got. Olika former av denna avsaknad kan till exempel bero p\u00e5 ekonomiska, sociala eller psykologiska orsaker, exempelvis en person med l\u00e4gre social status eller som lider av sjukdom. Religion kan d\u00e4r ge hopp, mening och trygghet (Furseth & Repstad, 2006).<\/p>\n

Rational choice theory handlar om att m\u00e4nniskor v\u00e4ljer religion p\u00e5 ett rationellt s\u00e4tt och str\u00e4var efter att f\u00e5 ut det mesta med minst m\u00f6jliga anstr\u00e4ngning. Enligt teorin t\u00e4nker man sig att bli religi\u00f6s handlar om att f\u00e5 f\u00f6rdelar genom det p\u00e5 ett personligt meningsfullt s\u00e4tt (Furseth & Repstad, 2006). Samtidigt finns kritik mot alla dessa teorier, men de kan \u00e4nd\u00e5 bidra till att belysa orsakerna till varf\u00f6r m\u00e4nniskor blir religi\u00f6sa.<\/p>\n

Fr\u00e5gan kan \u00e4ven studeras mer psykologiskt, till exempel \u00f6verensst\u00e4mmer Abraham Maslows behovshierarki med mycket av det som tidigare beskrivits som religioners viktiga funktioner. De fem niv\u00e5erna \u00e4r fysiska behov, trygghet, gemenskap, sj\u00e4lvk\u00e4nsla och sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande. Av dem kan man argumentera f\u00f6r att religion kan ge hopp och s\u00e4kerhet p\u00e5 niv\u00e5n f\u00f6r trygghet. Religion kan \u00e4ven bidra till gemenskap, till exempel f\u00f6rsamlingar och grupper skapar en k\u00e4nsla av tillh\u00f6righet. N\u00e4r det kommer till sj\u00e4lvk\u00e4nsla kan s\u00e4gas att religion kan vara en stor del av identiteten och samtidigt ge en k\u00e4nsla av att vara viktig. Religion kan d\u00e4rtill \u00e4ven
\nfungera som ett verktyg sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande, till exempel f\u00f6r att utvecklas och hitta livsmening.<\/p>\n

M\u00e4nniskor forts\u00e4tter allts\u00e5 att s\u00f6ka efter gemenskap och n\u00e5got heligt och sakralt, \u00e4ven om det tar sig nya former. I dag kan ist\u00e4llet politiska r\u00f6relser, konspirationsteorier, milj\u00f6r\u00f6relser och wellnesskultur fungera som substitut f\u00f6r religion. Kanske kunde man ocks\u00e5 se sekularism i v\u00e4st som en slags religion? Utifr\u00e5n Durkheims id\u00e9er om sakralt och profant kan man argumentera f\u00f6r att v\u00e4sterl\u00e4ndska v\u00e4rderingar \u00e4r sakrala f\u00f6r oss, till exempel m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, vetenskap och demokrati. Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga i v\u00e4st \u00e4r s\u00e5 r\u00e4dda f\u00f6r andra kulturers inflytande, just f\u00f6r att v\u00e5r kultur och v\u00e5ra v\u00e4rderingar i sig \u00e4r v\u00e5r religion?<\/p>\n

Litteraturh\u00e4nvisning:<\/strong><\/p>\n


\n<\/strong>Beckford, J. A., & Demerath, N. J. (2007). The SAGE handbook of the sociology of religion. SAGE Publications.<\/p>\n

Furseth, I., & Repstad, P. (2006). An introduction to the sociology of religion: Classical and contemporary perspectives. Ashgate. https:\/\/doi.org\/10.4324\/9781315262642<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

av Fanny Holmstr\u00f6m Trots att m\u00e5nga moderna samh\u00e4llen blir mindre religi\u00f6sa verkar m\u00e4nniskor fortfarande s\u00f6ka liknande sammanhang. \u00c4ven om man tidigare trodde att religion skulle f\u00f6rsvinna med moderniseringen har det dock s\u00e5 inte skett. Ist\u00e4llet har religioner antagit nya former. Kan det vara s\u00e5 att m\u00e4nniskan har ett inneboende behov av religion eller ers\u00e4tter vi … <\/p>\n

Continue reading “Beh\u00f6ver vi religion – \u00e4ven n\u00e4r vi tror att vi inte g\u00f6r det?”<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":713,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8,4],"tags":[],"class_list":["post-266","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kurs-religion-society","category-studentbloggar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/266","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/users\/713"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=266"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/266\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":268,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/266\/revisions\/268"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=266"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=266"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/religionsvetenskap\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=266"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}