{"id":127,"date":"2021-05-19T08:29:48","date_gmt":"2021-05-19T06:29:48","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/?p=127"},"modified":"2021-05-19T08:29:48","modified_gmt":"2021-05-19T06:29:48","slug":"ny-doktorsavhandling-inom-sprakbad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/ny-doktorsavhandling-inom-sprakbad\/","title":{"rendered":"Ny doktorsavhandling inom spr\u00e5kbad"},"content":{"rendered":"

F\u00f6r att spr\u00e5kbadet ska kunna utvecklas beh\u00f6vs kontinuerlig forskning och uppf\u00f6ljning. Spr\u00e5kbadsforskningen i Finland har varit aktiv \u00e4nda sedan spr\u00e5kbadet startade och ett tiotal doktorsavhandlingar med spr\u00e5kbad som tema har publicerats. Den nyaste i raden \u00e4r Sanna Pakarinens avhandling Spr\u00e5kbadselevskap i Finland och p\u00e5 Irland: en studie om spr\u00e5kpolicy och tv\u00e5- och flerspr\u00e5kighet i skollandskap och hos elever i tidigt fullst\u00e4ndigt svenskt och iriskt spr\u00e5kbad<\/a>.<\/strong> Sanna disputerade vid Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet den 7.11.2020 och i detta inl\u00e4gg ber\u00e4ttar hon om sin avhandling samt sina tankar om avhandlingsprocessen och planerna f\u00f6r framtiden.<\/em><\/p>\n

Om avhandlingen<\/h1>\n

I min doktorsavhandling har jag studerat hur spr\u00e5kpolicy och spr\u00e5kbadselevsidentitet framst\u00e4lls i svenskt spr\u00e5kbad i Finland och i iriskt spr\u00e5kbad p\u00e5 Irland. Jag har unders\u00f6kt diskurser om tv\u00e5- och flerspr\u00e5kighet i tv\u00e5 spr\u00e5kbadsprogram d\u00e4r elever som har landets majoritetsspr\u00e5k (finska respektive engelska) som f\u00f6rstaspr\u00e5k till\u00e4gnar sig landets andra nationalspr\u00e5k som andraspr\u00e5k (svenska respektive iriska). Svenskt och iriskt spr\u00e5kbad har flera liknande utg\u00e5ngspunkter men de \u00e4r ocks\u00e5 tillr\u00e4ckligt olika vilket g\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen mellan skolorna och spr\u00e5kbadseleverna i de tv\u00e5 l\u00e4nderna intressant.<\/p>\n

Tv\u00e5 skolor med spr\u00e5kbad och sex spr\u00e5kbadselever per land deltog i unders\u00f6kningen. I skolbyggnaderna fotograferade jag skolornas spr\u00e5kliga landskap, dvs. alla skyltar p\u00e5 olika spr\u00e5k p\u00e5 v\u00e4ggarna, f\u00f6r att identifiera vilka spr\u00e5k som f\u00f6rekommer i skrift och vad de olika spr\u00e5ken anv\u00e4nds till. Jag tog sammanlagt 846 fotografier i svenskt spr\u00e5kbad i de tv\u00e5 skolorna under v\u00e5ren och h\u00f6sten 2016. I iriskt spr\u00e5kbad tog jag sammanlagt 1100 fotografier i tv\u00e5 faser under v\u00e5ren 2017. Spr\u00e5kbadselevsidentitet, dvs. elevernas erfarenhet av att g\u00e5 i spr\u00e5kbad och av att vara spr\u00e5kbadselev, studerade jag genom elevintervjuer och teckningar som de medverkande spr\u00e5kbadseleverna i \u00e5rskurserna 5, 7 och 8 tecknade i samband med intervjuerna. Det insamlade materialet kompletterades med nationella och lokala l\u00e4roplaner och med anteckningar som jag f\u00f6rde under skolbes\u00f6ken. Kritisk diskursanalys utgjorde studiens metodologiska ram.<\/p>\n

\"Bild
Ett exempel p\u00e5 svenska skyltar p\u00e5 v\u00e4ggarna i svenskt spr\u00e5kbad. Foto: Sanna Pakarinen.<\/figcaption><\/figure>\n

Min doktorsavhandling visar att skollandskapen i de b\u00e5da l\u00e4nderna k\u00e4nnetecknas av f\u00f6rekomster av flera spr\u00e5k och spr\u00e5kseparering. I svenskt spr\u00e5kbad har spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket separata rum vilket inneb\u00e4r att de svenskspr\u00e5kiga texterna huvudsakligen \u00e4r placerade i klassrummen d\u00e4r spr\u00e5kbadseleverna f\u00e5r sin undervisning p\u00e5 svenska. Annars f\u00e5r finska som skolans administrativa spr\u00e5k och de fr\u00e4mmande spr\u00e5ken som engelska, franska och ryska mer synlighet \u00e4n svenska p\u00e5 skolornas v\u00e4ggar utanf\u00f6r klassrummen. I iriskt spr\u00e5kbad d\u00e4remot \u00e4r iriska huvudspr\u00e5ket p\u00e5 skyltarna. Detta beror p\u00e5 iriskans st\u00e4llning som b\u00e5de spr\u00e5kbadsspr\u00e5k och skolans administrativa spr\u00e5k. I iriskt spr\u00e5kbad \u00e4r det engelska och de fr\u00e4mmande spr\u00e5ken som franska och tyska som har separata rum i de spr\u00e5kliga landskapen i st\u00e4llet f\u00f6r spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket.<\/p>\n

\"Ett
Ett exempel p\u00e5 iriska skyltar p\u00e5 v\u00e4ggarna i iriskt spr\u00e5kbad. Foto: Sanna Pakarinen.<\/figcaption><\/figure>\n

Spr\u00e5kbadselevskapet har gemensamma drag i de b\u00e5da programmen. \u00d6verlag visar min doktorsavhandling att de medverkande spr\u00e5kbadseleverna \u00e4r intresserade av spr\u00e5k och spr\u00e5kinl\u00e4rning och trivs i spr\u00e5kbad. De avvikande dragen ber\u00f6r anv\u00e4ndningen av och f\u00f6rh\u00e5llandet till spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket. F\u00f6r elever som g\u00e5r i svenskt spr\u00e5kbad har spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket betydelse p\u00e5 individniv\u00e5, och svenskan anv\u00e4nds utanf\u00f6r skolan i viss m\u00e5n exempelvis i samband med hobbyer eller resor men \u00e4ven med svenskspr\u00e5kiga sl\u00e4ktingar. En del av eleverna i iriskt spr\u00e5kbad talar spr\u00e5kbadsspr\u00e5ket ocks\u00e5 i hemmet medan iriska endast \u00e4r ett skolspr\u00e5k f\u00f6r en del av eleverna. De medverkande eleverna i alla \u00e5rskurser p\u00e5 Irland visar f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r bevarandet av det hotade iriska spr\u00e5ket. Eleverna i svenskt spr\u00e5kbad d\u00e4remot lyfter inte fram aspekter s\u00e5som svenskans roll i Finland i sina utsagor. Resultaten framh\u00e4ver de olika samh\u00e4lleliga utg\u00e5ngspunkterna som de tv\u00e5 spr\u00e5kbadsprogrammen har.<\/p>\n

Om processen<\/strong><\/h1>\n

Att skriva en doktorsavhandling var en v\u00e4ldigt l\u00e4rorik men samtidigt utmanande process. Det mest givande var att f\u00e5 unders\u00f6ka ett intressant tema och genomf\u00f6ra materialinsamlingar i skolor med spr\u00e5kbad. Under skolbes\u00f6ken har jag f\u00e5tt uppleva hur spr\u00e5ken behandlas och diskuteras i tv\u00e5 skolkontexter. Det har ocks\u00e5 varit givande att som forskare f\u00e5 se vardagen i spr\u00e5kbad och f\u00e5 prata med skolpersonalen och spr\u00e5kbadseleverna. Framf\u00f6r allt har det varit oerh\u00f6rt l\u00e4rorikt att f\u00e5 bes\u00f6ka skolor med spr\u00e5kbad p\u00e5 Irland eftersom det har gett mig en ny insyn och en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r skolsystemet och spr\u00e5kbadet h\u00e4r i Finland.<\/p>\n

\u00d6verlag \u00e4r jag v\u00e4ldigt n\u00f6jd med avhandlingsprocessen. I efterhand inser jag att jag kunde ha lagt mer vikt p\u00e5 att utvecklas som skribent. Mina skrivvanor var inte de b\u00e4sta under avhandlingsarbetet vilket blev tydligt under de stunder skrivandet gick tr\u00f6gt. Men lyckligtvis kunde jag d\u00e5 v\u00e4nda mig till mina handledare f\u00f6r att f\u00e5 guidning. Ibland hj\u00e4lpte det att bara f\u00e5 diskutera en del av avhandlingen med handledarna och sedan kom man ig\u00e5ng igen med skrivandet. Efter disputationen har jag f\u00f6rs\u00f6kt l\u00e4ra mig nya arbetss\u00e4tt genom att l\u00e4sa skrivhandb\u00f6cker och att delta i utbildningar. Jag \u00f6nskar att jag hade f\u00f6rst\u00e5tt att g\u00f6ra detta redan tidigare.<\/p>\n

Om man \u00e4r intresserad av att b\u00f6rja doktorera skulle mitt f\u00f6rsta, och ganska sj\u00e4lvklara, tips vara att v\u00e4lja ett tema som faktiskt intresserar dig och som du orkar jobba med i flera \u00e5r. Mitt andra tips \u00e4r att ut\u00f6ver diskussion om avhandlingstemat eller avhandlingstexten f\u00f6rs\u00f6ka ta vara p\u00e5 all den expertis som handledarna har f\u00f6r att sj\u00e4lv kunna utvecklas som forskare. Det finns mycket tyst kunskap som inte behandlas i forskarutbildningen. Det sista tipset g\u00e4ller utlandsvistelser. \u00c4ven en kort vistelse vid ett utl\u00e4ndskt universitet ger dig en m\u00f6jlighet att ta del av forskningspraktiker i en annan milj\u00f6, ge perspektiv p\u00e5 egen studie och skapa viktiga kontakter med tanke p\u00e5 framtiden. Jag anser att mina materialinsamlingsresor till Irland och en tre m\u00e5naders forskarvistelse vid Dublin City University har varit bland de b\u00e4sta och produktiva stunderna under hela avhandlingsprocessen. Universitet och stiftelser i Finland har en mycket positiv syn p\u00e5 mobilitet, och det finns m\u00e5nga s\u00e4tt att finansiera utlandsvistelsen. Jag lyckades f\u00e5 finansiering fr\u00e5n hemuniversitetet, dvs. Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet, men jag k\u00e4nner ocks\u00e5 doktorandkolleger som finansierat vistelsen med hj\u00e4lp av stipendier.<\/p>\n

\"P\u00e5
Campas Ph\u00e1draig \/ St Patrick\u2019s Campus, Dublin City University. Foto: Sanna Pakarinen.<\/figcaption><\/figure>\n

Om framtidsplanerna<\/strong><\/h1>\n

F\u00f6r tillf\u00e4llet arbetar jag som projektforskare vid \u00c5bo Akademi i Vasa och som timl\u00e4rare vid Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet. Det har varit trevligt att arbeta inom andra projekt efter disputationen och att f\u00e5 mer undervisnings- och koordineringserfarenhet. I mina framtidsplaner ing\u00e5r ett eget spr\u00e5kbadsprojekt som i viss m\u00e5n anknyter till teman i doktorsavhandlingen. Det skulle vara intressant att f\u00f6lja upp de medverkande spr\u00e5kbadseleverna och intervjua dem p\u00e5 nytt efter spr\u00e5kbadets slut eller att inkludera spr\u00e5kbadsl\u00e4rarnas perspektiv p\u00e5 spr\u00e5ken i skolmilj\u00f6er. Ett projekt inneb\u00e4r naturligtvis ett stipendium eller en anst\u00e4llning vid ett universitet. Mitt dr\u00f6mprojekt skulle vara att f\u00e5 tillbringa minst ett l\u00e4s\u00e5r vid ett utl\u00e4ndskt universitet d\u00e4r jag kan utvecklas som forskare och f\u00e5r genomf\u00f6ra en studie i spr\u00e5kbadsmilj\u00f6n d\u00e4r.<\/p>\n

\"En
Sanna Pakarinen. Foto Janne Rentola \/ Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r att spr\u00e5kbadet ska kunna utvecklas beh\u00f6vs kontinuerlig forskning och uppf\u00f6ljning. Spr\u00e5kbadsforskningen i Finland har varit aktiv \u00e4nda sedan spr\u00e5kbadet startade och ett tiotal doktorsavhandlingar med spr\u00e5kbad som tema har publicerats. Den nyaste i raden \u00e4r Sanna Pakarinens avhandling Spr\u00e5kbadselevskap i Finland och p\u00e5 Irland: en studie om spr\u00e5kpolicy och tv\u00e5- och flerspr\u00e5kighet i skollandskap … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dNy doktorsavhandling inom spr\u00e5kbad\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":701,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[],"class_list":["post-127","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/127","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/701"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=127"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/127\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":139,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/127\/revisions\/139"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=127"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=127"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/sprakbadsbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=127"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}